Göteborg sätter ljus på livsmiljöer

Arbetet sker inom forsknings- och kommunikationsprojektet Att sätta ljus på livsmiljöer, där Göteborgs universitet, stadsbyggnadsförvaltningen och stadsmiljöförvaltningen samarbetar. Ljussättning ses som en del av hur stadens gemensamma miljöer utformas, inte bara som en teknisk fråga.

– Avvägningen mellan ljus och mörker i städerna är en central hållbarhetsfråga som växer i betydelse när det artificiella ljuset över världen ökar. Vi har länge planerat städer för dagsljus, men en hållbar stad behöver fungera under dygnets alla timmar, säger Christina Vildinge, forskare i design på HDK Valand och utvecklingsledare inom forskning och innovation på stadsmiljöförvaltningen.

Artificiellt ljus kan påverka ekosystem och biologisk mångfald negativt. Ljusföroreningar gör också att människor får svårare att se och uppleva natthimlen.

Mörkret ska vägas in i planeringen

I projektet används bland annat visualiseringar och dialog för att undersöka hur olika sätt att ljussätta en plats påverkar stadsmiljön. Kunskapen ska kunna användas när olika aktörer tillsammans planerar nya eller förändrade miljöer.

– Ljussättning är en central gestaltningsfråga. Nu har vi ett konkret verktyg som hjälper olika aktörer att samarbeta och skapa en gemensam idé inför den fortsatta projekteringen, säger Viveca Risberg, arkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen.

Projektet samlar kunskap från naturvetenskaplig forskning, designforskning och organisationsforskning. Målet är att forskningsresultaten ska bli användbara i praktiken och bidra till att både ljus och mörker får en tydligare plats när framtidens stadsmiljöer planeras.

Projektet finansieras av Formas och Söderbergs stiftelse för designmanagement.