<p class="wp-block-paragraph">Våld i nära relationer kan pågå länge utan att omgivningen känner till det. Många som utsätts söker aldrig hjälp eller berättar inte om det som händer. Det gör mörkertalet stort och gör det svårare att upptäcka och förebygga våldet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Polisen får ofta kännedom om våldet först när någon gör en anmälan, och då kan våldet redan ha pågått länge. Därför behöver vi bli bättre på att upptäcka våld tidigare. Vi behöver pröva nya vägar och använda den kunskap vi har tillsammans. En nära samverkan med socialtjänst är en framgångsfaktor i arbetet, säger Max Olsson, lokalpolisområdeschef Storgöteborg City.</p><p class="wp-block-paragraph">Våld behöver inte innebära slag eller sparkar. Hot, kränkningar, sexuellt våld, ekonomisk kontroll och olika former av psykisk eller digital kontroll kan vara en del av en våldsam relation.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Barn som bevittnar våld är också brottsoffer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Våldet drabbar ofta fler än den person som det riktas mot. Barn som ser eller hör våld mot en närstående kan själva vara brottsoffer. Det kallas barnfridsbrott. När polisen får kännedom om att ett barn kan ha utsatts ska en förundersökning som huvudregel inledas.</p><p class="wp-block-paragraph">– Synen, och framförallt lagstiftningen kring barns utsatthet, har förändrats. Vi måste se och agera för barn som bevittnar våld och betrakta dem som brottsoffer, säger Sofia Gärdsfors, VD Störningsjouren i Göteborg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Att känna igen våld och agera</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Att upptäcka våld och ge stöd och skydd när det redan pågår är centralt. I bostadsområden kan dörrknackning och initiativ som Våga bry dig bidra till att fler känner igen tecken på våld och vet hur de kan agera.</p><p class="wp-block-paragraph">– Grannar och andra i närmiljön kan ha en viktig roll. Genom att öka kunskapen om vad man ska vara uppmärksam på och hur man kan agera skapar vi fler möjligheter att upptäcka våldet, säger Sofia Gärdsfors från Störningsjouren.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Att förebygga våld på olika sätt</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För att minska våldet på längre sikt behövs också insatser som förebygger att det uppstår. I skolan får barn och unga bland annat kunskap om våld, relationer och gränser. Det är viktigt att alla unga lär sig att känna igen våld och förstå att hot och våld aldrig är okej.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygg i Göteborg – fyra prioriterade problemområden</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Inom Trygg i Göteborg arbetar Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg utifrån gemensamma lägesbilder med fyra prioriterade problemområden:</p><ul class="wp-block-list"><li>Särskilt otrygga och brottsutsatta områden/platser</li><li>Barn och unga i riskzon för kriminalitet</li><li>Våld i nära relationer</li><li>Välfärdsbrottslighet</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">En annan viktig del är att upptäcka och nå personer som utövar eller riskerar att utöva våld. Stöd för att förändra ett våldsamt beteende kan bidra till att förhindra nya brott och att våldet inte upprepas.</p><p class="wp-block-paragraph">– En viktig förändring är att vi tydligare riktar uppmärksamheten mot den som utövar våldet. Vi behöver fråga oss vad vi tillsammans kan göra för att förhindra att våldet fortsätter eller trappas upp. Det är svårt men det går att förebygga, säger Erika Gustavsson, lokalpolisområdeschef Nordost.</p><p class="wp-block-paragraph">När våld redan har upptäckts behövs andra insatser. Genom exempelvis Barnahus och Islandsmodellen kan staden, polisen och andra aktörer samverka kring barn och familjer där det finns misstanke om våld.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler behöver våga se och agera</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Våld i nära relationer är ett av de fyra prioriterade områdena inom Trygg i Göteborg som staden och polisen kraftsamlar kring. Den långsiktiga ambitionen är ett Göteborg fritt från våld.</p><p class="wp-block-paragraph">Men arbetet sker inte bara inom stadens och polisens verksamheter. En granne som hör bråk, en kollega som ser en förändring eller en vän som reagerar på kontrollerande beteende kan också vara den som först anar att något inte står rätt till. Att våga fråga, lyssna och agera kan vara ett viktigt första steg.</p><p class="wp-block-paragraph">Den som utsätts för våld ska inte behöva bära det ensam. Och den som utsätter någon annan för våld kan få hjälp att förändra sitt beteende.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nästa tema i serien</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den fjärde och sista artikeln under året i serien om stadens och polisens arbete inom Trygg i Göteborg, &nbsp;publiceras i slutet på året och handlar om hur staden arbetar med välfärdsbrottslighet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar</strong>: </p><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/trygg-och-saker/trygg-i-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Trygg i Göteborg</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/hjalp-till-barn-och-unga/barnahus-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Barnahus Göteborg</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/vald-och-hot" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Våld och hot</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/misstanke-om-barn-som-far-illa/lamna-orosanmalan-for-dig-som-ar-privatperson" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Lämna orosanmälan – för dig som är privatperson</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/kompetenscentrum-vald-i-nara-relationer" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Kompetenscentrum våld i nära relationer</a></li><li><a href="https://storningsjouren.goteborg.se/vaga-bry-dig/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Störningsjouren: Våga bry dig</a></li></ul></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Trygg stad för alla</h3><p class="wp-block-paragraph"><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Illustration av en person med blåtira och håller upp handen framför halva ansiktet

medium

large

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

Göteborg kraftsamlar mot relationsvåld

<p class="wp-block-paragraph">Global destination sustainability index, GDS-index, jämför destinationer utifrån nära 80 kriterier inom ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. I årets mätning får Göteborg 91,29 poäng. Helsingfors är marginellt bättre med 92,94 poäng, medan Köpenhamn på tredje plats får 90,35.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Sju tidigare förstaplatser</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">GDS-index startade 2016 och Göteborg har sedan dess placerat sig på första plats sju gånger. Och 2024 och 2025 har staden kommit tvåa efter Helsingfors.</p><p class="wp-block-paragraph">Kriterierna handlar bland annat om hur destinationen och besöksnäringen arbetar med hållbarhet. Indexet används också som ett verktyg för att jämföra utvecklingen mellan olika destinationer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vår hållbarhetsprofil är en viktig anledning till att internationella möten och evenemang väljer Göteborg, den stärker stadens attraktivitet och konkurrenskraft internationellt, säger Peter Grönberg, vd för Göteborg &amp; Co.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Jämnt i toppen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Skillnaderna mellan de tre högst placerade destinationerna är små. Katarina Thorstensson, hållbarhetsstrateg på Göteborg &amp; Co, lyfter fram betydelsen av att destinationer kan lära av varandras arbete.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att flera destinationer i år återigen ligger mycket nära varandra i toppen visar vilken kraft det finns i kunskapsutbyte och samverkan. Vi ser fram emot att fortsätta det arbetet tillsammans även framöver, säger hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Topp fem i GDS-index 2026</strong></p><ol class="wp-block-list"><li>Helsingfors</li><li>Göteborg</li><li>Köpenhamn</li><li>Aarhus</li><li>Aalborg</li></ol><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.gds.earth/index/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">G<strong>obal destination sustainability index</strong></a></p></div>

Flygbild över centrala Göteborg med Göta älv, hamnen och stadens bebyggelse.

Göteborg fortsatt i topp som hållbar förebild

<p class="wp-block-paragraph">Vecka 39 är den nationella beredskapsveckan och Kretslopp och vatten uppmanar alla göteborgare att ha eget krisvatten hemma som kan användas om det inte kommer något vatten i den egna kranen, eller om vattnet i kranen inte går att dricka.</p><p class="wp-block-paragraph">&#8211; Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nödvattentankar står beredda</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vid en vattenläcka eller en planerad reparation på dricksvattenledningen är det vanligaste att göteborgare får hämta vatten från en vattenpost. Det innebär att man sätter ett lodrätt rör på en fungerande vattenledning i närheten av avbrottet. På röret finns en kran.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="750" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/dricksvatten-1000.jpg" alt="en nödvattentank märkt med dricksvatten" class="wp-image-151836" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/dricksvatten-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/dricksvatten-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/dricksvatten-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/dricksvatten-1000-249x187.jpg 249w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/dricksvatten-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/dricksvatten-1000-729x547.jpg 729w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kretslopp och vatten har nödvattentankar att köra ut om vattnet i kranen inte går att dricka och du inte kan koka det. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">En nödvattentank är en stor behållare med friskt dricksvatten som Kretslopp och vatten placerar ut om vattenavbrottet ser ut att bli långvarigt eller om vattnet som kommer i kranen inte går att dricka, samtidigt som det inte går att koka vattnet på grund av ett elavbrott.</p><p class="wp-block-paragraph">Totalt har Kretslopp och vatten nödvattentankar för att klara ett större vattenavbrott. Till både vattenposter och nödvattentankar kan göteborgare gå för att fylla upp dunkar, flaskor och hinkar med vatten.</p><p class="wp-block-paragraph">&#8211; Att fylla och sätta ut alla nödvattentankar till alla drabbade tar många timmar om vi drabbas av en större krissituation. Om göteborgarna har egna kärl fyllda klarar man sig medan vattnet körs ut, så se till att ha upptappat vatten hemma. Det är också oerhört viktigt att inte ta mer än man behöver. Det finns vatten till alla, säger Katrin Steier, chef över driften av ledningsnätet på Kretslopp och vatten.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många göteborgare är inte förberedda</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Myndigheten för civilt försvar, MCF, rekommenderar att ett hushåll ska ha sparat krisvatten så att varje person kan använda 25 liter vatten under en vecka. En undersökning från Svenskt vatten visar att endast 7 procent av svenskarna når upp till denna rekommendation. 34 procent av svenskarna har sparat vatten hemma i någon mån.</p><p class="wp-block-paragraph">&#8211; Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Hennes råd till göteborgare är att alltid ha sparat krisvatten hemma.</p><p class="wp-block-paragraph">&#8211; Använd ett rent kärl. Ursköljda pet-flaskor fungerar utmärkt. Fyll med rent dricksvatten och skruva åt korken rejält. Förvara krisvattnet mörkt och gärna svalt om du kan. Byt ut ditt krisvatten några gånger om året, säger hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Få SMS vid vattenavbrott</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Kretslopp och vatten kan skicka SMS till dig när vi har viktig information om ett vattenavbrott eller något annat som påverkar vatten- och avloppsförsörjningen. Registrera ditt nummer på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/fa-sms-vid-vattenavbrott" target="_blank" rel="noreferrer noopener">goteborg.se/smsvattenavbrott</a>. Detta är ett komplement till VMA (Viktigt meddelande till allmänheten), som används vid mer akuta och allvarliga händelser.</p><h3 class="wp-block-heading"><strong>Klistermärken med råd</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborgarna kan hämta klistermärken med råd om förvaring av krisvatten på bibliotek och medborgarkontor med flera platser. Kretslopp och vatten kommer också dela ut klistermärken och små vattenpåsar den 22 september på Katrinelundsskolans trygghetspunkt samt på beredskapsdagen i Nordstan den 23 september. Informationen om krisvatten finns på svenska, engelska, arabiska och somaliska.</p><h3 class="wp-block-heading"><strong>Nödvattentankar och vattenposter</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Kretslopp och vatten har många små nödvattentankar som rymmer en kubikmeter vatten och några ännu större tankar. På vissa hus går det att koppla in en nödvattentank som ger vatten i kranarna. Det vanligaste är att hämta dricksvatten från en vattenpost vid en vattenläcka.</p><h3 class="wp-block-heading"><strong>Prioriteringsordning</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">I första hand placeras nödvattentankar ut till sjukhus, vård- och omsorgsboende för äldre och vårdcentraler och kriminalvård. Boende inom kriminalvård är också högt prioriterade eftersom de inte kan lämna sitt boende för att hämta vatten.</p><p class="wp-block-paragraph">Näst högst på prioriteringslistan finns vanliga hushåll. Därefter kommer samhällsviktiga verksamheter som skolor och storkök, verksamheter som har stor betydelse för miljön, sen stora djurbesättningar, industrier och kulturella värden.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dricksvatten/dricksvatten-och-hemberedskap/forvara-dricksvatten-hemma" target="_blank" rel="noopener">Kretslopp och vatten: Förvara dricksvatten hemma</a><br><a href="https://www.mcf.se/" target="_blank" rel="noopener">Myndigheten för civilt försvar</a></p></div><figure class="wp-block-image size-large is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/sms-vattenavbrott-1024x1024.jpg" alt="" class="wp-image-151841" style="width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/sms-vattenavbrott-1024x1024.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/sms-vattenavbrott-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/sms-vattenavbrott-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/sms-vattenavbrott-250x250.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/sms-vattenavbrott-768x768.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/sms-vattenavbrott-730x730.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/sms-vattenavbrott-520x520.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/sms-vattenavbrott.jpg 1181w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Skanna qr-koden för att komma till sidan där du anmäler ditt telefonnummer om du vill ha sms om dricksvattenavbrott. </figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p>

en kvinna tar fram en flaska krisvatten ur frysen.

Göteborgare uppmanas att ha krisvatten hemma

<p class="wp-block-paragraph">Städningen genomförs av Städa Sverige med stöd av Göteborg Energi. Stadsmiljöförvaltningen har varit med och tagit fram städområden och hjälper till med upphämtningen av säckarna efteråt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi tar fram områden tillsammans med kommunen där det finns behov av att städa lite oftare, säger Mårten Heslyk, projektledare på Städa Sverige.</p><p class="wp-block-paragraph">Bland platserna som får besök finns Sillvik, Gullbergsvass, Smithska udden, Lundbyvass, Lindholmen och Fiskebäcksudde. Föreningarna är fördelade över olika delar av staden.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Börjar med miljöutbildning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Innan arbetet börjar gör ungdomarna Städa Sveriges miljöutbildning. Föreningarna får T-shirts, handskar och säckar och deltagarna delas sedan upp i mindre grupper. Skräpet sorteras redan under städningen i olika fraktioner, bland annat metall, glas, papper och brännbart. För många blir mängden skräp en överraskning.</p><p class="wp-block-paragraph">– De brukar reagera på att det är så mycket skräp överallt och att människor skräpar ner i stället för att slänga det i papperskorgar. Framför allt hittar de många fimpar och hundbajspåsar, säger Mårten Heslyk.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="484" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/marten-heslyk-1000.jpg" alt="Porträttbild av Mårten Heslyk tagen i utomhusmiljö" class="wp-image-151748" style="aspect-ratio:2.0661767394245185;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/marten-heslyk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/marten-heslyk-1000-250x121.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/marten-heslyk-1000-300x145.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/marten-heslyk-1000-729x353.jpg 729w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/marten-heslyk-1000-519x251.jpg 519w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/marten-heslyk-1000-767x371.jpg 767w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mårten Heslyk är projektledare för Städa Sverige. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">När städningen är klar är arbetet inte riktigt slut. Lagen rapporterar hur många som deltog, hur många säckar de fyllde och vad de hittade. De får också svara på om de skulle vilja delta igen och vad pengarna till laget ska användas till.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Något laget gör tillsammans</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För insatsen får föreningarna ett bidrag till lagkassan. Städningen är samtidigt tänkt som en aktivitet där hela laget kan delta vid sidan av den vanliga idrotten.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong> <br><a href="https://www.stadasverige.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Städa Sverige</a><br><a href="https://www.stadasverige.se/utbildning/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Städa Sveriges miljöutbildning</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Vi hoppas att de tar med sig att det som slängs på marken ligger kvar om ingen plockar upp det. Att de själva kan påverka andra att inte skräpa ner och känna stolthet över att ha bidragit till sitt närområde, säger Mårten Heslyk.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är andra året som Städa Sverige genomför städinsatsen i Göteborg tillsammans med Göteborg Energi.</p>

En person i reflexväst plockar upp en burk från vägkanten och lägger den i en gul skräpsäck. Två andra personer plockar skräp längre bort.

180 idrottsungdomar städar Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">Mat handlar i grunden om livsglädje, gemenskap, kultur och trygghet. Under årets Frihamnsdagar deltog miljöförvaltningen med ett panelsamtal på Utescenen och en framtidsverkstad i Omställningslabbet. Aktiviteterna knöt an till Frihamnsdagarnas tema ”Olika röster, gemensam framtid”.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Hållbarhetsfrågor blir lätt abstrakta om de stannar på en övergripande nivå. Vårt mål var att samla olika perspektiv för att visa hur matomställningen angår oss i vardagen och hur vi tillsammans kan driva utvecklingen framåt. Matsystemet är hela den komplexa väv av varor, tjänster och aktiviteter som flätar samman producenterna med konsumenterna. förklarar Kristina Fermskog, samordnare för strategin Hållbart och robust matsystem inom Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många röster och uppmaning från unga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I panelsamtalet på Utescenen deltog experter och andra aktörer med olika perspektiv på framtidens mat. De pratade bland annat om stadens återbrukade växthus i Brunnsbo, hur hushållen kan minska matsvinnet och varför närodlad mat och direktkontakt med bönder kan vara viktigt.</p><p class="wp-block-paragraph">Unga deltagare i publiken lyfte också behovet av ett enklare och mer konkret språk. Workshopdeltagarna Natanael och Della uppmanade experterna på scenen att förklara vad olika begrepp faktiskt betyder.</p><p class="wp-block-paragraph">Natanael ville till exempel ha en tydligare förklaring av vad ”ekologiskt” innebär i praktiken. Della efterlyste mindre akademiskt språk och mer konkreta exempel, som viltkött, jakt och lokal självförsörjning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Framtidstänkande i Omställningslabbet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Samtalet fortsatte i Omställningslabbet med workshopen ”Designstudio 2050: Vad ligger på framtidens tallrik?”. Den genomfördes tillsammans med Göteborgs universitet och Världsnaturfonden WWF.</p><p class="wp-block-paragraph">Gymnasieelever och andra göteborgare fick fundera över hur dagens matsystem fungerar och föreställa sig hur framtidens mat och matkultur skulle kunna se ut. Genom olika övningar fick deltagarna diskutera problem, möjligheter och idéer för framtiden.</p><p class="wp-block-paragraph">Frihamnsdagarna gav miljöförvaltningen möjlighet att möta göteborgare och ta del av olika perspektiv på framtidens mat. När människor med olika erfarenheter och kunskaper möts blir det lättare att förstå utmaningarna och hitta nya lösningar. Det kan bidra till ett matsystem som både minskar miljöpåverkan och står bättre rustat för framtida förändringar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Frihamnsdagarna: Matomställning för alla</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Arrangör:</strong> Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Panelsamtal på Utescenen:</strong> Medverkan från Göteborgs Stad, Kungliga tekniska högskolan, IVL svenska miljöinstitutet, Göteborgs universitet, Världsnaturfonden WWF samt författare och bonde Ann-Helen Meyer von Bremen. Se hela samtalsinspelningen på Youtube (länk nedan).</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Workshops i Omställningslabbet:</strong> Genomfördes i samverkan med Göteborgs universitet med forskningsprojektet Utopian food stories, WWF och Omställningslabbet.</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://youtube.com/live/pYaHIrm7rlY?si=3peUnROyiiruH_hj" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Youtube: Lyssna på panelsamtalet</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://frihamnsdagarna.se/program/paneldebatt-hallbart-matsystem/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Frihamnsdagarna: &#8221;Matomställning för alla – hur gör vi framtiden greppbar?&#8221;</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://frihamnsdagarna.se/program/designstudio-2050-vad-ligger-pa-framtidens-tallrik/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Frihamnsdagarna: Designstudio 2050: Vad ligger på framtidens tallrik?</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Framtidens mat formas tillsammans

<p class="wp-block-paragraph">Nästan 90 procent av de tunga bärande konstruktionsdelarna i husen består av återbrukat material från närområdet. Kvarteret är ett av de mer omfattande exemplen på storskaligt återbruk inom bostadsbyggande i Sverige.</p><p class="wp-block-paragraph">Bland annat kommer betonghåldäck från det tidigare IKEA-varuhuset i Kållered. Handfat har hämtats från det tidigare SCA-huset i Mölndal och limträbalkar och fasadplåt har tidigare suttit i Isdala ishall i Kortedala.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Kvarteret Återbruket</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Kvarteret har utvecklats av Framtiden Byggutveckling och förvaltas av Poseidon.</li><li>Projektet har genomförts tillsammans med NCC, Lendager och Liljewall arkitekter.</li><li>De nya hyresgästerna får tre månaders kollektivtrafikkort och tillgång till bil- och cykelpool samt delningsboxar i närområdet.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://poseidon.goteborg.se/nya-bostader/kvarteret-aterbruket/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Bostads AB <strong>Poseidon: Kvarteret Återbruket</strong></a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Återbruk även på gården</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Återbruket fortsätter utanför husen. På gården har återbrukad sten använts och ett lekhus har hämtats från stadsfastighetsförvaltningens återbruk i Stora Holm. Även träd har tagits tillvara och planterats i området.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-trapphus-800-768x1024-1.jpg" alt="Trapphus med blått trappräcke, trähandledare, gul vägg, röd dörr och synliga betongytor." class="wp-image-151609" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-trapphus-800-768x1024-1.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-trapphus-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-trapphus-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-trapphus-800-730x973.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-trapphus-800-520x693.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-trapphus-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><figcaption class="wp-element-caption">Färgsättningen i trapphusen är inspirerad av IKEA och det tidigare SCA-husets röda färg. Foto: Poseidon</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Spåren av materialens tidigare liv syns också i husens utformning. Färgerna i trapphusen har hämtat inspiration från IKEA och det tidigare SCA-huset. På terrassen har gamla fönster satts samman till en vägg i ett orangeri och en mötesplats för de boende.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Del av förändringen av Litteraturgatan</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kvarteret har utvecklats av Framtiden Byggutveckling och förvaltas av Poseidon. Det är en del av den pågående utvecklingen av Litteraturgatan och Selma stad, där nya bostäder, verksamheter och mötesplatser växer fram.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är väldigt glada över att få hälsa fler hyresgäster välkomna till Backa, säger Joachim Knudsen, distriktschef på Poseidon distrikt Hisingen.</p><p class="wp-block-paragraph">Poseidon planerar nu även att inreda sitt nya distriktskontor i huset med återbrukade möbler.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="595" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-garden-1000.jpg" alt="Innergård med nyplanterade träd, bänkar, gångar och ett litet lekhus framför ett flerbostadshus med träfasad och balkonger." class="wp-image-151610" style="aspect-ratio:1.680704258862717;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-garden-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-garden-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-garden-1000-766x456.jpg 766w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-garden-1000-249x148.jpg 249w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-garden-1000-519x309.jpg 519w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/09/kv-aterbruket-garden-1000-729x434.jpg 729w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Innergården i kvarteret Återbruket med återbrukat material. Foto: Poseidon</figcaption></figure>

Husgavel i Kvarteret Återbruket med grå plåtfasad och träklädda balkonger mot en blå himmel. Stående, kraftiga limträbalkar bär upp balkongerna.

Nu har hyresgästerna flyttat in i Kvarteret Återbruket

<p class="wp-block-paragraph">Under två söndagar i september kan allmänheten lära sig mer om jord, odling och hur framtidens grödor kan utvecklas. Föreläsningarna är en del av Trädgårdsföreningens arbete med Agenda 2030-målet Ingen hunger.</p><p class="wp-block-paragraph">– I en tid när den mesta maten går att köpa riskerar värdefull kunskap om våra växter att gå förlorad. Därför vill vi inspirera fler att lära sig odla, samla och känna igen växterna runt omkring oss för att bli bättre rustade för den värld vi lever i, säger Anna Welandson, enhetschef för Trädgårdsföreningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><a></a><strong>Kunskap som riskerar att försvinna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Trädgårdsföreningens föreläsningsserie har tidigare handlat om bland annat småskaligt jordbruk, odling i havet och beredskapsodling. Tanken är både att sprida kunskap och inspirera fler att själva börja odla.</p><p class="wp-block-paragraph">– Odling är dessutom rekreation och ger återhämtning. Att gräva, kratta, plantera och så, rensa ogräs och se odlingen växa är positivt för både den fysiska och mentala hälsan, säger Anna Welandson.</p><p class="wp-block-paragraph">I samband med föreläsningarna går det också att följa med på en guidad vandring i Trädgårdsföreningen tillsammans med parkens trädgårdsmästare.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Föreläsningar i september</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>6 september klockan 14:00: Framtidens mat<br></strong>Cecilia Hammenhag, docent i växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, berättar om forskning kring framtidens grödor och hur svensk livsmedelsförsörjning kan stärkas.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>20 september klockan 14:00: Skogsträdgård<br></strong>Ylvali Falk Groblad från Groblads permakultur berättar om odlingens grunder och hur man kan skapa hållbara odlingar som ger skörd år efter år.</p><p class="wp-block-paragraph">Föreläsningarna hålls i Lagerhuset. Anmälan görs till <a href="mailto:tradgardsforeningen@stadsmiljo.goteborg.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">tradgardsforeningen@stadsmiljo.goteborg.se</a></p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/tradgardsforeningen/aktuellt?id=bbcdf3c7-8993-4b9b-80f9-b29b4f4ee67b" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Trädgårdsföreningen om föreläsningarna</a><br></p></div>

En färgillustration med blommor och växter

Lär dig mer om odling och framtidens mat

<p class="wp-block-paragraph">Varje höst erbjuder Göteborgs Stad särskild insamling av fallfrukt på återvinningscentralerna. Anledningen är att stora mängder frukt snabbt fyller matavfallskärlen och gör dem för tunga. Mindre mängder går däremot bra att lägga i matavfallspåsar i det vanliga matavfallskärlet.</p><p class="wp-block-paragraph">Förra året lämnade göteborgarna in 65 ton fallfrukt på återvinningscentralerna.<br><br>– Det räcker till biogas för bilkörning tre varv runt jorden, säger Bo von Bahr, matavfallsansvarig på Kretslopp och vatten.</p><h2 class="wp-block-heading"><a></a><strong>Frukten får nytt liv</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Fallfrukten används för att producera biogas och biogödsel. Biogasen kan ersätta fossila bränslen och därmed bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Biogödsel kan i sin tur ersätta mineralgödsel.</p><p class="wp-block-paragraph">Men bäst för miljön är om frukten kan bli mat. Den som har mer frukt än den själv kan ta hand om kan till exempel dela med grannar, ställa ut en korg vid tomten eller låta andra komma och plocka. Det finns också sajter , till exempel  <a href="https://postman.mynewsdesk.com/ls/click?upn=u001.2hJTGxg-2Fo6NC0wjRE24gv-2FOlaz5Rkosb6GAIYII4Tio-3DCb8U_4jONtdJ4LK-2FbrRpX1xmCwJlem5WYIzie-2BSx5W5Q74MKo52VkKhE16x-2B35RPOHRC4-2FuiF7RhJV1kItM3yxBZ1utHhFPmeOgjWRv2rCuB9V8ewkLyx-2FVedAs-2FLppLdFCMzci-2F23g1DCcmQ7mckLxKKlxuylgCyKGpSxafwJIAguDLLNc-2FZeHwWY1VvFXQXFp2u88cn8Td2UiBbwWy5KOuGxz-2Bt6rI9Hlf5mBU3IiJ3xH-2F-2Fg8V5QFAlGMnvwQuNfQj0xqq6kBIvjmjd22DCq-2B09NV5RbWLac9RjZU1Vl0RtlQdnjfqKSENKRXUUc9MEle2jAz27QKzFUcv5TGYJqTk0iejWO-2BhdWoiKl4sv1OEA6WceMH-2FxeHdIs7iicceS79My6HucfqTekGCDzofOW7E5nxK01o9g5K7g-2BCmJ0K6RDPBcapc0SsM9KYh-2FH3nGaOLm" target="_blank" rel="noreferrer noopener">www.aktavara.org</a> för att förmedla frukt som annars riskerar att gå till spillo.</p><p class="wp-block-paragraph">Insamlingen av fallfrukt på återvinningscentralerna pågår till december.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/sortera-avfall-i-hushallet/matavfall/sortera-ut-matavfall" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Matavall</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

Låt din fallfrukt bli biogas

<p class="wp-block-paragraph">Utmärkelsen delades ut på Götaplatsen i lördags under Göteborgskalaset. Bland de tio finalister som hyllades under prisutdelningen fanns idrotter som boxning, rugby och bordtennis representerade.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Bara att vara finalist är oerhört hedrande, med tanke på Göteborgs Stads alla tusentals engagerade ledare. Oavsett pokal eller inte, så är det så häftigt att få ha varit en av ledarna på scenen, säger Andreas Almgren från handbollsklubben IK Nord.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="561" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/partnerakrobatik-1000.jpg" alt="I förgrunden en flagga där det står ”träna gratis”. I bakgrunden personer som håller upp varandra på fötterna och en medhjälpare som håller i." class="wp-image-151401" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/partnerakrobatik-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/partnerakrobatik-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/partnerakrobatik-1000-768x431.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/partnerakrobatik-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/partnerakrobatik-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/partnerakrobatik-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Samma dag höll Göteborgs Stad också en heldag med aktiviteter i Kungsparken. Under dagen kunde den som ville bland annat prova på partnerakrobatik tillsammans med Expanding acro. Foto: Vio Szabo</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Antalet nomineringar har ökat från förra året&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Priset instiftades 2025 för att hylla de ideella ledarnas insatser inom barn- och ungdomsidrotten i Göteborg. Under våren har göteborgare kunnat nominera ledare som tränar aktiva mellan åldrarna 7 och 25 år i aktivitetsbidragsgodkända föreningar. Efter det har en jury valt ut tio finalister och tre pristagare.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Utmärkelsen Årets idrottsledare</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Instiftades av kommunfullmäktige i Göteborgs Stad för att uppmärksamma de ideella ledarnas insatser inom barn- och ungdomsidrotten</li><li>Delas ut av idrotts- och föreningsförvaltningen</li><li>Förutom priset anordnar Idrott &amp; förening en heldag med aktiviteter i Kungsparken</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/utmarkelser-och-priser/arets-idrottsledare" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Årets idrottsledare</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser att antalet nomineringar har ökat från förra året, säger Camilla Oldberg, koordinator på idrotts- och föreningsförvaltningen. Många är engagerade kring sina ledare och vill gärna att de får denna uppskattning.</p><p class="wp-block-paragraph">Den externa juryn bestod av paraidrottaren Anna-Carin Ahlquist, friidrottsprofilen Mustafa Mohamed, Josef Khashan från ungdomsfullmäktige i Göteborgs Stad, samt Thor Guttormsen, grundare av idrottsklubben Grunden bois.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="561" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/sportfiske-1000.jpg" alt="Två barn fiskar i kanalen vid Kungsparken. Flera personer står på rad bakom." class="wp-image-151402" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/sportfiske-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/sportfiske-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/sportfiske-1000-768x431.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/sportfiske-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/sportfiske-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/sportfiske-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En av de mest välbesökta aktiviteterna i Kungsparken var sportfiske tillsammans med Sportfiskarna. Foto: Vio Szabo</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Värdefull uppskattning för ideella ledare</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Gothenburg Cheer one wildcats, ett av världens främsta cheerleadinglag, inledde prisutdelningen. Därefter presenterades de tio finalisterna och årets tre pristagare korades. Priset delades ut av idrottsprofilerna Lotta Schelin och Loui Sand.</p><p class="wp-block-paragraph">Förutom pokal och diplom fick de tre pristagarnas förening en summa på 10&nbsp;000 kronor.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Man är sällan engagerad som ledare för sin egen skull, så därför känns det väldigt stort att få erkännande för alla idrottsledare. Jag tror alla som var här känner sig stärkta och ännu mer engagerade nu, säger Gary Brown från Göteborgs rugbyförening.</p><p class="wp-block-paragraph">Han var där för att representera Magnus Andersson från samma förening, eftersom Magnus denna lördag var upptagen – med att träna sina idrottare.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="561" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/armbrytning-1000.jpg" alt="Två personer står i profil med armarna redo för armbrytning." class="wp-image-151403" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/armbrytning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/armbrytning-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/armbrytning-1000-768x431.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/armbrytning-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/armbrytning-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/armbrytning-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Besökare i Kungsparken kunde prova på armbrytning med Göteborgs armsport. Foto: Vio Szabo</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Årets idrottsledare 2026:</strong></h3><h3 class="wp-block-heading"><strong>Andreas Almgren, IK Nord</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Denna ledare har varit en central kraft i föreningens nystart och skapat en inkluderande miljö där alla ungdomar får plats. Ledaren välkomnar spelare som inte hittar hem i elitsatsande klubbar och möter dem med värme, engagemang och genuin omtanke.</p><p class="wp-block-paragraph">I en tid då breddföreningar blir allt färre står ledaren upp för deras betydelse och låter ungdomar utvecklas i sin egen takt. Personens ledarskap präglas av respekt, glädje och mottot ”Handboll är en fest och alla är bjudna.”</p><p class="wp-block-paragraph">Under 2026 ledde han ett lag till utmärkelsen månadens fair play-lag, ett resultat av hans fokus på attityd, laganda och det spelarna själva kan påverka.</p><p class="wp-block-paragraph">För sitt inkluderande ledarskap och sitt starka engagemang för ungdomars utveckling belönas Andreas Almgren med Årets idrottsledare 2026.<br></p><h3 class="wp-block-heading"><strong>Elise Volmerstedt, Göteborgs Konståkningsakademi</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Denna ledare sprider en entusiasm och glädje som är helt unik. Hennes energi smittar av sig på alla – oavsett ålder, nivå eller tid på dygnet. Hon möter varje aktiv med samma värme och engagemang, och det märks tydligt att hon älskar sitt uppdrag.</p><p class="wp-block-paragraph">Oavsett om det är nybörjare som tar sina första skär eller tonåringar som tränar på hög nivå, skapar Elise en miljö där alla känner sig sedda, peppade och trygga. Hennes närvaro lyfter både barn, ungdomar och deras föräldrar, och föreningen vore inte densamma utan henne.</p><p class="wp-block-paragraph">För sin outtröttliga energi, sitt stora hjärta och sin förmåga att få varje individ att växa belönas Elise Volmerstedt med Årets idrottsledare 2026.</p><h3 class="wp-block-heading"><strong>Mikael Brandt, Futari gensei ryu dojo</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Denna ledare gör en ovärderlig insats genom sitt inkluderande och lyhörda ledarskap. Han möter barn och ungdomar som behöver tydliga ramar med en unik kombination av trygghet, respekt och förståelse. Genom sitt engagemang och sina anpassningar skapar han förutsättningar för att träning ska vara tillgänglig även för dem med särskilda behov.</p><p class="wp-block-paragraph">Mikael bygger en miljö där deltagarna känner sig sedda och vågar utvecklas, både som idrottare och individer. Han väcker rörelseglädje, uppmuntrar mod och inspirerar ungdomar att prova nya aktiviteter. Samtidigt stärker han föreningen genom att stötta och lyfta andra ledare i deras utveckling.</p><p class="wp-block-paragraph">För sin närvaro, sitt stora hjärta och sin förmåga att skapa trygghet och motivation för alla belönas Mikael Brandt med Årets idrottsledare 2026.</p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="629" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Finalister-2026-1000.jpg" alt="Tolv personer står framför en tegelvägg. Flera håller i blommor." class="wp-image-151400" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Finalister-2026-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Finalister-2026-1000-300x189.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Finalister-2026-1000-768x483.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Finalister-2026-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Finalister-2026-1000-520x327.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Finalister-2026-1000-730x459.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">De tio finalisterna tillsammans med prisutdelarna 2026. Från vänster bakre raden: Lotta Schelin (prisutdelare), Ahmed Smesem, Mikael Brandt, Kurt Larsson, Gary Brown (representerar Magnus Andersson), Andreas Almgren. Främre raden: Zidra Mohamed, Isabella Tidblom, Petronella Larsson, Anneli Johansson, Elise Volmerstedt, Loui Sand (prisutdelare). Foto: Vio Szabo</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>De tio finalisterna</strong>:</h3><ul class="wp-block-list"><li>Ahmed Smesem, Hisingens boxningsklubb &#8211; Boxning</li><li>Andreas Almgren, IK Nord &#8211; Handboll</li><li>Anneli Johansson, Gothia volley &#8211; Volleyboll</li><li>Elise Volmerstedt, Föreningen Göteborgs konståkningsakademi &#8211; Konståkning</li><li>Isabella Tidblom, Rudalens IF &#8211; Bordtennis</li><li>Kurt Larsson, Bergsjö IF &#8211; Fotboll</li><li>Magnus Andersson, Göteborg rugbyförening &#8211; Rugby</li><li>Mikael Brandt, Futari gensei ruy dojo &#8211; Karate</li><li>Petronella Larsson, 3V Parasportförening &#8211; Framerunning</li><li>Zidra Mohamed, Hammarkullen BK &#8211; Basket</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/utmarkelser-och-priser/arets-idrottsledare" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Årets idrottsledare</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div>

Framför en tegelvägg står sex personer. Några håller i blommor.

Ideella ledare hyllades för sitt engagemang

<p class="wp-block-paragraph">Taffelklaveret finns i Gathenhielmska Huset, som ligger i Majorna, och byggdes av Fredrik Beck i London 1778. Det är ett tidigt tangentinstrument i samma familj som pianot. Med locket stängt ser det mer ut som ett bord än ett musikinstrument.</p><p class="wp-block-paragraph">Efter att experter har undersökt instrumentet står det klart hur ovanligt det är.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi visste att det var ett gammalt instrument, men genom experternas granskning vet vi nu hur unikt det är. Nu ska det varsamt restaureras av specialister. Vi ser fram emot att få höra hur det lät när det var nytt, säger Boel Melin, byggnadsantikvarie på Higab, som äger och förvaltar många av Göteborgs Stads kulturhistoriska byggnader.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="662" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/piano-1000.jpg" alt="" class="wp-image-151417" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/piano-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/piano-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/piano-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/piano-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/piano-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/piano-1000-730x483.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Interiör från Versaillesrummet i Gathenhielmska Huset. Framför väggmålningen står Sveriges äldsta piano från 1778. Foto: Higab/Hans Wretling</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><a></a><strong>Klaveret är intressant för forskningen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Instrumentet har varit spelbart under 1900-talet och har ett stort värde för både forskningen och musikhistorien.</p><p class="wp-block-paragraph">– Så vitt vi känner till är detta Sveriges äldsta bevarade piano. Det har varit spelbart under 1900-talet och är intressant både för forskningen och den svenska musikhistorien, säger Hans Davidsson, projektledare för Göteborgs internationella orgelakademi.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Gathenhielmska Huset</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Ligger vid Stigbergstorget i Majorna</li><li>Byggdes på 1740-talet och är ett av Göteborgs äldsta bevarade bostadshus</li><li>Det är stadens enda bevarade storborgarhus i trä från mitten av 1700-talet</li><li>Har fått sitt namn efter kaparen Lars Gathenhielm, även kallad Lasse i Gatan, som dock aldrig bodde i huset</li><li>Ägs av det kommunala fastighetsbolaget Higab och används idag bland annat för kulturverksamhet</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://www.higab.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Higab</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Restaureringen utförs av Joel Speerstra, universitetslektor vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet och specialist på historiska tangentinstrument.</p><p class="wp-block-paragraph">Arbetet ingår i det internationella forskningsprogrammet REM@KE, där forskare undersöker hur historiska instrument kan restaureras, bevaras och förstås för framtiden.</p><h2 class="wp-block-heading"><a></a><strong>Syntes i SVT-serie</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Taffelklaveret har också synts i SVT-serien Tordyveln flyger i skymningen från 2025. Flera scener spelades in i Gathenhielmska Huset, som fick föreställa den fiktiva Selanderska gården. I en scen sitter 1700-talskaraktären Emelie Selander vid det gamla instrumentet och spelar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="661" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Gathenhielmska-Huset_foto-Hans-Wretling-1000.jpg" alt="Exteriör sommartid av ett tvåvånings trähus vid Stigbergstorget i Majorna. " class="wp-image-151418" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Gathenhielmska-Huset_foto-Hans-Wretling-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Gathenhielmska-Huset_foto-Hans-Wretling-1000-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Gathenhielmska-Huset_foto-Hans-Wretling-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Gathenhielmska-Huset_foto-Hans-Wretling-1000-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Gathenhielmska-Huset_foto-Hans-Wretling-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Gathenhielmska-Huset_foto-Hans-Wretling-1000-730x483.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gathenhielmska Huset vid Stigbergstorget i Majorna. Foto: Higab/Hans Wretling</figcaption></figure>

Universitetslektor Joel Speerstra sitter vid ett av landets äldsta pianon, som han ska restaurera.

Sveriges äldsta piano ska få nytt liv

<p class="wp-block-paragraph">Föreläsningarna handlar om hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Tanken är både att ge nya perspektiv på hur vi använder planetens resurser och att visa hur ett mer cirkulärt vardagsliv kan se ut i praktiken.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill ge deltagarna hopp och handlingskraft. Det finns redan många konkreta lösningar och goda exempel, inte minst här i Göteborg, säger Maria Elggren, projektkoordinator på Ekocentrum.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Från konsument till ”cirkulent”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En central tanke är att gå från att vara konsument till att bli ”cirkulent”. Det handlar om att fokusera mer på användning än på ägande och att låta produkter och material användas så länge och så mycket som möjligt.</p><p class="wp-block-paragraph">Det kan innebära att köpa begagnat, reparera, återbruka, byta, låna eller hyra i stället för att köpa nytt. Men Maria Elggren betonar att ansvaret inte bara ligger hos individen. Producenter behöver</p><p class="wp-block-paragraph">också skapa produkter som håller länge och går att reparera, återanvända och återvinna.</p><p class="wp-block-paragraph">Under föreläsningarna används bland annat konceptet Delningsdygn. Deltagarna får följa ett dygn från morgon till kväll och se vilka möjligheter som finns att dela resurser i olika delar av vardagen. Det kan handla om resor, verktyg och teknik, sport- och fritidsutrustning, boende, odling och bibliotek för fler saker än böcker.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill visa att ett mer hållbart vardagsliv inte behöver innebära att vi har mindre, utan att vi kan dela mer och använda det som redan finns på ett smartare sätt, säger Maria Elggren.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hoppas att kunskapen sprider sig</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Skolor och utbildningsverksamheter är redan en viktig målgrupp för Ekocentrum, men avgiften för utbildningar har gjort att alla som varit intresserade inte har haft möjlighet att delta. Med bidrag från Göteborgs Stad kan föreläsningarna nu erbjudas kostnadsfritt.</p><p class="wp-block-paragraph">Även föreningslivet är en viktig målgrupp. Där kan delning både minska miljöbelastningen och sänka kostnader, till exempel när utrustning kan delas i stället för att varje deltagare behöver köpa egen. Målet är att deltagarna inte bara ska få ny kunskap, utan också ta med sig idéerna till sina skolor, arbetsplatser, föreningar och nätverk.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi hoppas att föreläsningen kan bli en startpunkt för förändring, både i det lilla och i det större, säger Maria Elggren.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Detta är Ekocentrum</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Ekocentrum är en icke-vinstdrivande stiftelse som startade 1993.</li><li>Verksamhetens uppdrag är att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle genom utbildning och inspiration.</li><li>I Gamlestaden finns Ekocentrums permanenta utställning om hållbar utveckling.</li><li>Bakom stiftelsen står Fältbiologerna, Studiefrämjandet, Jordens vänner och Centrum för ekologisk teknik.<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.ekocentrum.se/kalendarium-start/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ekocentrum: Mer information och bokning</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

En grupp personer lyssnar på en föreläsare i Ekocentrums utställning. På väggarna syns bland annat information om biologiska och tekniska kretslopp samt FN:s globala mål.

Kostnadsfria föreläsningar ska inspirera till en mer cirkulär vardag

<p class="wp-block-paragraph">Utegymmet får fem träningsredskap med justerbara vikter för bland annat ben, armar, axlar, rygg och mage. Vikterna går att anpassa, vilket gör att även den som vill börja träna med låg belastning kan använda redskapen.</p><p class="wp-block-paragraph">Det blir också en stolpe för övningar med gummiband och balansträning, ett trädäck för bland annat hopp, stretch och andra övningar samt en bänk och cykelparkering.</p><p class="wp-block-paragraph">– Genom att bygga utegym skapar vi fler möjligheter till rörelse i vardagen och tillgänglig träning för alla. De är gratis att använda, öppna året om och utformade så att det ska vara enkelt att börja och roligt att fortsätta, säger Helena Karlsson Haner, projektledare på exploateringsförvaltningen. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Belysning och grönska</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Låga buskar ska planteras runt gymmet för att rama in platsen och skilja den från lekplatsen. Belysning gör det möjligt att använda gymmet även när det är mörkt.</p><p class="wp-block-paragraph">Redskapen blir röda för att synas tydligt mot omgivningen. Eftersom utegymmet ligger mellan två större grönområden finns det också möjlighet att kombinera styrketräningen med exempelvis löpning eller annan konditionsträning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Maskiner drivs med el eller HVO 100</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arbetsmaskinerna som används drivs med el eller HVO 100, ett fossilfritt drivmedel. Göteborgs Stad ställer krav på 100 procent förnybart drivmedel i sina entreprenadupphandlingar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Med fordon och maskiner som drivs med fossilfritt bränsle får vi mindre klimatpåverkan. Eldrift bidrar dessutom till renare luft och mindre störande ljud, vilket är positivt både för arbetsmiljön och för dem som bor och vistas i området, säger Helena Karlsson Haner.</p><p class="wp-block-paragraph">Lekplatsen intill ska vara öppen under byggtiden, men kan av säkerhetsskäl behöva stängas kortare perioder. Planen är att utegymmet ska vara klart under senhösten 2026.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborgs Stads utegym</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborgs Stad har drygt 60 utegym.</li><li>Målet är att 80 procent av göteborgarna ska ha högst 1,5 kilometer till närmaste utegym via gång- och cykelbanor.</li><li>Flera befintliga utegym ska under de närmaste åren rustas upp och kompletteras.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/motion-och-halsa/utomhusmotion/hitta-utegym-och-utetraning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Här finns stadens utegym</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

En visualisering av ett utegym med fem olika träningsredskap och ett trädäck.

Byggstart för nya utegymmet i Lundby

<p class="wp-block-paragraph">Till och med 27 augusti pågår volleyboll-EM i Scandinavium med sex landslag och några av världens främsta volleybollspelare. Parallellt med matcherna har arrangörerna arbetat för att minska evenemangets påverkan och skapa positiva effekter även utanför planen.</p><p class="wp-block-paragraph">– När stora internationella mästerskap kommer till Göteborg vill vi att de ska bidra till en positiv utveckling på längre sikt, säger Magnus Hallberg, vice vd och evenemangschef på Göteborg &amp; Co.</p><p class="wp-block-paragraph">Certifieringen omfattar både planeringen och genomförandet av mästerskapet och det som ska leva vidare efteråt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Resor, matsvinn och återbruk</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En del av arbetet handlar om resorna till och från mästerskapet. Publiken uppmuntras att välja kollektivtrafik, medan volontärer, partners och media erbjuds kostnadsfria resor med kollektivtrafiken.</p><p class="wp-block-paragraph">Även matsvinnet följs upp. I volontärcentret vägs maten som slängs och volontärerna uppmuntras att ta lagom mycket mat och hellre ta om. Material och andra resurser som används under EM ingår också i arbetet. Ambitionen är att så mycket som möjligt ska kunna återbrukas och komma till nytta även efter mästerskapet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska göra skillnad utanför planen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En annan del är det sociala arbetet. Genom satsningen Huvudet högt används EM för att få fler i rörelse, bidra till trygga idrottsmiljöer och uppmärksamma psykisk hälsa och välmående.</p><p class="wp-block-paragraph">Tillgänglighet och inkludering har också varit en del av planeringen. Bland annat har arrangörerna samarbetat med den ideella organisationen Passalen för att skapa bättre förutsättningar för fler att uppleva mästerskapet på sina villkor.</p><p class="wp-block-paragraph">Den dagliga verksamheten Idrottsplatsen deltar som volontärer och har inför EM fått prova ParaVolley. Barn och unga från Göteborgs utvecklingsområden har dessutom erbjudits möjlighet att boka kostnadsfria biljetter.</p><p class="wp-block-paragraph">När mästerskapet är över är målet att inte bara material ska återanvändas. Även erfarenheter, samarbeten och arbetssätt ska kunna tas vidare till kommande evenemang i Göteborg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Volleyboll-EM i Göteborg</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborg är en av fyra värdstäder för damernas Eurovolley 2026.</li><li>Sex landslag deltar i gruppspelet som pågår i Scandinavium till den 27 augusti.</li><li>Det är första gången som Sverige står värd för damernas europamästerskap.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: <a href="https://helavagenupp.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Svensk volleybolls satsning på psykisk hälsa</a></strong></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>&nbsp;</strong></p></div><h3 class="wp-block-heading"> </h3><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Tre spelare i svenska damlandslaget i volleyboll gör segergester på planen. I bakgrunden syns publik och en svensk flagga på läktaren.

Volleyboll-EM i Göteborg först ut med hållbarhetscertifiering

<p class="wp-block-paragraph">Den nya rollen ska göra det enklare för fler att bidra till omställningen. Fokus ligger på delningsekonomi och cirkularitet. Det betyder i praktiken att hitta lösningar som gör det lättare att låna, byta, hyra, laga och nyttja saker och tjänster på ett smartare sätt tillsammans.</p><p class="wp-block-paragraph">– Rollen är sprungen ur en politisk vilja att ta vara på det engagemang som finns, framför allt inom civilsamhället. Det handlar om att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle, säger Anton Ekström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En väg in i staden</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För många föreningar och invånare kan det vara svårt att veta vem i kommunen man ska kontakta. Hållbarhetslotsen ska därför fungera som en väg in till Göteborgs Stads olika verksamheter. Det kan handla om att hitta rätt kontaktperson, få stöd i att utveckla en idé eller komma i kontakt med andra aktörer som kan ha nytta av samverkan.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har ingen egen agenda utan utgår från de behov som finns där ute. Det kan handla om rådgivning och stöd kring hållbara och cirkulära lösningar, effektiviseringar, finansieringslösningar eller hjälp att hitta andra aktörer att samarbeta med, säger Anton Ekström.</p><p class="wp-block-paragraph">Han betonar att rollen inte innebär att Göteborgs Stad tar över genomförandet av idéerna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Hållbarhetslotsen är en möjliggörare, inte en genomförare. Min uppgift är att lotsa rätt och göra det enklare att komma vidare, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill se fler lokala initiativ</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Runt om i Göteborg finns redan verksamheter som bidrar till en mer hållbar vardag. Det kan vara låneverksamheter, bytesgrupper, reparationsinitiativ, delningstjänster eller arbete för att minska matsvinn.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Hållbarhetslotsen i korthet</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Hållbarhetslotsen är en ny funktion i Göteborgs Stad.</li><li>Lotsen ska stötta invånare, föreningar och nätverk som vill bidra till en mer hållbar stad.</li><li>Fokus ligger på delningsekonomi och cirkularitet, till exempel att låna, byta, hyra, laga och samnyttja.</li><li>Hållbarhetslotsen kan hjälpa till med rådgivning, kontakter inom Göteborgs Stad, samverkan och att lotsa vidare.</li><li>Hållbarhetslotsen är en möjliggörare – inte den som genomför initiativen.</li><li>Kontakt: <a href="mailto:hallbarhetslots@demokratimedborgarservice.goteborg.se">hallbarhetslots@demokratimedborgarservice.goteborg.se</a></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/tillsammans-for-miljon/hallbarhetslots" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hållbarhetslotsen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Detta uppmuntrar vi från staden och försöker stötta de som söker stöd så gott det går. Vi ser samtidigt gärna fler sådana verksamheter och initiativ. Här handlar det både om att underlätta för de som redan kommit igång att växa och frodas och att stimulera utveckling så att fler tar klivet och gör verklighet av sin idé.</p><p class="wp-block-paragraph">Ett särskilt fokus finns på att nå stadsdelar där det i dag finns färre hållbarhetsinitiativ. Ett sådant exempel är <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/leva-hallbart/engagera-dig/hallbarhetsnatverk-askim-billdal" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Hållbarhetsnätverket i Askim/Billdal</a>, där flera föreningar och organisationer har gått samman för att stärka det lokala engagemanget.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är precis den typen av initiativ vi önskar se mer av. När föreningar som egentligen bedriver helt annan verksamhet går samman i en gemensam målbild uppstår de synergieffekter vi är ute efter i den hållbara utvecklingen, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag tror att det är viktigt att drivkraften kommer från föreningarna och individerna själva. Då kan hållbarhetslotsen vara ett stöd på vägen framåt, säger Anton Ekström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gratis satsning i november</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I början av november arrangeras All in för omställning i Stora tullhuset (före detta kasinot) under Tillsammansfestivalen. Satsningen är gratis för både utställare och besökare och ska samla lokala aktörer och initiativ.</p><p class="wp-block-paragraph">Anton Ekström hoppas att evenemanget ska synliggöra engagemanget som redan finns i Göteborg – och bidra till nya samarbeten.</p><p class="wp-block-paragraph">– Som deltagande aktör får man förhoppningsvis syn på nya innovativa sätt att ta oss an våra gemensamma utmaningar. Utmaningarna vi står inför är globala, men lösningarna är ofta lokala, säger han.<strong><br></strong></p>

Porträttbild på Anton Ekström, hållbarhetslots i Göteborgs Stad.

Hållbarhetslots ska hjälpa göteborgare med nya idéer

<p class="wp-block-paragraph">För den som bor nära älven är återvinningspråmen ett alternativ till att åka till en återvinningscentral. Under hösten lägger den till vid Eriksbergstorget, Sannegårdshamnen, Lindholmen och Stigbergskajen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Pråmen underlättar återvinningen för göteborgare som bor centralt och minskar behovet av bil, säger Peter Årnes, avfallsstrateg på Kretslopp och vatten.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tar emot det mesta från hemmet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På pråmen går det att lämna brännbart och obrännbart grovavfall, farligt avfall och elektronik. I samarbete med Björkåfrihet tas även textil och saker för återbruk emot, till exempel inredning, hushållsartiklar och kläder. Lastutrymmet är begränsat, därför går det inte att lämna vitvaror, jordmassor eller trädgårdsavfall. Förpackningar och tidningar ska lämnas på en återvinningsstation. Efter stoppen längs älven transporteras avfallet till Marieholm där pråmen lastas av.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler använde pråmen i våras</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under våren 2026 lämnade 4 416 personer avfall till återvinning och återbruk på pråmen. Det var fem procent fler än under samma period året innan. Återvinningspråmen ingår också i Clear cities, ett EU-finansierat projekt där sju städer delar erfarenheter om hur klimatutsläppen från avfallshanteringen kan minska.<br></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/atervinningspramen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Återvinningspråmen</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/har-lamnar-hushall-avfall/atervinningspramen/har-stannar-atervinningspramen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Här stannar återvinningspråm</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3A2019526135536187" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Så fungerar det på återvinningspråmen</a> </p></div>

En blå bogserbåt drar återvinningspråmen med containrar längs älven.

Återvinningspråmen är tillbaka för höstens turer

<p class="wp-block-paragraph">En halvfull färgburk i förrådet, gamla batterier i en låda eller lösningsmedel som blivit stående i garaget. En del av det vi har hemma behöver tas om hand på ett särskilt sätt när det ska slängas. Farligt avfall-bilen är ett mobilt alternativ till en återvinningscentral. Under hösten gör den 181 stopp runt om i Göteborg.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi uppmanar göteborgare att titta efter vad de har i till exempel förråd, garage och badrumsskåp och passa på att lämna in avfallet när bilen är i deras stadsdel, säger Anders Lisle, processledare på Kretslopp och vatten.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Powerbanks och eltandborstar ska också sorteras</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Farligt avfall är inte alltid lika lätt att känna igen som en burk målarfärg eller en flaska med kemikalier. Även mindre elektriska prylar kan behöva lämnas in.Trasiga powerbanks, elektriska tandborstar och e-cigaretter kan innehålla uppladdningsbara litiumbatterier. Batterierna är brandfarliga och ska därför inte slängas bland de vanliga soporna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Farligt avfall som hamnar fel kan skada både människor och miljö. Det handlar om ämnen som är giftiga, brandfarliga eller frätande och som inte hör hemma i vanliga soppåsen eller i avloppet, säger Anders Lisle.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Farligt avfall-bilen<br></strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Höstturen pågår 24 augusti–20 oktober 2026 och gör 181 stopp runt om i Göteborg.<br><br>Stoppen sker på kvällstid och du kan bland annat lämna färg, lösningsmedel, kemikalier, batterier och mindre elavfall.<br><br>På Göteborgs Stads webbplats finns karta och tider för samtliga stopp. Där kan du också anmäla dig för att få sms när Farligt avfall-bilen kommer till ditt område.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong> <br><a href="https://www.goteborg.se/farligtavfallbilen">Göt</a><a href="https://www.goteborg.se/farligtavfallbilen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">e</a><a href="https://www.goteborg.se/farligtavfallbilen">borgs Stad: Farligt avfall-bilen – schema och hållplatser</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3A20120709-104459" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Om farligt avfall</a><br></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Närbild på stor skåpbil där det står Farligt avfall-bilen med vita bokstäver mot röd bakgrund

Farligt avfall-bilen kommer till din stadsdel

<p class="wp-block-paragraph">Året var 1982 när Swicky Krantz upptäckte en slumrande park med några övergivna bänkar i stadsdelen Lundby. Han hade fått i uppdrag av Lundby gymnasium att hjälpa ett gäng ungdomar att hitta en scen där de kunde ordna konserter under sommaren. Flunsåsparken hade sovit en törnrosasömn sedan 60-talet när Swicky såg platsens potential. Han ordnade finansiering och snart hade parken fått en scen.</p><p class="wp-block-paragraph">Senare kom tak, ordentliga publikplatser, vatten och el och inte minst – publiken. För som juryn skrev i sin motivering när Swicky Krantz-priset instiftades 2015 var det ”tack vare Swickys stora engagemang och breda kontaktnät som parkens verksamhet utvecklats till den mötesplats och artistarena den är idag”.</p><p class="wp-block-paragraph">Kent Turnefelt var områdeschef i Lundby socialförvaltning och Swickys chef och vän under många år:</p><p class="wp-block-paragraph">– Swicky var orädd, målmedveten och ovanligt skicklig på att få människor att samlas kring en gemensam vision. Han byggde broar mellan föreningar, artister, tjänstemän och invånare. Där andra såg hinder såg han lösningar, säger Kent.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En park för alla</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I dag är Flunsåsparken Sveriges enda folkpark med fri entré. Parkens program har haft en enorm bredd genom åren. Här har Korpen ordnat motionsdagar, förskolebarn har tittat på teater och Hisingens funktionshinderråd har ordnat temadagar och rullstolsdans. Redan 1983 började den populära traditionen Familjekvällar med uppträdande och allsång.</p><p class="wp-block-paragraph">Artisterna som stått på Flunsans scen är många, från lokala talanger till storstjärnor. Själv minns Swicky ett par artistbokningar som stack ut lite extra. När Vårt Göteborg intervjuade honom i samband med att han fick Stadsbudskårens stipendium berättade han:</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag minns när Sten-Åke Cederhök gjorde sitt sista framträdande 1989 och fick stående ovationer i 20 minuter. När han sedan kommer in i logen bakom scenen slänger han kepsen i bordet och säger ”Större än så här kan det inte bli”. Eller när vi körde Pettson och Findus i tre dagar, på tre olika tider. Det var som små plutoner, med förskolebarn i gula, gröna och röda västar, som kom från spårvagnen. Jag tror att det var uppåt 1 200 barn totalt. Det var så fräckt så det finns inte. Det är sånt man tar med sig.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Har påverkat generationer av ungdomar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hela sitt yrkesliv ägnade Swicky åt kultur, fritid och ungdomsfrågor. Han växte upp i Biskopsgården och utbildade sig så småningom till fritidsledare. Via arbete på fritidsgården Vårvinden, till uppbyggnaden av fritidsverksamheten i Hisings Backa och senare Lundby förblev han Hisingen trogen. Hans yrkesliv präglades av ett djupt engagemang för att ge alla barn och unga en värdefull fritid.</p><p class="wp-block-paragraph">Kent Turnefelt minns:</p><p class="wp-block-paragraph">– Han drevs av övertygelsen att mötesplatser förändrar människors liv. För många ungdomar blev han den vuxna förebild som gjorde skillnad när det behövdes som mest, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">När Swicky gick i pension arbetade han på Lundby socialförvaltning sedan många år. I dag är Eleonor Artfors enhetschef på Socialförvaltningen Hisingen och den som tagit över ansvaret för Flunsåsparken. Det är en passande arvtagare till Swicky eftersom Eleonor och Swicky följts åt sedan hon var fem år och gick på lekskola i Backa där Swicky arbetade. Senare skulle han bli en inspirationskälla till hennes yrkesval. När hon själv utbildat sig till fritidsledare blev Swicky så småningom hennes kollega, chef och vän.</p><p class="wp-block-paragraph">– Inom fritidsverksamheten på Hisingen fanns det ett gäng, däribland Swicky och Kent Turnefelt, som verkligen brann för barn och unga. De var möjliggörare som aldrig sa nej, inget var omöjligt. Som ung upplevde jag att vi fick total uppbackning och de trodde alltid på oss. Vi skulle ha samma chans som ungarna som växte upp i de rika områdena i stan. Den inställningen hade Swicky och den har inspirerat mig i mitt yrkesliv, säger Eleonor Artfors.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lämnade avtryck</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När hon får en fråga om Swickys eftermäle är det inte Flunsåsparken hon tar upp.</p><p class="wp-block-paragraph">– För de flesta göteborgare var han mannen som gjorde Flunsåsparken till något unikt. Men Swicky var mycket mer är Mr Flunsan. Han var en människa med en sällsynt förmåga att se andra. Han kunde prata med alla. Oavsett ålder och bakgrund mötte han människor där de var och han hade en förmåga att skapa förtroende och gemenskap med alla, säger Eleonor.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/flunsasparken/program">Göteborgs Stad: Flunsåsparkens program för sommaren 2026</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

En man i mörkblå kostym ler och håller upp en statyett med höger arm, med den andra armen håller han om en kvinna i blond, rakt hår och glasögon som ler och har en stor medalj runt halsen. I bakgrunden syns paneler med guldekorationer i ett rum med högt i tak.

Mr Flunsan sa aldrig nej till Hisingens unga

<p class="wp-block-paragraph"> – Det känns jätte-jättebra! Nu har vi satt Tynnered på kartan för hela Sverige!</p><p class="wp-block-paragraph">Det som började som en bortglömd och nedskräpad plats, har blivit Safirträdgården. Eldsjälarna bakom projektet är ensamstående mamman Monika och hennes son Tristan. Tillsammans har de arrangerat en plats för odlingar, fågelbad, fågelholkar och egenbyggda insektshotell. Växter har räddats och återanvänts och delar av området får växa vildare för att ge mat och skydd åt bin, humlor, fjärilar och andra pollinatörer.<br><br>De har också bjudit in tillmånga kostnadsfria aktiviteter för barn och familjer. I trädgården har de bland annat arrangerat planteringsdagar, skräpplockning och aktiviteter kring natur och återvinning.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Sveriges vildaste granne</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">WWF-tävlingen lyfter hur privatpersoner kan skapa bättre livsmiljöer för pollinatörer i trädgårdar, på uteplatser och andra gröna ytor.<br><br><strong>Länkar</strong>:<br><a href="https://delta.wwf.se/oqs/sveriges-vildaste-granne" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Världsnaturfonden WWF – Sveriges vildaste granne</a><br><a href="https://www.facebook.com/tinytildevikgardens" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Facebook: Hitta till Safirträdgården</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/tynnered" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Tynnered</a><br></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hård konkurrens</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Att Safirträdgården skulle vinna WWF:S tävling Sveriges vildaste granne hade Monika och Tristan inte räknat med. Konkurrensen stod mot fyra andra projekt från olika delar av SverigeVi har varit med i andra sammanhang tidigare och kommit långt, men aldrig vunnit. </p><p class="wp-block-paragraph">– De fyra andra som var nominerade var väldigt inspirerande projekt. Så vi trodde faktiskt inte att vi skulle vinna, säger Monika Tildevik.</p><p class="wp-block-paragraph">Mer än 18 000 personer deltog i WWF:s nationella omröstning. Efter vinsten har gratulationerna strömmat in. Och uppmärksamheten kring nomineringen har också fått fler att hitta till Tynnered.</p><p class="wp-block-paragraph">– Redan när Sveriges Radio och SVT berättade att vi var nominerade började det komma människor från andra stadsdelar. På ett av våra event kom det till exempel familjer från både Önnered och Majorna. När vi har event, bjuder vi ganska mycket på oss själva och är ofta utklädda. För några veckor sedan delade vi till exempel ut glass och Tristan var utklädd till enhörning, skrattar Monika.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Att göra skillnad betyder mycket för oss&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Monika och Tristan hoppas att vinsten ska få ännu fler att inspireras av det som de skapat i Tynnered.</p><p class="wp-block-paragraph">– Safirträdgården är vårt hjärteprojekt. Att få göra skillnad för Tynnered, ge liv till naturen och pollinatörerna och sprida glädje till våra grannar betyder väldigt mycket för oss, säger Monika.</p>

Monika och Tristan Tildevik står i Safirträdgården i Tynnered, deras projekt som de vunnit pris för.

Safirträdgården i Tynnered vann Världsnaturfondens tävling

<p class="wp-block-paragraph">Fjärrkyla används bland annat i köpcentrum som Nordstan, på Sahlgrenska universitetssjukhuset och i datacenter där kyla är avgörande för den dagliga verksamheten.</p><p class="wp-block-paragraph">– De flesta tänker inte på fjärrkylan förrän den behövs. Men när värmen slår till är den avgörande för många verksamheter i staden. Det känns bra att vi kan möta de högsta behoven och att våra anläggningar är redo när efterfrågan är som störst, säger Anna Svernlöv, affärsområdeschef för värme och kyla på Göteborg Energi.</p><p class="wp-block-paragraph">Under centrala Göteborg finns ett nästan fem mil långt fjärrkylanät som levererar kyla till omkring 200 kundcentraler.</p><p class="wp-block-paragraph">Under sommaren används främst spillvärme från industrin för att producera fjärrkyla. Det gör att den använder mindre än hälften så mycket el som traditionella lokala kyllösningar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.goteborgenergi.se/foretag/fjarrkyla" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg Energi: Fjärrkyla</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Göteborg Energis anläggning vid Göta älv med två höga skorstenar

Sommarens värme gav nytt rekord för fjärrkyla i Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">Norra Askimsvikens biotopskyddsområde bildades i december 2025 för att skydda den stora ålgräsäng som finns i viken. Ålgräsängen är en viktig livsmiljö för många djurarter, bland annat ål, torsk och havsöring. Den bidrar också till att fånga upp näringsämnen och sedimentpartiklar, vilket kan ge klarare vatten.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="600" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/algras-800.jpg" alt="Undervattensbild av en tät grön ålgräsäng" class="wp-image-151048" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/algras-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/algras-800-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/algras-800-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/algras-800-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/algras-800-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/algras-800-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Skyddas för framtiden</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Genom biotopskyddet får det 46 hektar stora området ett långsiktigt skydd för de naturvärden som finns där. Det innebär att man inte får skada ålgräsängen genom exploatering eller annan påverkan på vattenmiljön.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Biotop</h3><ul class="wp-block-list"><li>Är ett avgränsat område i naturen där miljön och förutsättningarna gör det möjligt för vissa växter och djur att leva.</li><li>Det kan vara allt från en skogsglänta och en strandäng till en myr eller ett korallrev.</li><li>Varje biotop har sin egen kombination av ljus, mark, vatten, klimat och strukturer som formar vilka arter som trivs där. När biotoper förändras eller försvinner påverkas också de arter som är beroende av just den miljön.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><em>Källa: WWF</em></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Biotopskyddet hindrar inte någon från att bada eller ha andra mindre aktiviteter i området. Det handlar om att skydda ålgräsängen från att skadas. Vi vill att människor ska kunna fortsätta njuta av havet, säger Alex Koivukangas Larsen, miljöplanerare med naturvårdsinriktning på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Invigning för alla åldrar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tisdag 18 augusti klockan 14–18 är det dags för invigning på den stora gräsmattan intill Askimsbadet. Under invigningen finns Alex Koivukangas Larsen och hans kollegor på plats för att berätta om Göteborgs Stads arbete med naturvård och skydd av värdefulla miljöer. Han håller också guidade promenader där han berättar om ålgräsängen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det som motiverar mig mest är de biologiska värdena. Jag ser mest fram emot att få dela med mig av den glädjen och visa varför våra marina miljöer är så intressanta och viktiga, säger Alex Koivukangas Larsen.</p><p class="wp-block-paragraph">Under invigningen finns det även möjlighet att gå en tipspromenad och lyssna på korta presentationer om Göteborgs havsmiljö. Det blir också invigningstal av stadsbyggnadsnämndens ordförande Johannes Hulter och kommunalråd Karin Pleijel.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Invigning Norra Askimsvikens biotopskyddsområde</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>När:</strong> Tisdagen den 18 augusti klockan 14–18</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Var:</strong> Stora gräsmattan vid Askims strandväg, intill Askimsbadet</p><h3 class="wp-block-heading"><br><strong>Biotopskyddsområden</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Kan bildas för specifika biotoper, det vill säga särskilda typer av naturmiljöer, som behöver skyddas.</p><p class="wp-block-paragraph">Dessa skydd är ofta mycket mindre än exempelvis naturreservat.</p><p class="wp-block-paragraph">Exempel på biotoptyper är ålgräsängar, grunda havsvikar, äldre naturskogsartade skogar och naturliga vattendrag.</p><p class="wp-block-paragraph">I maj beslutade Stadsbyggnadsnämnden att man ska utreda om även Norra Hästeviken på Hisingen ska bli ett biotopskyddsområde. Där finns också ålgräs och andra värdefulla arter.</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/planering-av-omradesskydd/biotopskydd" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Om arbetet med biotopskydd</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Undervattensbild av en tät grön ålgräsäng

Starkare skydd för havsmiljön i Norra Askimsviken

<p class="wp-block-paragraph">Det finns ingen enskild orsak till att ett barn eller en ung person dras in i kriminalitet. Skälen kan se olika ut och därför behöver också lösningarna vara många.<br>Ungdomsfullmäktige är engagerade i frågan om att unga ska skyddas från att rekryteras till kriminella nätverk och lyfter vikten av att ungas röster får höras.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Vi unga vill vara en del av lösningen”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det kommer krävas mycket mer än bara fina ord och möten för att lösa problemet. Konkreta handlingar behövs, och vi unga vill var en del av processen för att säkerställa vår framtid. Ungas perspektiv behövs i frågor som handlar om unga, säger Sophia Xu, ledamot i ungdomsfullmäktige i Göteborg.<br><br>Josef Khasan, också ledamot i ungdomsfullmäktige, betonar skolans betydelse.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det allra viktigaste är att se varje individ. Hela det arbetet startar i skolan. Lärare behöver ha tid att bygga relationer, se eleverna och fånga upp signaler när något inte står rätt till. Ingen ska behöva hamna utanför, tappa tron på sin framtid eller rekryteras till gängkriminalitet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygg i Göteborg &#8211; Fyra prioriterade problemområden</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Inom Trygg i Göteborg arbetar Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg utifrån gemensamma lägesbilder med fyra prioriterade problemområden: </p><ul class="wp-block-list"><li>Välfärdsbrottslighet</li><li>Särskilt otrygga och brottsutsatta områden/platser</li><li>Barn och unga i riskzon för kriminalitet</li><li>Våld i nära relationer</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">Han lyfter också vikten av att unga får positiva sammanhang.<br><br>– Det kan handla om fler vuxna i skolan, sommarjobb som hjälper unga in på arbetsmarknaden eller fritidsaktiviteter där barn och unga får en meningsfull gemenskap, positiva förebilder och en plats att känna tillhörighet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tidiga insatser och samarbete gör skillnad</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I Göteborg arbetar socialtjänst, skola, fritid, polis och andra aktörer tillsammans för att upptäcka oro tidigt och förebygga att unga involveras i kriminalitet. Det kan handla om stöd till familjer, uppsökande arbete eller ökad vuxennärvaro på platser där många unga vistas. </p><p class="wp-block-paragraph">Genom samverkan med bland annat fastighetsägare och föreningsliv skapas också tryggare miljöer och fler positiva sammanhang för barn och unga.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är allas ansvar att ha fokus på våra barn. Varken polisen, skolan, socialtjänsten eller någon annan kan lösa det ensam, utan det är vi tillsammans som behöver hjälpas åt, säger Annika Ljungh, direktör socialförvaltningen Sydväst.<br><br>Arbete kan också ske i projektform för att utveckla och sprida arbetssätt. Ett exempel är projektet En blind fläck, som fokuserar på tjejer i eller nära kriminella miljöer. Tjejer är en grupp som riskerar att inte uppmärksammas i tid, samtidigt som fler involveras i kriminella miljöer och får brottsliga uppdrag.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gemensamt fokus för stad och polis</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Chefer från Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg samlas regelbundet för att utveckla det gemensamma trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Barn och unga i riskzon för kriminalitet var temat för årets andra möte med ledningsgrupp Trygg i Göteborg.<br><br>Linda Sjöström, biträdande nationellt operativt ansvarig chef för polisoperation Augere, beskrev hur involveringen i kriminella nätverk ser ut.</p><p class="wp-block-paragraph">– Idag sker rekrytering till kriminella nätverk både lokalt i bostadsområden och digitalt. Vi behöver ha koll på båda för att fånga upp unga personer så snabbt som möjligt.<br>Hon beskrev också framgångsfaktorer.<br></p><p class="wp-block-paragraph">– Det handlar om att skapa en hållbar och fungerande samverkan där vi från olika myndigheter förstår att vi behöver varandra för att lyckas. Inga barn ska behöva involveras i kriminalitet.<br> <br><strong>Nästa tema i serien</strong><br>Nästa artikel i serien handlar om hur Göteborgs Stad arbetar med våld i nära relationer.<br><strong><em> </em></strong></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong><em>Trygg stad för alla</em></strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><br><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar</strong>:<br>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/trygg-och-saker/trygg-i-goteborg">Trygg i Göteborg</a><br>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/trygg-och-saker/stod-vid-kriminalitet-och-brott/skola-socialtjanst-polis-och-fritid-i-samverkan">Skola, socialtjänst, polis och fritid i samverkan</a><br>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/trygg-och-saker/stod-vid-kriminalitet-och-brott/socialsekreterare-i-samverkan-med-polismyndigheten">Socialsekreterare i samverkan med Polismyndigheten</a> </p></div><p class="wp-block-paragraph"><br><br> <br><br><br></p>

Två unga personer står bredvid varandra framför en byggnad

Inga barn och unga ska behöva involveras i kriminalitet

<p class="wp-block-paragraph">Victoria Ask, byggnadsantikvarie på Antiquum berättar här om dekorationerna och vad stadsfastighetsförvaltningen gjort för att kunna återställa en del av dem under den pågående restaureringen.</p><p class="wp-block-paragraph">Framför allt var det utvändiga utsmyckningar som fanns på Palmhuset när det var nytt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det satt till exempel det vi kallar takryttare utmed alla taknockar, det fanns gjutna urnor på vissa av ytterhörnen till några byggnader och även det vi kallar för fialer, små dekorationer som sitter ovanför takfoten. Även spröjsverk utanför vissa fönsterpartier. Det var mycket mer utsmyckat än vad Palmhuset är idag, berättar Victoria Ask.</p><figure class="wp-block-image size-large is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="678" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1440-ii-1024x678.jpg" alt="" class="wp-image-151040" style="aspect-ratio:1.5103835360149673;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1440-ii-1024x678.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1440-ii-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1440-ii-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1440-ii-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1440-ii-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1440-ii-730x483.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1440-ii.jpg 1440w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Bild från den omfattande renoveringen under 1980-talet. Foto: Arkivbild</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gjutjärnsdekorationerna som försvann</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">All ursprunglig dekor på Palmhuset var i gjutjärn och tillverkad på ett gjuteri i Skottland. Troligtvis försvann många av dekorationerna på 1940-talet. Då var det bränslekris i Sverige och det blev för dyrt att värma upp och underhålla det stora växthuset.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det gjorde att många växter dog. Palmhuset förföll mer och mer och var så småningom rivningshotat, säger Victoria Ask.</p><p class="wp-block-paragraph">Även på 1970-talet fanns det en risk att Palmhuset skulle rivas. Men byggnaden klarade sig undan rivning och på 1980-talet genomfördes en omfattande restaureringen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="543" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1000.jpg" alt="" class="wp-image-151041" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1000-300x163.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1000-768x417.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1000-250x136.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1000-520x282.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-1000-730x396.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tidigt foto av Palmhuset med sin ursprungliga dekor. Foto: Arkivbild</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Då demonterades i princip hela Palmhuset ner i sina beståndsdelar och blästrades på verkstad för att sedan återmonteras. Jag vet att det redan då diskuterades att återställa vissa av dekorationerna, men det fanns nog inte ekonomiska medel till det, berättar Victoria Ask.</p><p class="wp-block-paragraph">Men nu är det alltså dags. Under det pågående restaureringsprojektet har diskussionen om att återskapa gjutjärnsdekoren funnits med från början. Eftersom gjutjärn är ett väldigt tungt material har man under projektets gång även diskuterat olika lättare alternativ, som 3d-printning och gjutning i aluminium.</p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/81/81NB91N01P.jpg" /><iframe title="2026_05_21_Palmhuset" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/81NB91N01P?theme=&#038;autoPlay=false" allow="fullscreen; autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Nu har vi efter några rundor landat i att vi ska tillverka dekorationerna traditionellt i gjutjärn som man gjorde från början, vilket är positivt. Vi har också haft en konstruktör som bland annat har fått räkna på att det håller att montera de här takryttarna på hela taknocken, säger Victoria Ask.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett detektivarbete med gamla foton</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Så hur såg de ursprungliga dekorationerna ut? Det är en fråga som projektet sökt svar på. Eftersom dekoren försvunnit under årens lopp har Victoria Ask tillsammans med arkitekt Hanna Roos från Krook &amp; Tjäder genomfört ett detektivarbete med gamla ritningar och fotografier.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det finns ganska lite ritningsmaterial. De ritningar som finns är gjorda i Skottland och det blev inte riktigt byggt som ritningen visar. Vi har varit måna om att inte återskapa något som inte fanns, så därför har vi utgått från gamla foton och försökt zooma och se var dekorationerna har suttit och hur de har sett ut, säger Victoria Ask.</p><p class="wp-block-paragraph">Omfattningen och placeringen har gått bra att hitta på det här viset. Däremot har det varit klurigare att få fram exakt mönsterbild och konturer. En viss mån av tolkning har därför skett.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nya dekorationer i ursprunglig teknik monteras i höst</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De nya dekorationerna tillverkas med traditionella metoder av Tierps järnbruk. Under restaureringens sista etapp i höst kommer de att monteras på Palmhuset.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="600" height="800" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-600.jpg" alt="" class="wp-image-151042" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-600.jpg 600w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-600-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-600-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/palmhuset-600-520x693.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 600px) 100vw, 600px" /><figcaption class="wp-element-caption">De nya dekorationerna tillverkas på traditionellt vis. Foto: Tierps järnbruk</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Nu känns det jätteroligt att som det sista vi gör är att återmontera den här dekoren. Det blir litegrann pricken över i:t på både Palmhuset och projektet som helhet, säger Victoria.</p><p class="wp-block-paragraph">Varje år har Palmhuset runt 360 000 besökare. Byggnaden är unik och har ett högt kulturhistoriskt värde. Det finns nästan inga motsvarigheter vad gäller volym på växthus, varken i Sverige eller norra Europa.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är viktigt att vi är måna om vårt kulturarv och sparar det både för oss som lever nu och även för framtida generationer. Att kunna få den här extra utsmyckningen för Palmhuset nu i höst känns fantastiskt. Jag hoppas att många göteborgare kommer uppskatta det, avslutar Victoria.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Palmhuset återfår delar av sin ursprungliga dekor

<p class="wp-block-paragraph">Familjebostäder får regelbundet synpunkter på störande ljud från gräsklippare och andra maskiner. På Siriusgatan i Bergsjön provar man nu en ny, tystare lösning – betande får.</p><p class="wp-block-paragraph">Den naturliga gräsklippningen ger även ekologiska vinster.<br><br>– Till skillnad från maskinell klippning skapar fåren en mer naturlig skötsel av marken, vilket kan gynna både växter och insekter, säger Hanna Bäck, utemiljöspecialist på Familjebostäder.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="667" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/personal-1000.jpg" alt="En kvinna klädd i jeans och en fritidsjacka sitter på huk och klappar ett ljust får bakom ett metallstängsel. Bredvid står ett mörkare får och betar. I bakgrunden syns höga flerbostadshus.  " class="wp-image-151021" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/personal-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/personal-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/personal-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/personal-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/personal-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/personal-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hanna Bäck på Familjebostäder ser många vinster med betande får i bostadsområdet. Foto: Familjebostäder</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Nästan varje vardag vallas fåren till en slänt på Siriusgatan där de betar under dagen. På eftermiddagen återvänder de tillbaka till gården.</p><h2 class="wp-block-heading">Bidrar till trevnad</h2><p class="wp-block-paragraph">Initiativet är ett samarbete mellan Familjebostäder och Galaxens stadslantgård.</p><p class="wp-block-paragraph">– Fåren får tillgång till mer betesmark samtidigt som vi slipper utföra skötselarbete i den ganska besvärliga slänten, säger Hanna Bäck.</p><p class="wp-block-paragraph">Det finns också sociala vinster. Fåren väcker nyfikenhet hos både barn och vuxna som ofta stannar för att titta och fotografera.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk</strong>: <a href="https://galaxen.123minsida.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Galaxens stadslantgård</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Rebecca Lundgren är djurskötare på Galaxens stadslantgård och hon hoppas de betande fåren ska bli en permanent lösning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är positiva till samarbetet och hoppas att det bidrar till ökad trivsel i området, säger hon.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="667" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/far-betar-10000.jpg" alt="Får betar i en grässluttning i Bergsjön" class="wp-image-151023" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/far-betar-10000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/far-betar-10000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/far-betar-10000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/far-betar-10000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/far-betar-10000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/far-betar-10000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Arbetande får i Bergsjön. Foto: Familjebostäder</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Fem, sex ljusa och mörka får står i en grässluttning och betar. I bakgrunden syns höga flerbostadshus.

Galaxens får fixar gräsklippningen i Bergsjön

<p class="wp-block-paragraph">Västerhavsveckan återkommer varje år med aktiviteter längs västkusten, från Kullaberg i söder till Strömstad i norr. Bakom veckan står Västkuststiftelsen, med finansiering från Västra Götalandsregionen och Region Halland.</p><p class="wp-block-paragraph">Inför årets upplaga har arbetet med veckan tagit ett nytt steg.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="750" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-och-Kvartsita-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150827" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-och-Kvartsita-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-och-Kvartsita-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-och-Kvartsita-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-och-Kvartsita-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-och-Kvartsita-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-och-Kvartsita-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Havsverkstan och toppsegelskonaren Kvartsita är centrala delar av Västerhavsveckan, som pågår 1–9 augusti.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi har påbörjat en långsiktig uppgradering av Västerhavsveckan. Vi har en ny hemsida och en ny visuell identitet har kommit på plats. Veckan har också blivit godkänd inom ramen för FN Ocean decade och vi har etablerat ett vetenskapligt råd, säger Oskar Knubbe, projektledare för Västerhavsveckan på Västkuststiftelsen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska öka havsmedvetenheten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Målet med Västerhavsveckan är att fler ska få kunskap om havet, havsmiljön och människans påverkan. Programmet fylls nu på med aktiviteter för både barn och vuxna. Det kan handla om allt från guidade turer, utställningar och föreläsningar till aktiviteter om djur, natur, marin mat och livet under ytan.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="671" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Kvartsita-med-trubadur-1000.jpg" alt="En musiker spelar gitarr ombord på toppsegelskonaren Kvartsita" class="wp-image-150822" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Kvartsita-med-trubadur-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Kvartsita-med-trubadur-1000-300x201.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Kvartsita-med-trubadur-1000-768x515.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Kvartsita-med-trubadur-1000-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Kvartsita-med-trubadur-1000-520x349.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Kvartsita-med-trubadur-1000-730x490.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Toppsegelskonaren Kvartsita följer Västerhavsveckan längs kusten och blir en plats för aktiviteter, musik och samtal om havsmiljön. Foto: Gunilla Fransson Bangura</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">För Oskar Knubbe är havsmedvetenhet ett nyckelord.</p><p class="wp-block-paragraph">– Västerhavsveckans övergripande mål handlar om att öka havsmedvetenheten hos de som besöker oss. Vägen till målet kan se väldigt olika ut. Vår ambition är att nå målet genom tre olika nivåer: upplevelse, förståelse och ansvar, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Han menar att en lyckad aktivitet inte alltid måste börja med fakta eller forskning. För många kan det första steget vara en upplevelse vid havet, på en båt, i en utställning eller i mötet med någon som arbetar med havsfrågor.</p><p class="wp-block-paragraph">– Får vi besökaren hela vägen till ansvar har vi lyckats maximalt, men ökande havsmedvetenhet får man även på de två första nivåerna, säger Oskar Knubbe.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Aktiviteter för olika åldrar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I årets program finns aktiviteter på flera platser längs kusten. För att göra det lättare för besökare att hitta rätt har Västerhavsveckan skapat så kallade flaggskepp i programmet. Det är platser där flera aktörer samlas och där det ofta finns aktiviteter för både barn och vuxna.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="677" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-1000.jpg" alt="Besökare tar del av Havsverkstan i ett tält vid kajen. Foto: Gunilla Fransson Bangura" class="wp-image-150823" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-1000-300x203.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-1000-768x520.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-1000-250x169.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-1000-520x352.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Havsverkstan-1000-730x494.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">I Havsverkstan får besökare träffa marinbiologer, delta i medborgarforskning och lära sig mer om livet i havet. Foto: Gunilla Fransson Bangura</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Exakt vad de innehåller är olika på varje ort, men på våra flaggskepp finns i princip alltid aktiviteter för både barn och vuxna. Det exakta innehållet fylls nu på i relativt snabb takt på nya hemsidan, så det är den bästa platsen att spana in, säger Oskar Knubbe.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Havet och klimatet i fokus</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Västerhavsveckans program är brett, med vissa återkommande teman.</p><p class="wp-block-paragraph">– Havets betydelse för klimatet är naturligtvis centralt. Biologisk mångfald i relation till havet är en annan fråga. Hållbart resursutnyttjande och framtidens mat är en tredje, säger Oskar Knubbe.</p><p class="wp-block-paragraph">Hans förhoppning är att besökarna ska lämna veckan med mer än ett sommarminne.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag hoppas att man tar med sig nya kunskaper, inspiration för att lära sig mer och att man självklart planerar in att komma tillbaka nästa år, säger han.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Västerhavsveckan 2026</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Västerhavsveckan äger rum 1–9 augusti 2026</li><li>Aktiviteterna arrangeras längs Västerhavets kust, från Kullaberg till Strömstad</li><li>Veckan finansieras av Västra Götalandsregionen och Region Halland. Västkuststiftelsen är arrangör</li><li>Västerhavsveckan har ett vetenskapligt råd som ska stärka evenemangets vetenskapliga koppling och långsiktiga utvecklin</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://www.vasterhavsveckan.se/sv" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Västerhavsveckan: Programmet fylls på löpande</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><br></h2><h2 class="wp-block-heading"><br></h2>

Västerhavsveckan växlar upp inför årets evenemang

<p class="wp-block-paragraph"><br><br>Förutsättningarna för att cykla i Angered är inte alltid de enklaste. Det är längre avstånd till centrala Göteborg än från många andra stadsdelar och området är dessutom kuperat</p><p class="wp-block-paragraph">En undersökning om behovet av att kunna transportera sig med små, lätta fordon i Angered visar att viljan att cykla finns, men att olika förutsättningar inte alltid gör det så lätt. </p><p class="wp-block-paragraph">– Genom Angered cykelbibliotek vill vi sänka trösklarna och göra det enklare för fler att prova cykeln som transportmedel och fritidsaktivitet, berättar Emma Edvardsson, planeringsledare på stadsmiljöförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett pilotprojekt som ökar valmöjligheterna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Angered cykelbibliotek är ett pilotprojekt och en del av ett politiskt uppdrag om att fler ska få tillgång till cyklar genom lånecykelsystem. </p><p class="wp-block-paragraph">Som en del av satsningen har Göteborgs Stad både etablerat Styr &amp; Ställ i området och startat Angered cykelbibliotek. Medan Styr &amp; Ställ är till för kortare resor gör cykelbiblioteket det möjligt att låna en cykel under två veckor och testa hur den fungerar i vardagen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Intresse för familjecykling</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tjänsten kommer att finnas i minst ett år och har varit igång sedan början av juni. Totalt finns det 15 stadscyklar, 15 elcyklar och fem barncyklar. Många är redan uthyrda över sommaren. </p><p class="wp-block-paragraph">Det syns också flera bokningar av barncyklar och tjänsten erbjuder uthyrning av barnsits och cykelkärra.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att familjecyklingen ökar är något vi ser väldigt positivt på. Förhoppningen är att fler upptäcker fördelar med att ta sig runt tillsammans på cykel. Det finns ju även väldigt fina målpunkter att upptäcka i området, fortsätter Emma Edvardsson.<br></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så här fungerar det</strong>:</h3><p class="wp-block-paragraph">Du bokar enkelt en cykel via <a href="https://angeredcykelbibliotek.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Angered cykelbiblioteks webbplats </a><br>Där väljer du vilken typ av cykel du vill låna, bokningsperiod samt plats för upphämtning och återlämning.<br><br>Det finns sex utlämningsplatser i Angered:</p><ul class="wp-block-list"><li>Hammarkullen</li><li>Gårdsten</li><li>Hjällbo</li><li>Angered Centrum</li><li>Rannebergen</li><li>Lövgärdet</li></ul><p class="wp-block-paragraph">Det går att välja mellan elcyklar och stadscyklar, beroende på behov och användning.  <br>Exakta adresser för upphämtning och återlämning på bokningssidan.<br><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://angeredcykelbibliotek.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Angeredcykelbibliotek</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br> <br> <br><br><br></p>

Hyr elcykel och stadscykel i två veckor i Angered

<p class="wp-block-paragraph">Dricksvattenfontäner är en gammal tradition i Göteborg. Den som sitter på Västra hamngatan, intill Domkyrkan, har släckt törsten på folk i staden sedan början av 1800-talet. I dag finns dricksvattenfontäner för allmänheten på cirka 30 platser.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är en service som Göteborg erbjuder människor i staden. Man ska passa på att använda dem i den omfattning man vill, men ta hänsyn till nästa som kommer, säger Katrin Steier, enhetschef på Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">Att låta hunden dricka direkt ur fontänen, eller att tvätta av barn är inte att rekommendera. Då är det bättre att ta vatten i ett kärl och använda vid sidan av.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Små barn är mer känsliga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vatten handlar inte bara om att dricka. För barn kan vattenlek också vara ett sätt att svalka sig under varma dagar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Små barn är mer känsliga för värme än vuxna eftersom deras kroppar ännu inte är fullt utvecklade för att reglera temperaturen, säger Linda Geijer, rektor i förskoleförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon betonar att små barn ofta inte själva märker när de är törstiga eller överhettade.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="643" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Vattenpost_1000-foto-Lo-B.jpg" alt="Ett barn håller sin hand under en vattenstråle" class="wp-image-150903" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Vattenpost_1000-foto-Lo-B.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Vattenpost_1000-foto-Lo-B-300x193.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Vattenpost_1000-foto-Lo-B-768x494.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Vattenpost_1000-foto-Lo-B-250x161.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Vattenpost_1000-foto-Lo-B-520x334.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Vattenpost_1000-foto-Lo-B-730x469.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Lo Birgerson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– De är oftast fullt upptagna i leken och behöver hjälp av vuxna för att få i sig tillräckligt med vätska och komma undan värmen, säger Linda Geijer.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Anpassar dagen efter värmen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På förskolorna kan varma dagar innebära att verksamheten behöver planeras om. Utevistelse kan till exempel läggas tidigare på morgonen när det är svalare, och ansträngande aktiviteter undviks mitt på dagen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi försöker vistas i skugga eller vara inne så mycket som möjligt, särskilt mellan cirka klockan 11 och 15 när solen är som starkast, säger Linda Geijer.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon lyfter också fram vikten av att vuxna erbjuder vatten regelbundet, utan att vänta på att barnen själva säger till.</p><p class="wp-block-paragraph">– Bland det viktigaste är att se till att barnen får dricka ofta, även om de inte själva ber om det. De små barnen har svårt att känna av att de är törstiga, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Förskolan kan också använda vattenlek, baljor och vattenspridare för att barnen ska kunna svalka sig. Även vattenrik frukt, som vattenmelon, kan vara ett sätt att hjälpa barnen att få i sig vätska.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vattenlek på flera platser</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För barnfamiljer som vill hitta svalka utomhus finns också vattenlek på flera lekplatser i Göteborg. På goteborg.se går det att filtrera fram lekplatser med vattenlek. Just nu listas 14 platser.</p><p class="wp-block-paragraph">Vattenlekarna ser olika ut. På vissa platser handlar det om vattenpumpar, rännor eller lekredskap med vatten. På andra platser finns fontänlek eller plaskdamm. Öppettider och säsong kan variera mellan olika platser, så det är bra att kontrollera aktuell information innan besöket.</p><p class="wp-block-paragraph">För små barn är det fortfarande vuxna som behöver ha koll på värmen, även när leken sker vid vatten.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det viktigaste budskapet är att förebygga överhettning genom skugga, vätska och lugnare aktiviteter. Små barn är beroende av oss vuxna för att få hjälp att anpassa sig till värmen, säger Linda Geijer.</p><p class="wp-block-paragraph">Vuxna bör också vara uppmärksamma på om barnet verkar ovanligt trött eller orkeslöst, är törstigt eller kissar mindre än vanligt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Vatten i Göteborg under varma dagar</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Dricksvattenfontäner</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Göteborgs Stad har cirka 30 dricksvattenfontäner och offentliga tappställen</li><li>De är normalt i gång från april till oktober, eller längre vid mild höst</li><li>Vissa av fontänerna står alltid på av hygieniska skäl</li><li>Prover tas regelbundet för att kontrollera kvaliteten</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://vartgoteborg.se/p/slack-torsten-i-goteborgs-dricksvattenfontaner/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Vårt Göteborg: Släck törsten i Göteborgs dricksvattenfontäner</a><br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Vattenlekplatser</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Göteborgs Stad ansvarar för 14 lekplatser med vattenlek runt om i staden</li><li>Vattenlekarna har olika utformning och kan ha olika öppettider och säsong</li><li>Kontrollera aktuell information på goteborg.se innan besök</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Råd för små barn i värme</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Erbjud vatten ofta</li><li>Sök skugga, särskilt mitt på dagen</li><li>Välj lugnare aktiviteter när det är som varmast</li><li>Använd solhatt eller keps och fyll på solskydd vid behov</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/parker-och-lekplatser/lekplatser/hitta-lekplatser?valueIds=61e15348c0e46817d17ae2e4" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hitta lekplatser i Göteborg</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2022102192314438" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hitta dricksvattenfontäner i Göteborg</a><br></p></div><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="923" height="610" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/dricksvattenfontaner-1000.jpg" alt="Två personer kommer ut från en byggnad och går mot två dricksvattenfontäner på ett stenlagt torg" class="wp-image-150905" style="aspect-ratio:1.513174101644085;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/dricksvattenfontaner-1000.jpg 923w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/dricksvattenfontaner-1000-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/dricksvattenfontaner-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/dricksvattenfontaner-1000-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/dricksvattenfontaner-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/dricksvattenfontaner-1000-730x482.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 923px) 100vw, 923px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Katrin Steier</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><br><br></h2>

Ett barn håller en spade under rinnande vatten i en vattenlek.

Här finns vatten som svalkar i sommarvärmen

<p class="wp-block-paragraph">Det nya avtalet omfattar utdelning av brev, samhällsinformation och posttidningar. Vid upphandlingen ställde Göteborgs Stad olika krav som ska bidra till att posten levereras mer hållbart.</p><p class="wp-block-paragraph">– När fler transporter sker med cykel, elcykel och mindre elfordon minskar både utsläpp, buller och trängsel i stadsmiljön. Det ger tydliga miljövinster och kan samtidigt förbättra framkomligheten i Göteborg, säger Frida Laumann, miljöspecialist vid inköps- och upphandlingsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ger drivkraft för företag</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Leverantör för det nya avtalet är Citymail Sweden AB. Citymail uppger att 81 procent av företagets utdelning var fossilfri under 2025. Företaget har också som mål att hela fordonsflottan ska vara fossilfri under 2026.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser Göteborgs Stads krav som en viktig drivkraft i omställningen mot utsläppsfria leveranser. Kraven ligger i linje med vår egen utveckling, där mikromobilitet med cyklar och mindre elfordon spelar en central roll i framtidens stadslogistik säger Jonas Lindell, försäljnings- och marknadsdirektör på Citymail.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska bidra till en hållbar stad</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Genom offentliga upphandlingar vill Göteborgs Stad använda inköp som ett aktivt verktyg i klimatarbetet – inte bara som ett sätt att köpa in tjänster.</p><p class="wp-block-paragraph">– Inköp är ett av våra viktigaste verktyg för att minska utsläppen och bidra till en ekologiskt hållbar stad. Samtidigt bidrar kraven till att påverka marknaden i en mer hållbar riktning, säger Filip Holmberg, strategisk inköpare vid inköps- och upphandlingsförvaltningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Mikromobilitet och fossilfria transporter</strong>:</h3><p class="wp-block-paragraph">Mikromobilitet innebär transporter med cykel, elcykel och mindre eldrivna fordon. I praktiken används dessa ofta för kortare transporter i tät stadsmiljö. De kan ta sig fram där större fordon har svårare att komma fram och ger samtidigt lägre klimatpåverkan.</p><h3 class="wp-block-heading"><strong>Hållbarhet i upphandling</strong>:</h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad köper in varor och tjänster för mer än 30 miljarder kronor varje år. I Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram finns mål att minska klimatpåverkan från kommunens inköp.</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong> <br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20221115141055398" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs stad: Ekologisk hållbarhet i upphandlingar</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20253517538404" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs stad: Mål för klimatet</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En mindre budbil i stadsmiljö med texten ”Vi kör på 100 procent el”

Nytt postavtal ska minska utsläpp vid transporter

<p class="wp-block-paragraph">– Göteborgs Stad uppmanar alla att ha minst tre liter krisvatten per person och dag för de första dagarna och att du ska ha en plan för kommande dagar, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef för Göteborgs dricksvattenproduktion.</p><p class="wp-block-paragraph">En ny undersökning från Novus visar att bara sju procent av svenskarna har tillräckligt med krisvatten hemma. Myndigheten för civilt försvar rekommenderar att du ska klara dig med dina egna resurser upp till en vecka, vilket innebär att göteborgarna skulle behöva cirka 25 liter krisvatten per person, något som kan vara en utmaning om du bor i lägenhet.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad påminner om vikten av att ha minst tre liter vatten per dag och person hemma för att klara de första dagarna vid en eventuell vattenkris och en plan för hur du kan klara de följande dagarna.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Det går inte att säga exakt hur länge vatten håller, men om du följer råden kan det aldrig bli farligt att dricka. Titta, lukta, smaka och gör en egen bedömning. Vårt laboratorium har testat ett år gammalt krisvatten förvarats i en ursköljd PET-flaska och det var tjänligt att dricka&#8221;</em></strong><br><br> Josefin Lundberg Abrahamsson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="446" height="382" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-446.jpg" alt="" class="wp-image-150699" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-446.jpg 446w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-446-300x257.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-446-250x214.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 446px) 100vw, 446px" /><figcaption class="wp-element-caption">Josefin Lundberg Abrahamsson, chef för Göteborgs dricksvattenproduktion. Foto: Frank Palm</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Det har talats mycket om beredskap, men undersökningen visar att få har anpassat sig. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, och vi behöver alla fundera över hur vi klarar oss om kranvattnet inte går att använda under en period, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Gotland bäst, södra Sverige sämst</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Undersökningen om vattenberedskap, som genomförts på uppdrag av WaterAid och Svenskt vatten, visar att:</p><ul class="wp-block-list"><li><strong>70 procent</strong> av invånarna i Västra Götaland saknar helt vattenberedskap</li><li><strong>62 procent</strong> av svenskarna saknar helt sparat dricksvatten</li><li><strong>34 procent</strong> har vatten sparat i någon mån, men bara <strong>7 procent</strong> når upp till Myndigheten för civilt försvars rekommendation på 25 liter per person</li><li><strong>Gotlänningar</strong> är bäst på att spara vatten i beredskapssyfte, medan Västra Götaland har lägst andel hushåll med sparat vatten</li></ul></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför tror du Västra Götalandsborna är sämst i Sverige?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Jag tror att vattenberedskapen i Västsverige är lägre på grund av att vi upplever en god tillgång till vatten. I Göteborg tar vi vatten från Göta älv, Sveriges vattenrikaste vattendrag, med både god kvantitet och oftast god kvalitet på vattnet. Vi känner trygghet och upplever inte att vi berörs av låga vattennivåer eller sjunkande grundvattennivåer, säger Josefine Lundberg Abrahamsson.</p><p class="wp-block-paragraph">– Göteborg har också varit förskonad från stora vattenkriser de senaste decennierna. Många litar helt enkelt på att det funkar. Det är dessutom svårt att spara många liter vatten om du bor trångt i en lägenhet med begränsade förvaringsutrymmen, fortsätter hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Betyder det att göteborgarna inte behöver bli bättre?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Vid en långvarig och större kris kommer kommunen att prioritera vatten till samhällsviktiga funktioner som sjukvård och äldreboenden, och allmänheten kommer behöva ta ett större eget ansvar. Har du eget krisvatten hemma så blir krisen inte lika snabbt akut för lika många personer, och det är en stor fördel både för göteborgaren och för oss som ska köra ut vatten. Självklart är det bra om göteborgarna blir bättre på att ha krisvatten hemma, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Minst tre liter per person och dag</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kretslopp och vatten uppmanarinvånarna att ha minst tre liter krisvatten per person och dag för de första dagarna och en plan för kommande dagar. Det kan till exempel handla om att kunna ta sig till andra delar av staden för att hämta vatten eller tillfälligt flytta till en sommarstuga.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så håller du krisvattnet fräscht</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Byt vatten några gånger per år – använd det gamla vattnet till blommor eller toalettspolning</li><li>Rengör behållarna</li><li>Fyll med dricksvatten</li><li>Stäng behållarna noga</li><li>Förvara mörkt och svalt</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">– Det går inte att säga exakt hur länge vatten håller, men om du följer råden kan det aldrig bli farligt att dricka. Titta, lukta, smaka och gör en egen bedömning. Vårt laboratorium har testat ett år gammalt krisvatten förvarats i en ursköljd PET-flaska och det var tjänligt att dricka, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tänk på husdjur och grannar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Förutom vatten till hushållet bör man även planera för vatten till sitt husdjur och hjälpas åt med dina grannar. Kanske har du en granne som inte kan bära tunga vattendunkar på egen hand?</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kör ut nödvattentankar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vid riktigt stora vattenläckor kör Kretslopp och vatten ut vatten i nödvattentankar och då prioriterar vi i första hand sjukhus och andra vårdinrättningar. Vi har inte kapacitet att förse hela staden samtidigt med nödvatten, utan kör ut vatten till allmänheten i den mån vi har möjlighet.</p><p class="wp-block-paragraph">För att kunna hämta vatten behöver du en egen ren dunk. Du kan hämta tre till fem liter vatten per person i familjen och vattnet ska räcka till dryck och matlagning.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi fyller på tankarna och ser regelbundet till dem. Vi kommer att erbjuda vatten till alla, men det bygger på att du är ansvarsfull och bara tar det du behöver, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så sparar du vatten i vardagen</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>I Göteborg gör vi av med 137 liter vatten per dygn, varav 60 liter används till personlig hygien.</li><li>Genom små förändringar i vardagen, till exempel ta korta duschar och stänga av kranen när vi borstar tänderna kan du spara vatten i vardagen</li><li>Ha en kanna vatten i kylen så slipper du spola tills vattnet blir kallt varje gång du vill dricka</li><li>Fyll diskmaskinen och tvättmaskinen ordentligt innan du sätter på</li><li>Duscha till en schlager, det vill säga i max tre minuter</li><li>Samla regnvatten på balkongen eller i trädgården och använd till dina växter</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Så anmäler du dig för vatten- och avloppsinformation</strong></p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgare kan anmäla sitt mobilnummer för att få SMS om driftstörningar i vatten- och avloppsnätet här: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/fa-sms-vid-vattenavbrott" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Få sms vid vattenavbrott</a>.</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong> <br><br>Mer information om krisvatten och hemberedskap:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dricksvatten/dricksvatten-och-hemberedskap/forvara-dricksvatten-hemma" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Förvara dricksvatten hemma</a><br> <a href="https://www.mcf.se/sv/rad-till-privatpersoner/hemberedskap---preppa-for-en-vecka/vatten/tillgang-till-vatten-i-kris/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Myndigheten för civilt försvar: Tillgång till vatten i kris</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dricksvatten/spara-pa-vattnet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Spara vatten</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

En person lägger in en pet-flaska med vatten i ett frysskåp

70 procent av Västra Götalandsborna saknar vattenberedskap

<p class="wp-block-paragraph">– Mötesplatsen är till för att inspirera och öka kunskapen om varandras förutsättningar för ett hållbart samhälle inom alla tre dimensionerna av hållbar utveckling, miljö, ekonomi och social hållbarhet, säger Eva-Lena Albihn från Business Region Göteborg som är en av arrangörerna</p><p class="wp-block-paragraph">– Grunden är att vi ska nå våra mål i Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program och i Göteborgs Stads miljö och klimatprogram, fortsätter hon.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="636" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jennica-Kjallstrand-Eva-lena-Albihn-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150682" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jennica-Kjallstrand-Eva-lena-Albihn-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jennica-Kjallstrand-Eva-lena-Albihn-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jennica-Kjallstrand-Eva-lena-Albihn-1000-768x488.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jennica-Kjallstrand-Eva-lena-Albihn-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jennica-Kjallstrand-Eva-lena-Albihn-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jennica-Kjallstrand-Eva-lena-Albihn-1000-730x464.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Konferencierer var Jennica Kjällstrand och Eva-lena Albihn. Foto: Ulrik Fallström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Dagens inledande talare var Karin Pleijel, kommunalråd med särskilt ansvar för miljö och klimat och Johan Büser, styrelseordförande för Business Region Göteborg. De samtalade om Göteborgs Stads mål och inriktning för hållbar utveckling, och hur näringsliv och Göteborgs Stad kan arbeta tillsammans för att driva förändring.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong> <br><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/naringslivsutveckling/naringslivsstrategiska-programmet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Business Region Göteborg: Näringslivsstrategiska programmet</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/program-och-planer-for-miljo-och-klimat/miljo--och-klimatprogram-for-goteborgs-stad-2021-2030" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Miljö- och klimatprogram för Göteborgs Stad 2021-2030</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Fokus låg på ledarskap, samverkan och kopplingen till stadens strategiska mål. Karin Pleijel trycker på vikten av innovation och att våga vara kreativa.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi behöver kreativitet för att bryta beroendet av fossila bränslen, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Vi kan inte fortsätta som vi gjort&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Så hur lyckas vi med innovation och omställning i praktiken? Nästa talare Johan Holmén, lektor i hållbar omställning och lärande vid Högskolan Väst och doktor i fysisk resursteori vid Chalmers, som forskar på dessa frågor:</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi kan inte fortsätta som vi har gjort. Vi lever i en värld där omställning inte längre är ett val. Omställning är det som sker, och det vi kan göra är att se till att det går i rätt riktning, säger han och fortsätter:</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi behöver förstå, tänka om och sedan agera. För att lyckas med omställning behöver vi våga tänka nytt och inte ge upp när vi stöter på motstånd.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="653" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Holmen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150683" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Holmen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Holmen-1000-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Holmen-1000-768x502.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Holmen-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Holmen-1000-520x340.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Holmen-1000-730x477.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Johan Holmén föreläste om innovation och omställning. Foto: Ulrik Fallström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">I nästa pass presenterades flera exempel på några som vågat tänka nytt. Bland annat berättade Filip Bååw från byggföretaget NCC om hur de vid bygget av Habitat 7 vid Masthuggskajen har lyckats minska utsläppen med hela 42 procent. Filip berättar att det genom bland annat materialval gick att minska utsläppen utan att för den saken skull tumma på funktion eller arkitektur.</p><p class="wp-block-paragraph">Flera olika exempel på innovation inom Göteborg Stad presenterades också. Bland annat berättade Martin Blixt, direktör på stadsfastighetsförvaltningen, om hur Göteborg Stad som beställare kan ställa krav vid byggen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>AI, en del av den nya verkligheten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Eftermiddagen avslutades med två föreläsningar om AI som är en viktig faktor att ta hänsyn till för den som vill driva förändring i dagens samhälle.</p><p class="wp-block-paragraph">Johan Magnusson, professor och föreståndare för Centrum för digital innovation vid Göteborgs universitet, menar att det har skett ett paradigmskifte vad gäller digital utveckling:</p><p class="wp-block-paragraph">– Idag kan vem som helst, med hjälp av AI, utveckla, vilket gör det billigt och enkelt. Ofta stoppas dock innovationer av gamla strukturer och det är därför viktigt att vi skapar nya processer efter den nya verkligheten, säger han.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="624" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Magnusson-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150684" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Magnusson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Magnusson-1000-300x187.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Magnusson-1000-768x479.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Magnusson-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Magnusson-1000-520x324.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Johan-Magnusson-1000-730x456.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Johan Magnusson talade om möjligheterna med AI. Foto: Ulrik Fallström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Andreas Göthberg från Business Region Göteborg arbetar med satsningen AI Gothenburg:</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill skapa en fysisk hub för företag som arbetar med AI. Målet är 200 nya AI-bolag innan år 2030, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Tillsammans kan vi driva förändring</strong></p><p class="wp-block-paragraph">Jennica Kjällstrand från miljöförvaltningen som är en av arrangörerna är nöjd med dagen:</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp; Vi har haft en fantastiskt fin uppslutning med en bra blandning av deltagare från olika samhällssektorer. Vi behöver både förstå varandra och samarbeta för att kunna nå stadens mål inom såväl näringslivsfrågor som miljö- och klimat. För att nå målen behöver vi också vara innovativa och driva förändring och därför var detta temat för dagen, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Göteborg mobiliserar för hållbarhet

<p class="wp-block-paragraph">Göteborg har varit diplomerad Fairtrade city sedan 2011. Nu får staden utmärkelsen Årets Fairtrade city 2026 av Fairtrade Sverige.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är otroligt glada och stolta! I Göteborg har vi arbetat länge tillsammans med civilsamhälle och näringsliv för mänskliga rättigheter och att människor ska ha bra arbets- och levnadsvillkor. Det här priset är inte bara vårt, det tillhör alla göteborgare, engagerade företag och organisationer som bidrar till att göra skillnad, säger Jesper Jones, samordnare Fairtrade city Göteborg.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="995" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800.jpg" alt="Porträttbild av Jesper Jones" class="wp-image-150662" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800-241x300.jpg 241w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800-768x955.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800-250x311.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800-520x647.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800-730x908.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jesper Jones, samordnare för Fairtrade city Göteborg, beskriver utmärkelsen som ett resultat av ett långsiktigt arbete tillsammans med civilsamhälle, näringsliv och göteborgare. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Han beskriver arbetet som en del av Göteborgs Stads långsiktiga hållbarhetsarbete.</p><p class="wp-block-paragraph">– Varje Fairtrade-märkt kaffekopp, banan eller fotboll ger en positiv effekt för de lokalsamhällen där varorna produceras. Det kan handla om att familjer får möjlighet att skicka sina barn till skolan, få tillgång till hälsovård eller rent vatten, säger Jesper Jones.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Prisas för långsiktigt arbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I motiveringen lyfts Göteborgs Stads arbete med rättvis handel och hållbar konsumtion. Fairtrade Sverige pekar bland annat på Göteborgs Stads samverkan med civilsamhället och företagsnätverket Tillsammans är vi Fairtrade city.</p><p class="wp-block-paragraph">Genom nätverket engageras företag och organisationer i insatser för ett mer rättvist företagande. Nätverket består av ungefär 50 göteborgska företag som vill arbeta mer med hållbarhet och lära av varandra.</p><p class="wp-block-paragraph">– Fairtrade city blir starkast när kommunen, näringslivet och civilsamhället drar åt samma håll, säger Jesper Jones.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborg lyfter också frågor om hållbar konsumtion i både små och stora evenemang, till exempel under det årliga arrangemanget Barnens dag.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="695" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000.jpg" alt="Porträttbild tagen utomhus i en grön park" class="wp-image-150664" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000-768x534.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000-520x361.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000-730x507.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ulrika Urey, generalsekreterare för Fairtrade Sverige, lyfter att 94 procent av Göteborgs Stads upphandlade kaffe var Fairtrade-märkt 2025. Foto: Fairtrade Sverige</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Göteborgs Stad synliggör hur idén om rättvis handel kan inkluderas i all verksamhet. Att 94 procent av allt upphandlat kaffe var Fairtrademärkt 2025 är ett av många exempel på att konkreta beslut kan göra verklig skillnad för odlare och anställda världen över, säger Ulrika Urey, generalsekreterare Fairtrade Sverige.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>30 miljoner koppar kaffe</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar bland annat med hållbara textilier och ställer hållbarhetskrav på rättvist handlade produkter som kaffe, kakao och te.</p><p class="wp-block-paragraph">Under 2025 uppgick volymen rättvist handlat kaffe i staden till 236 000 kilo. Det motsvarar ungefär 30 miljoner koppar kaffe.</p><p class="wp-block-paragraph">Fairtrade-arbetet märks bland annat i stadens upphandlingar. Enligt Jesper Jones är målet att hållbara val ska vara en självklar del av vardagen, till exempel på lärarrum, äldreboenden och fikarum.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det bästa är om det inte märks alls, utan bara är. Vi som stad ska jobba efter de mänskliga rättigheterna och det gäller även de saker som staden köper in från andra delar av världen, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fortsatt fokus på fler produkter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Efter utmärkelsen vill Göteborgs Stad fortsätta utveckla arbetet med fler produkter som är handlade med mänskliga rättigheter som grund.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det vi är mest stolta över är uthålligheten. Göteborg har inte behandlat Fairtrade som en tillfällig kampanj, utan som en del av stadens långsiktiga hållbarhetsarbete, säger Jesper Jones.</p><p class="wp-block-paragraph">Han lyfter teknikbranschen som ett område där det finns stora hållbarhetsutmaningar, bland annat kopplat till gruvindustri, tillverkning och avfall.</p><p class="wp-block-paragraph">– Där jobbar staden för att få mer hållbara produkter, men vi har en lång väg kvar, säger Jesper Jones.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Årets Fairtrade city</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Fairtrade city är en diplomering för kommuner som arbetar aktivt för etisk konsumtion och hållbar handel.</p><p class="wp-block-paragraph">Arbetet ska ligga i linje med FN:s Agenda 2030.</p><p class="wp-block-paragraph">Bedömningen utgår bland annat från strategiskt arbete, informations- och engagemangsinsatser samt upphandling av rättvist handlade produkter.</p><p class="wp-block-paragraph">I dag finns omkring 2 000 diplomerade städer i världen och cirka 30 i Sverige.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.fairtrade.net/se-sv.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Fairtrade Sverige</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p>

Vy över Göteborg vid Göta älv med Älvsborgsbron och Sjömanstornet i förgrunden och en luftballong mot himlen

Göteborg har utsetts till Årets Fairtrade city

<p class="wp-block-paragraph">I sommar förstärks trygghetsvärdarnas arbete med sju team som rör sig på fler platser i Göteborg. Teamen finns ute onsdag till lördag, framför allt på kvällar och helger. De team som arbetar i bostadsområden är ute tidigare på dagarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nytt i år är att trygghetsvärdarna har ett bredare uppdrag, utöver kollektivtrafiken. De ska också finnas mer allmänt i city- och krogmiljön i centrala Göteborg och i bostadsområden, för att ge stöd där det behövs, säger Anna Lönn Lundbäck, avdelningschef för stadsområde välfärd och fritid på socialförvaltningen Centrum.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="615" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000.jpg" alt="Anna Lönn Lundbäck står utanför trygghetslokalen på Drottningtorget" class="wp-image-150645" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-768x472.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-520x320.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-730x449.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">”Trygghetsvärdarna ska vara vänliga ansikten och hjälpsamma händer som är beredda att lyssna, gå med eller lotsa vidare”, säger Anna Lönn Lundbäck, avdelningschef för stadsområde välfärd och fritid på socialförvaltningen Centrum. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska finnas där behoven är störst</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bakgrunden är bland annat en utvärdering av trygghetsvärdarnas arbete som gjordes i slutet av förra året. Den visade att uppdraget fyller ett tydligt behov.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ska arbeta där behoven är som störst och det kräver att vi är mer flexibla. Uppdraget från politiken är att trygghetsvärdarna ska finnas till för hela staden och då ser behoven lite olika ut, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><p class="wp-block-paragraph">I centrala Göteborg handlar uppdraget ofta om att möta berusade unga och vuxna, socialt utsatta personer och ibland att närvara i mer komplexa och akuta situationer. I bostadsområden ligger fokus mer på förebyggande och relationsskapande arbete, särskilt gentemot barn och unga.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="697" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000.jpg" alt="Närbild på en vit väst märk med Trygghetsvärd och Göteborgs Stads logga och knappar i olika färger där det står Stoppa våldet, Hallo!, Hello!, Hola! och Bonjour!" class="wp-image-150646" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-768x535.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-520x362.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-730x509.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Trygghetsvärdarnas vita västar ska göra dem lätta att känna igen för den som behöver stöd, vägledning eller någon att prata med. Foto: Kristina Ahlinder</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Trygghetsvärdarna ska alltså både kunna hantera situationer som uppstår här och nu och bidra till mer långsiktig trygghet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Styrs av aktuella lägesbilder</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Var trygghetsvärdarna finns avgörs utifrån aktuella behov. Göteborgs Stad samverkar med bland andra Västtrafik och Göteborgs Spårvägar för att teamen ska hamna där de gör mest nytta. Arbetet styrs av lägesbilder från Trygg i Göteborg, stadsområdena, Västtrafiks brottsförebyggande koordinatorer och operativ samordning med Göteborgs Spårvägar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Placeringar och fokusområden kommer att förändras över tid utifrån gemensam lägesbild och aktuella behov. Vissa platser kan vara återkommande under längre perioder för att skapa kontinuitet och ökad upplevd trygghet, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><p class="wp-block-paragraph">Staden vill också utveckla samverkan med exempelvis bostadsbolag, civilsamhälle, fältverksamhet och fritidsverksamhet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kan följa med en bit på vägen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Trygghetsvärdarna arbetar med social närvaro. De är inte ordningsvakter, utan ska vara tillgängliga vuxna som kan ge stöd, information och vägledning.</p><p class="wp-block-paragraph">– De kan prata med dig och hjälpa dig om du känner dig otrygg. De kan följa dig en bit på vägen eller lotsa dig vidare till andra viktiga stödinsatser, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygghetsvärdar i Göteborg</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Trygghetsvärdarna är en del av Göteborgs Stads trygghetsarbete</li><li>I sommar finns sju team ute i Göteborg</li><li>De är ute onsdag till lördag, framför allt på kvällar och helger</li><li>Teamen i bostadsområden är ute tidigare på dagarna</li><li>Uppdraget omfattar kollektivtrafik, city- och krogmiljöer, knutpunkter, resecentrum, hållplatser, bostadsområden och andra mötesplatser</li><li>Trygghetsvärdarna kan ge stöd, information och vägledning till personer som känner sig otrygga</li><li>Under juni–december förra året hade trygghetsvärdarna 88 650 möten med människor</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/trygg-i-centrum" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Trygg i centrum</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">Det kan till exempel handla om att hjälpa någon att kontakta socialjouren, stötta personer som är vilsna eller saknar nätverk i Göteborg, eller finnas där för någon som är orolig.</p><p class="wp-block-paragraph">Förra året hade trygghetsvärdarna totalt 88 650 möten med människor mellan juni och december.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den siffran visar både omfattningen av uppdraget och ett tydligt behov av närvaro. Jag hoppas att göteborgarna ska känna att det finns fler trygga vuxna på stan. Vänliga ansikten och hjälpsamma händer som är beredda att lyssna, gå med eller lotsa vidare, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygg stad för alla</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</p></div><h3 class="wp-block-heading"><strong><br></strong></h3><h2 class="wp-block-heading"><br><br></h2>

Gruppbild med elva personer med vita västar och svarta kepsar märkta med trygghetsvärd och Göteborgs Stads logotype

Trygghetsvärdar syns på fler platser i sommar

<p class="wp-block-paragraph">Frigolit är ett material som går att återvinna, men som oftast går till förbränning. En anledning är att materialet tar stor plats i förhållande till sin vikt.</p><p class="wp-block-paragraph">Nu har Renova Miljö investerat i en ny frigolitpress. Pressen river materialet och komprimerar det under högt tryck till balar på cirka 40 kilo.</p><p class="wp-block-paragraph">– Genom att pressa materialet kan vi effektivisera transporterna och samtidigt återvinna frigolit på ett hållbart sätt, säger Nanna Bergendahl, produktionschef på Renova Miljö.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Blir råvara i nya produkter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den pressade frigoliten kan materialåtervinnas och användas som råvara i nya produkter. Eftersom materialet kan återvinnas flera gånger minskar behovet av nya resurser.</p><p class="wp-block-paragraph">För Renova Miljös kunder innebär satsningen att det blir möjligt att sortera ut frigolit. Materialet sorteras nu ut från ”Avfall till sortering”, och det finns även möjlighet att lämna ren, källsorterad frigolit direkt till Renova för materialåtervinning.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Frigolitpressen</strong> </h3><ul class="wp-block-list"><li>Pressen river och komprimerar frigolit till balar</li><li>Varje bal väger cirka 40 kilo</li><li>Den minskade volymen gör transporterna mer effektiva</li><li>Frigoliten skickas vidare till materialåtervinning</li><li>Materialet kan bli råvara i nya produkter</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.renova.se/produkter-och-tjanster/avfallshantering/sorteringsguide/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Renovas sorteringsguide</a></strong></p></div>

Långa smala balar av vit frigolit ligger staplade på lastpallar

Ny metod ska öka återvinningen av frigolit

<p class="wp-block-paragraph">Sedan 2023 har flera fynd av både kortnosad och långnosad sjöhäst gjorts i svenska vatten. Forskarna tror att utvecklingen hänger ihop med stigande havstemperaturer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det finns goda skäl att misstänka att det är den ökande temperaturen i havet, till följd av klimatförändringarna, som gör att sjöhästar nu kan överleva i svenska vatten, säger Björn Källström, forskningsledare på Sjöfartsmuseet Akvariet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000.jpg" alt="En person står framför ett akvarium med vatten." class="wp-image-150549" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Björn Källström är forskningsledare på Sjöfartsmuseet Akvariet. Foto: Sjöfartsmuseet Akvariet</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Forskarna vet ännu inte om sjöhästarna överlever svenska vintrar eller om nya individer driver hit varje sommar via alger och sjögräs från södra Europa.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi försöker förstå om det här är tillfälliga besökare eller början på en självförökande population i svenska vatten. Det tar lång tid att få svenskt medborgarskap – även för sjöhästar, säger Björn Källström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Barn hjälper marinbiologer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under 2025 utvecklades nya metoder i Sjöfartsmuseet Akvariets forskningslaboratorium. Genom att analysera vattenprover kan forskarna hitta spår av sjöhästars dna utan att själva djuren behöver observeras. Men en avgörande del av den fortsatta kartläggningen bygger på medborgarforskning, där barn som fiskar och leker vid stranden spelar en viktig roll<strong>.</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Krabbmetande barn är marinbiologernas bästa hjälpredor. De upptäcker detaljer som vuxna missar och bidrar med ovärderlig kunskap om livet under ytan, säger Björn Källström.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="882" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800.jpg" alt="En kortnosad sjöhäst" class="wp-image-150550" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800-272x300.jpg 272w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800-768x847.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800-250x276.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800-520x573.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800-730x805.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">En kortnosad sjöhäst. Foto: Shutterstock</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Efterlyser fler fynd från allmänheten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Sjöfartsmuseet Akvariet vill nu att allmänheten fotograferar sjöhästar och rapporterar plats och datum för fynden. Alla bekräftade observationer kommer att rapporteras vidare till SLU:s Artportal och användas i museets fortsatta forskning.</p><p class="wp-block-paragraph">Resultaten från forskningsprojektet kommer att presenteras i den publika forskningsmiljön Ocean Lab i Akvariet, där de båda arterna också kommer att visas upp under sommaren.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är fantastiskt att visa hur forskningen går till för våra besökare. Barn och vuxnas upptäckter och engagemang kan faktiskt bidra direkt till vår kunskap om sjöhästar, säger Carina Sjöholm, museichef.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så rapporterar du fynd av sjöhäst</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Skicka en beskrivning av fyndet tillsammans med foto, datum och exakt plats till<br>Björn Källström, <a href="mailto:bjorn.kallstrom@kultur.goteborg.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">bjorn.kallstrom@kultur.goteborg.se</a></p><p class="wp-block-paragraph">Läs mer om sjöhästarna via länkarna till Artdatabanken här nedan.<br><br><br><strong>Länkar</strong>: <br><a href="https://artfakta.se/taxa/267071/information" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Artdatabanken: Kortnosad sjöhäst</a><br><a href="https://artfakta.se/taxa/6052560/information" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Artdatabanken: Långnosad sjöhäst</a><br><a href="https://sjofartsmuseetakvariet.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sjöfartmuseet Akvariet</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div>

En långnosad gul sjöhäst i undervattensmiljö.

Rapportera sjöhästar till Sjöfartsmuseet i sommar

<p class="wp-block-paragraph">I verksamhetsområdet Hisingen 2 får omkring 800 personer stöd av hemtjänsten nästan varje dag. Området omfattar Ramberget, Brämaregården, Brunnsbo, Backa, Tuve och Kärra. Cirka 250 omsorgsmedarbetare utför insatserna.</p><p class="wp-block-paragraph">När det blir riktigt varmt märks det i verksamheten. För personalen kan det vara påfrestande att förflytta sig mellan olika omsorgstagare och arbetsuppgifter kan bli tyngre att utföra.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det kan också snabbt bli märkbart att omsorgstagarna blir värmepåverkade, eftersom äldre personer är särskilt utsatta vid värmeböljor, säger AnnaMagnolia Hagström, kvalitetsutvecklare.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>SMHI skickar information vid värmeböljor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Sedan några år tillbaka har hemtjänsten i Göteborgs Stad en särskild rutin vid värmeböljor. Den beskriver hur verksamheten ska förbereda sig inför höga temperaturer och agera när värmen slår till. När väderprognoserna visar att temperaturen når 26 grader eller mer under tre dagar i följd skickar SMHI förhandsinformation till ansvariga inom vård och omsorg för att de ska kunna öka beredskapen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Rutinen är väl känd av medarbetare och vi har en affisch med råd för de medarbetare som arbetar nära omsorgstagare. Den används flitigt på enheterna under sommaren och är ett gott stöd för både medarbetare och chefer, säger AnnaMagnolia Hagström.</p><p class="wp-block-paragraph">Affischen beskriver bland annat vad personalen ska vara extra uppmärksam på. Det kan handla om förhöjd kroppstemperatur, snabb puls, yrsel, onormal trötthet, muntorrhet och minskade urinmängder. Om en omsorgstagare visar tecken på att må dåligt av värmen ska personalen kontakta sjuksköterska.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Insatser kan prioriteras om</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under varma dagar kan hemtjänsten också behöva prioritera annorlunda. Det kan till exempel handla om att ställa in promenader mitt på dagen eller skjuta upp insatser som innebär extra fysisk aktivitet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi som leder verksamheten påminner våra medarbetare om att ha vattenflaska med sig under arbetsdagen. Ofta erbjuder vi vätskeersättning och ibland isglass för att hålla motivationen uppe, säger AnnaMagnolia Hagström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hemtjänsten hjälper till att skapa svalka</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De mest sårbara omsorgstagarna är ofta äldre personer, personer som inte känner törst lika tydligt och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Hemtjänsten kan då behöva hjälpa till med att till exempel vädra vid rätt tid, dra för persienner, ordna svalka eller påminna om att dricka.</p><p class="wp-block-paragraph">Personalen kan också erbjuda en sval dusch, ett kallt fotbad, en blöt handduk runt nacken eller hjälpa omsorgstagaren att byta till löst sittande kläder i naturmaterial.</p><p class="wp-block-paragraph">– Som verksamhetschef är jag väldigt stolt över hur våra medarbetare tar hand om våra äldre även vid svårare väderförhållanden. Det spelar ingen roll om det är snökaos eller värmebölja. Med god planering, kunskap och hjärta kan vi minska riskerna under årets varmaste dagar, säger Rasmus Evinsnö, verksamhetschef för hemtjänsten på Hisingen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så skyddar du dig vid höga temperaturer</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Stäng ute värmen</strong><br>Dra för gardiner, fäll ner persienner och använd markiser. Stäng fönster och dörrar där solen ligger på. Vädra på kvällen, natten eller tidigt på morgonen när det är svalare ute.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Håll dig sval</strong><br>Ta en sval dusch eller lägg en blöt handduk runt nacken. Använd löst sittande kläder i naturmaterial.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Drick mer vatten</strong><br>Drick mer än vanligt och vänta inte tills du blir törstig. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Ät gärna vätskerik mat, till exempel frukt och grönsaker.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Ta det lugnt</strong><br>Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Titta till andra</strong><br>Äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, barn, gravida och personer som tar vissa mediciner kan vara extra känsliga för värme. Titta gärna till vänner, grannar och anhöriga.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Mår du dåligt av värmen?</strong><br>Kontakta 1177 för rådgivning.</p><p class="wp-block-paragraph">Källa: Folkhälsomyndigheten<br><br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/klimatanpassning/var-redo-nar-varmeboljan-slar-till" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad – var redo när värmeböljan slår till</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

AnnaMagnolia Hagström och Rasmus Evinsnö står framför blommande buskar. I bakgrunden syns en byggnad i tegel.

Så jobbar hemtjänsten vid värmeböljor

<p class="wp-block-paragraph">Mellan ekar, tallar och blåbärsris slingrar sig den nya cykelbanan fram i Skatås. Här kan barn och nybörjare testa mountainbike i en miljö där det är lätt att börja och roligt att bli bättre. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Byggd för att fler ska våga testa</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Skatås flowtrail är utformad för att passa nybörjare och yngre cyklister. Den gröna slingan är en kilometer lång och har mjuka svängar och ett jämnt flyt genom skogen. För den som vill prova något mer utmanande finns också en blå extraslinga med mer tekniska partier.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="587" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii.jpg" alt="Ett barn i treårsåldern cyklar på springcykel på cykelbanan i skogen" class="wp-image-150493" style="aspect-ratio:1.7036266618431763;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii-768x451.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii-520x305.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii-730x429.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">På flowtrailen finns plats för både små och stora cyklister – från springcykel till mountainbike. Foto: Cecilia Wannebo</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">— Skatås är redan ett av Göteborgs mest uppskattade friluftsområden, men vi såg att det saknades enkla och inkluderande mountainbikemiljöer för barn, unga och nybörjare. Med flowtrailen vill vi göra det lättare för fler att upptäcka cykling och känna rörelseglädje i naturen, säger Ulrika Eldkrona, planeringsledare på stadsmiljöförvaltningen och projektledare för Skatås Flowtrail.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Har snabbt blivit populär</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Banan ligger bara ett stenkast från Skatås motionscentrum och har snabbt blivit ett uppskattat tillskott i området. Här kombineras fartfylld cykling med naturupplevelser och skogskänsla. </p><p class="wp-block-paragraph">Besöksräknare visar att många redan använder leden, och intresset fortsätter att växa allt eftersom fler hittar dit. Sedan slutet av februari har nästan 7 900 passager registrerats vid flowtrailens startportal.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="562" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii.jpg" alt="Ett barn cyklar på cykelbanan i skogen" class="wp-image-150497" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En flowtrail är byggd för att ge ett jämnt flyt genom skogen – med mjuka svängar, små gupp och kurvor. Foto: Cecilia Wannebo</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Även lokala cykelföreningar använder flowtrailen i sina träningar för barn och unga. Intresset för att delta i dessa är stort och många har inför säsongen stått i kö för att få vara med.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">— Vi vill skapa platser där det känns lustfyllt att röra på sig och samtidigt få uppleva naturen. För många barn kan det här bli ett första steg in i både cykling, naturupplevelser och ett aktivt friluftsliv, säger Ulrika Eldkrona.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Skatås flowtrail</strong> </h3><ul class="wp-block-list"><li>Mountainbikeled för barn, unga och nybörjare</li><li>Grön led på en kilometer&nbsp;</li><li>Blå extraslinga på 300 meter med mer teknisk cykling</li><li>Leden är enkelriktad</li><li>Ligger cirka 80 meter från Skatås motionscentrum</li><li>Start vid träportalen med texten Skatås flowtrail&nbsp;</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Regler på leden</strong> </p><ul class="wp-block-list"><li>Hjälm är obligatorisk</li><li>All cykling sker på egen risk</li><li>Visa hänsyn till andra cyklister</li><li>Inga tävlingar genomförs på leden</li><li>Motordrivna fordon är förbjudna.&nbsp;</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: &nbsp;</strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/skatas-motionscentrum/utomhusmotion/skatas-flowtrail" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Skatås flowtrail</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000.jpg" alt="Träportal som leder in till cykelbanan i skogen med texten Skatås flowtrail" class="wp-image-150494" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Träportalen leder in till nybörjarbanans start. Banan är enkelriktad och börjar och slutar på samma plats. Foto: Cecilia Wannebo</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ny mountainbikebana i Skatås ska få fler barn att börja cykla

<p class="wp-block-paragraph">– Göteborgare behöver vara förberedda. I fjol var det mycket nära att ett kraftigt regn drabbade centrala Göteborg, säger Cecilia Wennberg, verksamhetsområdeschef på Kretslopp och vatten. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Skyfallskartan visar hur ditt hus kan drabbas</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Varje fastighetsägare är ansvarig för att skydda sin&nbsp;egen&nbsp;fastighet från översvämningar.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;–&nbsp;&nbsp;Jag uppmanar alla göteborgare att gå in på kommunens skyfallskarta och ser hur just deras hus kan drabbas av ett kraftigt skyfall, säger Cecilia Wennberg.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="612" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000.jpg" alt="En stor informationstavla på Drottningtorget med en affisch som handlar om skyfall" class="wp-image-150413" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000-768x470.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000-520x318.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000-730x447.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En av de affischer som syntes i Göteborg för ett år sedan med uppmaningen om att vara redo för skyfall. Foto: Louise Utter Otterdahl</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Det är nu tre år sedan Kretslopp och vatten utlyste juli och augusti till Göteborgs skyfallssäsong och började informera göteborgare om riskerna, fastighetsägarnas ansvar och hur man skyddar sig själv och sina saker. Det gör att andelen göteborgare som i&nbsp;Statistiska centralbyrån SCB:s medborgarundersökning svarade att de vet vad de ska göra för att skydda sin fastighet har ökat från 33 till 37 procent.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så kan du</strong> <strong>ligga steget före skyfallet</strong>:</h3><p class="wp-block-paragraph">1. Kolla på Göteborgs skyfallskarta hur ditt område kan drabbas &#8211; länken hittar du här nedan </p><p class="wp-block-paragraph">2. Flytta värdefulla saker till en plats som inte kan översvämmas </p><p class="wp-block-paragraph">3. Kolla vad din hemförsäkring täcker</p><p class="wp-block-paragraph">4. Om du har ett hus – ta reda på hur du kan skydda det </p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk</strong> <strong>till skyfallskartan:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dagvatten-och-skyfall/goteborgs-skyfallssasong-2025/var-redo-for-skyfall" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Var redo för kraftiga skyfall</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Det är fortfarande för få. Ett vanligt missförstånd är att avloppsledningarna i marken borde kunna ta hand om extrema regnmängder, men det är inte möjligt. Därför behöver regnvatten kunna rinna undan och samlas på lämpliga platser ovan mark, säger Cecilia Wennberg.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kraftigt regn över nordost förra sommaren</strong> </h2><p class="wp-block-paragraph">15 juli förra året riskerade centrala Göteborg att drabbas av ett kraftigt skyfall. I stället föll de största regnmängderna i områden runt centrum, framför allt i Olofstorp. Där uppmättes omkring 40 millimeter regn på bara en halvtimme. Skadorna blev få eftersom regnet främst föll över naturmark och tätorter där dagvatten från gatubrunnar och spillvatten från hushåll och verksamheter leds i separata system.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="697" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000.jpg" alt="En toalett där vattnet står högt på golvet och rinner ut från toalettstolen" class="wp-image-150414" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000-768x535.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000-520x362.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000-730x509.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En översvämmad toalett. Foto: Patrick Persson/TT</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Hade samma mängd regn fallit över centrala Göteborg, där dagvatten och spillvatten leds i samma ledningar och stora delar av marken är asfalterad eller stenlagd, hade fastighetsägare, kommunen och göteborgarna fått stora problem med översvämningar, säger Cecilia Wennberg.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">I centrala Göteborg var regnet mer beskedligt, men ändå tillräckligt kraftigt för att fotbollsplanerna på Heden skulle svämma över. Flera matcher i Gothia cup fick därför ställas in. På flera platser drabbades även fastighetsägare av källaröversvämningar.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gemensam information om skyfall och</strong> <strong>värmebölja</strong> </h2><p class="wp-block-paragraph">Nytt för denna sommar är att Göteborgs Stad, förutom att ge tips om hur man skyddar sin fastighet och sina prylar vid en översvämning, också kommer att göra en värmebölja-kampanj, där det ges tips om att dricka vatten, söka svalka, stänga ute värme och ha koll på hur man själv och andra mår vid en värmebölja.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Värmeböljor och kraftiga skyfall hör ihop. Efter flera dagar med höga temperaturer ökar risken för kraftiga skyfall. Detta eftersom det samlas mycket vattenånga i atmosfären när det är varmt. Därför är det bra att vi nu informerar om dessa saker ihop, säger Cecilia Wennberg.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="638" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000.jpg" alt="Flygbild över ett villaområde där gator och trädgårdar är översvämmade av regnvatten" class="wp-image-150415" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000-768x490.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000-520x332.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000-730x466.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Flygbild som visar delar av översvämningen i Gävle i augusti 2021. Foto: Fredrik Sandberg/TT</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Skydda dig och din bostad vid extrema regn 

<p class="wp-block-paragraph">När temperaturen stiger behöver kroppen arbeta för att hålla sig sval. Det gör den bland annat genom att öka blodflödet till huden och genom att svettas. Men det kan också bli en påfrestning, särskilt för den som redan har nedsatt hälsa.</p><p class="wp-block-paragraph">– Alla kroppens funktioner är beroende av att vi håller kroppstemperaturen inom ett ganska snävt intervall. När kroppen behöver kyla ner sig aktivt blir det en påfrestning för hjärtat, säger Erik Hansson, st-läkare i allmänmedicin och forskare vid samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="683" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-150365" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000-300x205.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000-768x525.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000-250x171.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000-520x355.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000-730x499.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Erik Hansson är st-läkare i allmänmedicin och forskare vid samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet. Foto: Foto privat</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">På tisdag 2 juni, på Heat action day, föreläser han på Frölunda bibliotek, Kortedala bibliotek och stadsbiblioteket om hur värme påverkar kroppen och vad man själv kan göra för att må bättre under varma dagar. Föreläsningarna är en del av Göteborgs Stads arbete med att öka kunskapen om extremväder, klimatanpassning och folkhälsa.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Tre föreläsningar om värme som hälsorisk tisdag 2 juni</h3><p class="wp-block-paragraph">Du är välkommen till Erik Hanssons föreläsningar som är gratis. Mer information hittar du här:</p><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?activityId=32c60b65-5f78-4ea0-86bc-c57a84fcb60c" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Föreläsning på Frölunda bibliotek &#8221;Värme som hälsorisk&#8221; kl 11-12</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?activityId=66ff5e6b-ee33-4f0f-9fd7-1bd9a211d847" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Föreläsning på Kortedala bibliotek &#8221;Värme som hälsorisk&#8221; kl 15-16</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?activityId=029ef8e4-eeec-46ef-96f7-43e06478b6a1" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Föreläsning på stadsbiblioteket: &#8221;Värme som hälsorisk&#8221; kl 18-19</a></li></ul></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Äldre är extra utsatta</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De som löper störst risk vid värme är äldre personer, personer med vissa sjukdomar och personer som kan ha svårt att själva anpassa sin vardag efter temperaturen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Äldre kan ha svårigheter både att uppfatta hur varmt det är och att agera på det. Det kan handla om att förflytta sig till ett svalare rum, ta en dusch, vädra på natten eller ta något extra glas vatten, säger Erik Hansson.</p><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt betonar han att rådet att ”dricka mycket” inte alltid är hela lösningen. Personer med till exempel hjärt- eller njursjukdom kan ha svårt att hantera stora mängder vätska. För den som har svårt att svettas kan det ibland vara bättre att kyla kroppen utifrån, till exempel med blöta handdukar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Anpassa dagen efter värmen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För de flesta handlar det viktigaste rådet om att sänka tempot. Planera dagen efter vädret, undvik ansträngande aktiviteter när det är som varmast och ta fler pauser i skuggan.</p><p class="wp-block-paragraph">– Acceptera att man blir mindre effektiv och har sämre ork om det är varmare än vad man är van vid. Se till att det blir extra raster, i skuggan, med tillgång till vatten, säger Erik Hansson.</p><p class="wp-block-paragraph">Hemma kan man försöka hålla värmen ute på dagen och vädra när det är svalare på natten. Det är också viktigt för sömnen och återhämtningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Heat action day &#8211; en dag för kunskap om extrem värme</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Är en internationell temadag för att öka medvetenhet om att extrem värme blir allt vanligare, intensivare och ett hot mot liv och hälsa.</p><p class="wp-block-paragraph">Bakom initiativet står Röda korsets och Röda halvmånens nationella föreningar och partners</p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vatten räcker inte alltid</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En vanlig missuppfattning är att det räcker att dricka ordentligt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Visst behöver vi dricka för att inte bli uttorkade om vi svettas mycket. Men om man anstränger sig mycket i värmen kan man få värmeslag ändå, även om man har druckit tillräckligt, säger Erik Hansson.</p><p class="wp-block-paragraph">Han hoppas att föreläsningen ska ge göteborgarna en bättre förståelse för hur värme påverkar kroppen, men utan att skapa onödig oro.</p><p class="wp-block-paragraph">– Riskerna att något farligt händer på grund av värme är för den enskilda relativt små. Men eftersom alla påverkas av vädret, och alla påverkas samtidigt vid en värmebölja, kan en värmebölja ändå få stora konsekvenser på befolkningsnivå, säger Erik Hansson.</p>

En person sitter på en klippa vid havet och dricker vatten ur en platsflaska

Så klarar du värmen bättre i sommar

<p class="wp-block-paragraph">I år blir det fyra nya sommarsatsningar: Vasa Kyrkogata, en del av Storgatan, Kvilletorget och Kortedala torg. Tillsammans med tidigare platser är de en del av stadens arbete med sommargator och sommartorg.</p><p class="wp-block-paragraph">Bakgrunden är ett uppdrag från kommunfullmäktige att skapa fler sommargator och sommartorg på platser där de bidrar till stadsliv och verksamheter i området. I uppdraget ingår också att undersöka och ge förslag till sommarplatser som kan utvecklas vidare och bli permanenta året runt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser i våra utvärderingar att dessa platser är uppskattade. När vi ger mer utrymme till göteborgare och verksamheter att ta plats, ser vi att fler stannar längre, umgås och trivs i stadsmiljön, säger Louise Lendas, projektledare platsutveckling på stadsmiljöförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="603" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000.jpg" alt="En pappa och dotter som spelar brädspel och några ungdomar som hänger tillsammans på Stigbergstorgets sommartorg." class="wp-image-150325" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000-768x463.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000-520x314.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000-730x440.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stigbergstorget har fått ett nytt innehåll i sommar. Ny möblering, fler planteringar och grönska samt lek- och spelmöjligheter. Foto: Cecilia Wannebo</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>När gator och torg får nytt liv</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under delar av året får vissa gator och torg ett nytt innehåll. Ytor som vanligtvis används för biltrafik kan i stället ge plats åt gående, grönska, sittplatser, uteserveringar och aktiviteter.</p><p class="wp-block-paragraph">Det kan också handla om att testa nya funktioner och användningsområden på torg och platser där staden vill utveckla miljön över tid. Erfarenheterna används som underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla stadsmiljön.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Testas, utvärderas och utvecklas</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arbetet bygger på att prova lösningar i praktiken och utveckla dem utifrån hur de fungerar. Inför varje satsning görs analyser av platsens förutsättningar och behov. Under sommaren testas åtgärder i praktiken, och förändringarna följs upp genom dialoger, observationer och enkäter till boende, besökare och verksamheter.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Fyra nya platser i sommar</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Vasa Kyrkogata</strong><br>Mellan Molinsgatan och Aschebergsgatan tas parkeringsplatser bort och cykelbanan leds om. Det ger mer utrymme för sittplatser, mer grönska och uteserveringar.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Storgatan</strong><br>Sträckan mellan Kungsportsavenyn och Teatergatan får mer sittplatser, grönska och inslag av spel.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Kortedala torg</strong><br>Torget möbleras om med sittplatser, grönska, parasoll och ytor för lek och spel. Tanken är att skapa en plats där det är enkelt att slå sig ner, oavsett om du är på väg någonstans eller bara vill vara kvar en stund.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Kvilletorget</strong><br>Med nya sittplatser, grönska, cykelställ och ytor för lek och aktivitet utvecklas torget till en mer inbjudande plats. Här finns mer utrymme att mötas, leka och använda torget i vardagen.</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Från sommar till året runt</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del av arbetet är att identifiera vilka platser som fungerar så bra att de kan utvecklas vidare året runt. Flera tidigare sommarsatsningar har också gått vidare till nästa steg, som Grönsakstorget och Tredje Långgatan, där arbete med permanenta ombyggnationer pågår eller planeras.</p><p class="wp-block-paragraph">Under testperioderna samlar Göteborgs Stad in synpunkter från boende, besökare och verksamheter samtidigt som platsens användning följs upp. Erfarenheterna blir ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi testar, lär oss och justerar. Det gör att vi kan utveckla platserna steg för steg och fatta mer långsiktiga beslut på en trygg grund, säger Louise Lendas.</p><p class="wp-block-paragraph">Genom att testa först och ta tillvara erfarenheter från dem som använder platserna kan Göteborgs Stad utveckla stadsmiljöer som fungerar bättre i vardagen, för fler.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="526" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000.jpg" alt="Flera personer som går längs Tredje Långgatan när den är sommargågata." class="wp-image-150326" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000-300x158.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000-768x404.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000-250x132.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000-520x274.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000-730x384.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tredje Långgatan har varit sommargata sedan 2015. I år blir den en permanent gågata med ny gatubeläggning, mer grönska och fler sittplatser. Foto: Louise Lendas, sommaren 2024</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Återkommande sommarplatser</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Bland de platser som återkommer i år finns:</p><ul class="wp-block-list"><li>Stigbergstorget och Allmänna vägen</li><li>Teatergatan</li><li>Andra Långgatan</li><li>Kungsgatan</li><li>Brahegatan</li><li>Grönsakstorget</li><li>Bastionen Basargatan</li><li>Playan vid Stenpiren</li><li>Kungstorget</li></ul><p class="wp-block-paragraph">Precis som tidigare år återkommer även Flygande mattan, som i år landar på Olskrokstorget, Kyrkbytorget, Axel Dahlströms torg, Vårväderstorget, Doktor Fries torg och Gärdsås torg.</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Barn och unga som leker och använder sommartorget på Kortedala torg.

Här är årets nya sommargator och sommartorg

<p class="wp-block-paragraph">Den drygt tusen kvadratmeter stora plaskdammen har ersatts med en helt ny samtidigt som den fått en modern reningsanläggning med tillhörande pumphus. Men även om bassängen är vattenfylld och gräsmattor börjat rullas ut återstår en del arbete.</p><h2 class="wp-block-heading">Upprustning för kommande generationer</h2><p class="wp-block-paragraph">– Det är många detaljer som färdigställs i projektets slutskede. Bland annat ska vattenreningen trimmas in, armatur och möbler sättas på plats, och det återstår också en del plattsättning, säger projektledare Niclas Bergendahl.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000.jpg" alt="Plaskdammen omgiven av grönska, i förgrunden ett nyplanterat träd. " class="wp-image-150333" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Restaureringen omfattar även ytorna runt dammen. Gräsmattorna har utökats och man har planterat fler träd.Foto: Elisabeth Klingberg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Men det dröjer inte särskilt länge innan det är dags att släppa in leken och folklivet till en av Majornas mest älskade mötesplatser. Runt mitten av juni beräknas Plaskis öppna för årets sommarsäsong.</p><p class="wp-block-paragraph">Plaskdammen har funnits på Älvsborgsplan i drygt 90 år.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nu har vi rustat upp Plaskis för att nya generationer barn ska kunna bada i Älvsborgsdammen en lång tid framöver, säger Niclas Bergendahl.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000.jpg" alt="En toalettbyggnad med beige träpanel " class="wp-image-150334" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den nya toalettbyggnaden är gestaltad för att passa in i kulturmiljön. Foto: Elisabeth Klingberg</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/majorna-linnestaden-haga/alvsborgsdammen---upprustning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Älvsborgsdammen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Nyrenoverade Plaskis fylld med vatten, i fonden syns en skolbyggnad i gult tegel

Plaskis öppnar igen i mitten av juni

<p class="wp-block-paragraph">Världshavsdagen uppmärksammas varje år den 8 juni för att påminna om havets betydelse för allt levande på jorden. Redan 7 juni kan du möta forskare, representanter från frivilligorganisationer och myndigheter på Sjöfartsmuseet Akvariet. </p><p class="wp-block-paragraph">I år är temat medborgarforskning och hur allmänheten kan bidra till ökad kunskap om havet genom egna observationer. Programmet består av korta föreläsningar med utrymme för frågor och diskussion efteråt.</p><p class="wp-block-paragraph">Arrangemanget är ett samarbete mellan Havsgruppen från Naturskyddsföreningen i Göteborg och Sjöfartsmuseet Akvariet tillsammans med organisationer och lärosäten som bedriver projekt med medborgarforskning.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Världshavsdagen</strong> </h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Datum: </strong>Söndag 7 juni</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Tid: </strong>Klockan 10–13</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Plats: </strong>Sjöfartsmuseet Akvariet<br><br><strong>Praktisk information:</strong> Arrangemanget genomförs utanför Sjöfartsmuseet Akvariet och är gratis. Om det regnar kommer föreläsningarna att flytta inomhus på Sjöfartsmuseet och då kommer det att krävas entréavgift eller museikort.<br><br><strong>Länk: <a href="https://www.sjofartsmuseetakvariet.se/aktiviteter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sjöfartsmuseet akvariet</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Möt havsforskare på Sjöfartsmuseet

<p class="wp-block-paragraph">– Vi vet att inköp har stor påverkan på klimatet. Men när det gäller biologisk mångfald har vi saknat samma tydlighet. Den här rapporten fyller en viktig lucka, säger Madeleine Jönsson, utvecklingsledare för natur och biologisk mångfald i Göteborgs Stad.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="554" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-150291" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000-300x166.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000-768x425.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000-520x288.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000-730x404.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">– Inköpen kan göra stor skillnad för naturen, säger Madeleine Jönsson, utvecklingsledare för natur och biologisk mångfald i Göteborgs Stad. Foto: Ulrik Fallström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad köper varje år stora mängder varor och tjänster. Det handlar om allt från mat och byggmaterial till IT och olika tjänster. Rapporten &#8221;Hur mäter vi inköpens påverkan på biologisk mångfald?&#8221; visar hur dessa inköp påverkar naturen och den biologiska mångfalden – både i Sverige och i andra delar av världen. Den ska hjälpa stadens verksamheter att göra bättre val för naturen.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="591" height="768" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/inkopsrapport-591.jpg" alt="" class="wp-image-150289" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/inkopsrapport-591.jpg 591w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/inkopsrapport-591-231x300.jpg 231w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/inkopsrapport-591-250x325.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/inkopsrapport-591-520x676.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 591px) 100vw, 591px" /></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läs rapporten här: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/2e9c69b1-7c08-4ae1-a2d0-08f08143a7fa/Rapport+2026_06+-+Analys+ink%C3%B6pens+p%C3%A5verkan+p%C3%A5+biologisk+m%C3%A5ngfald.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hur mäter vi inköpens påverkan på biologisk mångfald?</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Inköpen påverkar mer än man tror</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Rapporten visar att flera stora inköpsområden påverkar naturen mycket. Det gäller till exempel livsmedel, byggprojekt, markarbeten och möbler.</p><p class="wp-block-paragraph">Påverkan sker både lokalt och globalt – till exempel där råvaror tas fram eller produkter tillverkas.</p><p class="wp-block-paragraph">– Inköpen är ett av stadens viktigaste verktyg för att minska påverkan på naturen. Varje krav vi ställer och varje beställning vi gör påverkar ekosystem någonstans. Om vi gör rätt kan det få stor effekt, säger Madeleine Jönsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rätt krav – inte fler</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt betonar hon att det inte handlar om att göra arbetet svårare för inköpare.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="604" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150319" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000-768x464.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000-520x314.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000-730x441.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Christina Petersson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det viktiga är inte att ställa fler krav, utan att ställa rätt krav. Rapporten visar var riskerna är störst och var vi kan göra mest nytta.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon lyfter också att skärpta krav kan innebära mer arbete, till exempel att följa upp leverantörer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Men på sikt kan det spara resurser och ge vinster – både för miljön, samhället och ekonomin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska bli lättare att göra rätt</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett mål med rapporten är att ge bättre stöd till verksamheter som gör många inköp, som skolor och äldreomsorg.</p><p class="wp-block-paragraph">– De flesta som gör inköp är inte experter på biologisk mångfald – och det ska de inte behöva vara heller. Vi vill göra det enklare att förstå vilka val som gör skillnad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Våra val spelar roll&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Rapporten riktar sig främst till inköpare och hållbarhetsansvariga. Men enligt Madeleine Jönsson berör frågan alla som arbetar i Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är en stor organisation och våra val spelar roll. Ju fler som förstår det, desto större skillnad kan vi göra tillsammans.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Del av Göteborgs Stads hållbarhetsarbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Rapporten är ett steg i Göteborgs Stads arbete med att ta bättre hänsyn till biologisk mångfald. Den ska nu användas för att hitta risker, följa upp inköp och planera nästa steg.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill att biologisk mångfald blir en naturlig del av hållbarhetsarbetet – precis som klimatfrågan är i dag.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg ska öka den biologiska mångfalden till 2030</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar för att bevara och stärka naturen, till exempel genom att skydda värdefulla områden och skapa nya livsmiljöer för växter och djur. Målet är att den biologiska mångfalden i Göteborgs stadsmiljö ska öka till år 2030.<br><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/miljo-och-klimat-goteborg/miljo-och-klimatprogrammet/naturen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram: Biologisk mångfald</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/miljolaget-i-goteborg/biologisk-mangfald-i-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Biologisk mångfald i Göteborg </a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2026410135537128" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Miljöläget i Göteborg &#8211; Ge plats för livet</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="605" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150320" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Atom studios</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Rosa och ljusblå blommor i en plantering och ett bi som sitter i en ljusblå blomma

Så påverkar Göteborgs Stads inköp den biologiska mångfalden

<p class="wp-block-paragraph">På många platser i Göteborg ska gräset få växa tillräckligt högt för att ge örter och blommor tid att blomma. Då förvandlas gräsmattan så småningom till en örtäng.</p><p class="wp-block-paragraph">– Tanken är att skapa mer utrymme både för blommor och pollinatörer. När gräsytor får blomma gynnas bin, fjärilar och många andra arter. Samtidigt blir stadsmiljön mer levande och variationsrik för göteborgarna, säger Anna Gebo, planeringsledare på stadsmiljöförvaltningen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Vi kommer låta gräset få växa upp till cirka 20 centimeter innan vi klipper ner det till ungefär 10 centimeter. Dessutom samlar vi upp gräsklippet så att jorden blir magrare, vilket gynnar ängsväxterna ännu mer&#8221;</strong></em><br><br>Anna Gebo</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="639" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-150315" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800-300x240.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800-768x613.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800-250x200.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800-520x415.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800-730x583.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna Gebo är planeringsledare på stadsmiljöförvaltningen. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Högt gräs i gröna mellanrum</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det handlar inte om gräsmattor som används av allmänheten, utan om mindre gräsytor i refuger, rondeller och längs gångstråk. I de här gröna mellanrummen kan gräset få växa sig högre utan att det stör någon eller blir en trafikfara.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi kommer låta gräset få växa upp till cirka 20 centimeter innan vi klipper ner det till ungefär 10 centimeter. Dessutom samlar vi upp gräsklippet så att jorden blir magrare, vilket gynnar ängsväxterna ännu mer, säger Anna Gebo.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Arter som är bra ängsväxter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arter som kommer att synas mer i staden i sommar är bland annat rölleka, vitklöver, käringtand och olika slags fibblor. Det är vanliga arter som många känner igen, men kanske också ser som som ogräs.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det ligger ju i betraktarens öga. Men de här arterna är riktigt bra ängsväxter som kan göra stor skillnad för den biologiska mångfalden om de får blomma på tillräckligt många ställen, säger Anna Gebo.</p><p class="wp-block-paragraph">Nu under våren när både gräs och maskrosor frodas kan gräsytorna se lite extra vildvuxna och ovårdade ut.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det gäller att ha tålamod. I juli, augusti och september växer inte gräset lika fort och då blommar örterna som allra mest. Då kommer våra örtängar vara magiskt fina, säger Anna Gebo.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk</strong>: <strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Naturvård</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Gräsytor får växa vilt i Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">Det är organisationen CCBuild, en branschplattform för hållbart byggande, som delar ut priset. Förskolan fick utmärkelsen för sitt ambitiösa arbete med att ta tillvara material från både den tidigare skolan, men också från andra byggnader.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det känns som ett erkännande att våra ambitioner uppmärksammas av branschen. Stadsfastighetsförvaltningen är en stor beställare och fastighetsägare och har därmed stora möjligheter att påverka. Med det följer också ett stort ansvar. De val vi gör är viktiga, inte bara i det enskilda projektet utan i branschen i stort, säger Lina Frälsegård, verksamhetssamordnare på stadsfastighetsförvaltningen och som var byggprojektledare under stora delar av projektet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stålstomme blev pergola</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Några exempel på det återbrukade materialet är stålstommen från den gamla byggnaden som blev en pergola på skolgården och plåttaket som lackades om. Även innerdörrar, fönster, lekutrustning samt gat- och kantstenar har kunnat återanvändas. Genom att behålla bottenplattan sparades hela 80 procent av klimatavtrycket kopplat till grundläggningsarbetet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://ccbuild.se/kunskapsbank/referensprojekt/projekt/?ID=237" target="_blank" rel="noreferrer noopener">CCCBuild: Läs mer om nomineringen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Arbetet med återbruk är en del av stadsfastighetsförvaltningens strategi att i första hand ta hand om och bygga om det som redan finns.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Att bevara och utveckla befintligt är numera en av våra främsta strategier både inom vårt kostnadsbesparande uppdrag och inom klimatuppdraget. Vi väljer bevarande före att bygga nytt, säger Lisa Kihlström, strategiansvarig för cirkulärt byggande och återbruk på stadsfastighetsförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="560" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1.jpg" alt="En mörkgrå stålkonstruktion på en byggarbetsplats" class="wp-image-150278" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1-730x409.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stålbalkarna från stommen kunde inte återanvändas i byggnaden eftersom de inte lever upp till dagens standard, men får istället bli en pergola på utegården. Materialet lever vidare, men med en annan funktion. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p>

Drönarbild av en mörkgrå förskolebyggnad med solceller på taket

Förskola i Göteborg är årets cirkulära projekt

<p class="wp-block-paragraph">Under en bioblitz kartlägger deltagarna alla de arter de kan hitta i ett avgränsat område. Det kan handla om allt från insekter och fåglar till mossor och svampar. I år sker artletandet i Högsbo med Torpadammen som central punkt.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det är ett spännande område med mycket fin och omväxlande natur. Själva Torpadammen är spännande i sig och det kryllar av liv där. Sedan är området tacksamt då det rör sig många människor där, säger Linda Thelin, zoolog i Slottsskogen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Inga förkunskaper krävs</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Deltagare i alla åldrar är välkomna till artletarjakten, som är gratis, och inga förkunskaper eller föranmälan krävs.Evenemanget pågår mellan klockan 14 och 20 och utgår från en central samlingsplats där experter hjälper till att artbestämma fynd. Här kan besökarna också bygga egna fågelholkar, gissa bajset, gå en tipsrunda, spela naturbingo och provsmaka honung. Det är också här artletarturerna startar.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Många arter minskar i antal eller utbredning. För att veta om man behöver göra insatser måste man först veta var arterna finns och hur det går för dem. Därför är allmänhetens inrapporteringar ett jätteviktigt bidrag till den kunskapen&#8221;</em></strong><br><br>Linda Thelin</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="695" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800.jpg" alt="" class="wp-image-150221" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800-300x261.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800-768x667.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800-250x217.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800-520x452.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800-730x634.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Linda Thelin är zoolog i Slottsskogen.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi kommer ha tre olika turer under dagen då alla som vill kan hänga på och leta arter. Det kommer vara många experter med, som kan hjälpa till och som också kan berätta en massa spännande saker om det vi hittar. Senare under kvällen kommer det också vara en grupp som letar fladdermöss, säger Linda Thelin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bidrar till forskningen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arterna man hittar rapporteras in i en app, vilket bidrar direkt till forskares arbete med att kartlägga olika arter.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många arter minskar i antal eller utbredning. För att veta om man behöver göra insatser måste man först veta var arterna finns och hur det går för dem. Därför är allmänhetens inrapporteringar ett jätteviktigt bidrag till den kunskapen, säger Linda Thelin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många har artblindhet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bioblitzen är också en möjlighet att väcka nyfikenhet och förståelse för hur många olika arter som faktisk finns runt omkring oss.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många har det man kallar artblindhet, man ser till exempel att det är blommor men inte att det är olika slags blommor. Att kunna se och uppfatta de olika arterna och på så vis faktiskt ha en koppling till dem är viktigt för att kunna värna naturen. I slutändan handlar det ju om vår egen framtid, vi behöver den biologiska mångfalden, säger Linda Thelin.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="562" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150220" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Söndag 24 maj är allmänheten välkommen på artletarjakt, en så kallad bioblitz, vid Torpadammen i Högsbo. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Detta är en bioblitz</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">En artletarjakt i ett avgränsat område under en bestämd tid, ofta 24 timmar. Den vänder sig till allmänheten med syftet att väcka intresse för den biologiska mångfalden och främja glädjen i att upptäcka nya arter.</p><p class="wp-block-paragraph">Bioblitzen i Högsbo hålls med anledning av Biologiska mångfaldens dag, som alltid infaller 22 maj. Den arrangeras av projekten Zoo Life pollinators och Expbio i samarbete med Göteborgs botaniska trädgård, Göteborgs naturhistoriska museum, Göteborgs Stad genom Slottsskogen och Gothenburg global biodiversity center (GGBC). </p><p class="wp-block-paragraph">En lång rad andra deltagande aktörer bidrar till dagens innehåll och program, bland annat de lokala föreningarna Högsbotorps scoutkår och Torpadammens vänner.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar</strong>:<br><a href="https://www.botaniska.se/besok-oss/program/bioblitz-event" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Botaniska trädgården: Program för bioblitzen i Högsbo</a><br><a href="https://www.biomfdag.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Biologiska mångfaldens dag</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Gå på artletarjakt i Högsbo

<p class="wp-block-paragraph">Under Gothenburg economic crime conference den 12 maj 2026 samlade Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg myndigheter, näringsliv och akademi. Syftet var att öka kunskapen om organiserad ekonomisk brottslighet och stärka den gemensamma förmågan att förebygga och motverka den.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är frågor vi tar på stort allvar. Vi behöver förstå hur systemhotande den ekonomiska brottsligheten är. Att det är ett hot mot vårt demokratiska samhälle, säger stadsdirektör Eva Hessman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samverkan krävs för att arbetet ska vara effektivt </strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad samarbetar med polismyndigheten och flera andra statliga myndigheter för att förstå den organiserade ekonomiska brottsligheten, utveckla gemensamma metoder och stärka informationsdelningen. Det handlar bland annat om att utveckla kontroller av företag och leverantörer som arbetar på uppdrag av staden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi behöver ha problemen i fokus och ha en gemensam förståelse för vart vi är på väg. Kriminaliteten ändrar sig och vi behöver hänga med. Det viktiga är att vi hela tiden gör något, säger Emelie Kullmyr, polischef Storgöteborg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Förebyggande arbete är avgörande</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del av det förebyggande arbetet handlar om att öka medvetenhet och förståelse hos chefer och medarbetare om riskerna kopplade till organiserad ekonomisk brottslighet till exempel när det gäller våra avtal och inköp och upphandling av varor och tjänster. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygg stad för alla</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg.&nbsp;Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott.&nbsp;</em><br><br><em>Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i Göteborg.&nbsp;Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin.&nbsp;Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p></div><p class="wp-block-paragraph">Exempelvis arbetar inköps- och upphandlingsförvaltningen aktivt med att motverka osund konkurrens och att säkerställa att staden gör affärer med seriösa leverantörer. Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för hållbart företagande med rättvisa villkor.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad stärker också samarbetet mellan hr och säkerhetsfunktioner för att motverka infiltration och insiders, att minska risken för att stadens verksamheter utnyttjas av kriminella nätverk. Genom samverkan, tydligare kontroller och förebyggande arbete fortsätter Göteborgs Stad att stärka tryggheten och värna invånarnas förtroende för välfärden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att motverka organiserad ekonomisk brottslighet är ett gemensamt ansvar. Det handlar ytterst om att skydda tilliten till samhället och säkerställa att välfärdens resurser används på rätt sätt. En lågt hängande frukt är att noggrant följa de regler vi har, till exempel när det gäller rekrytering eller vid upphandling, säger stadsdirektör Eva Hessman.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Detta är organiserad ekonomisk brottslighet</h3><ul class="wp-block-list"><li>Begreppet innebär att flera personer tillsammans planerar och genomför brott för ekonomisk vinning, ofta på ett systematiskt och långsiktigt sätt.</li><li>Brottsligheten kan bedrivas genom företag, föreningar eller andra verksamheter som används för att dölja eller möjliggöra brotten.</li><li>Det kan till exempel handla om skattebrott, bokföringsbrott, penningtvätt, bedrägerier, välfärdsbrottslighet, falska fakturor eller otillåten påverkan i samband med upphandlingar och tillstånd. I vissa fall kopplas brottsligheten till kriminella nätverk som använder företag för att tjäna pengar, tvätta pengar eller få inflytande i samhället.</li><li>Organiserad ekonomisk brottslighet kan vara svår att upptäcka eftersom den ofta sker inom till synes lagliga verksamheter. Brotten riskerar att skada konkurrensen, minska tilliten till samhällssystemen och leda till stora ekonomiska förluster för samhället.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> </p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/upphandling-och-inkop" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Upphandling och inköp</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/upphandling-och-inkop/jag-vill-bli-leverantor/sa-lamnar-du-anbud" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Så blir du leverantör till Göteborgs Stad</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Att skydda välfärden är ett gemensamt ansvar

<p class="wp-block-paragraph">– Det är sällan vi får möjligheten att arbeta med hela huset på det här sättet. När verksamheterna är tillfälligt evakuerade vill vi både ta hand om byggnaden och genomföra förbättringar för våra hyresgäster, säger Michael Lantz, fastighetsförvaltare på Higab.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kontor blir biosalong</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den nya biosalongen blir den största förändringen när Higab utvecklar huset i nära samarbete med hyresgästerna. Ett tidigare kontor byggs om till en permanent och intim salong med modern biografteknik. Antal platser blir preliminärt runt 30.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att ett kommunalt fastighetsbolag och det fria kulturlivet samarbetar på detta sätt är mycket ovanligt och av stor betydelse för kulturstaden Göteborg. Till hösten slår vi upp portarna och välkomnar alla längtande filmälskare, säger Gunnar Bergdahl, ordförande Folkets Bio Göteborg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nytt restaurangkök och bättre föreningslokaler</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt pågår flera andra förändringar i huset. En av dem är att Hagabions café får ett nytt, mer modernt, restaurangkök. Föreningen Viktoriahusets lokaler rustas också upp och blir mer tillgängliga.</p><p class="wp-block-paragraph">– Viktoriahuset är mer än bara en byggnad. Det är en plats för kultur, möten och människor. När huset öppnar igen ska verksamheterna ha ännu bättre möjligheter att utvecklas här, säger Michael Lantz.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Detta händer i Viktoriahuset framöver</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>1 juli:</strong> Renoveringen av Viktoriahuset beräknas vara klar. Hagabion och Hagabions café får tillträde till sina lokaler och kan påbörja återflytten som sker etappvis. Uteserveringen planeras öppna någon gång under juli.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>1 september:</strong> Föreningen Viktoriahuset kan påbörja sin återflytt</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>September:</strong> Alla lokalanpassningar beräknas vara klara</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>September/oktober:</strong> Hagabion återinvigs</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.higab.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Higab</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ett rött tegelhus med skylten Hagabion ovanför entrén

Hagabion får en fjärde biosalong

<p class="wp-block-paragraph">Bakom festivalen står Hållbarhetsnätverket i Askim-Billdal, där flera lokala föreningar gått samman för att öka kunskapen om miljö och hållbar livsstil, och samtidigt stärka gemenskapen i området.</p><p class="wp-block-paragraph">– Föreningarna hoppas kunna locka till gemenskap och en familjefest i parken där hållbarhet är en naturlig del. Det ska vara lätt att tillsammans med andra prata om frågorna och testa något nytt, säger Tove Lund, planeringsledare och strategiansvarig för Leva hållbart i Göteborgs Stad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Startade som lokalt nätverk</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hållbarhetsnätverket började ta form under förra året. Tanken var att samla lokala föreningar som ville inspirera fler i Askim-Billdal att engagera sig i miljö- och klimatfrågor. Ganska tidigt väcktes idén om att ordna en festival i Billdals park.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="621" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000.jpg" alt="Sju personer står på en grusväg med lövskog i bakgrunden" class="wp-image-150149" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000-768x477.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000-520x323.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000-730x453.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tidigare i veckan träffades flera av arrangörerna för en sista planeringsträff inför hållbarhetsfestivalen. Med på träffen var Jan Hallén, Hembygdsföreningen, Marie-Louise Gustavsson, PRO Askim, Elinor Askmar, Studiefrämjandet, Peter Bernåker, Hovås Billdal, Julia Elverlind och Lisa Källberg, ABGS och Niklas Gillström, Hovås Hockey Club. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi hoppas att besökarna tar med sig inspiration och en känsla av att det finns fler i området som bryr sig om miljö- och klimatfrågor. Det behöver inte vara så svårt när alla är med och bidrar, säger Tove Lund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Leksaksbyte, ponnyridning och klimatsmart fika</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Programmet riktar sig till hela familjen. Hovås Billdal IF är en av föreningarna som är med som arrangörer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi tycker att det är viktigt att vi, tillsammans med andra föreningar i området, engagerar oss och bryr oss om platsen där vi verkar. Vi vill vara med och öka medvetenheten kring de här frågorna, säger Peter Bernåker, klubbchef i Hovås Billdal IF.</p><p class="wp-block-paragraph">Föreningens medlemmar hjälper också till med det praktiska under dagen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi kommer framför allt att bemanna kaféet och hjälpa till med att bygga upp och plocka ner det som behövs på området. Det är flera föräldrar och ungdomar som ställer upp för att det ska bli en bra dag, säger Peter Bernåker.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rådgivning om energi, delning och samåkning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På plats finns även verksamheter som kan ge konkreta tips om hur det går att ställa om i vardagen. Energi- och klimatrådgivningen i Göteborg svarar på frågor om energieffektivisering och förnybar energi. Fritidsbanken Frölunda kommer och visar hur det går att låna fritidsutrustning i stället för att köpa nytt.</p><p class="wp-block-paragraph">Besökare kan också prata med Skjutsgruppen om lokal samåkning mellan grannar, eller träffa föreningen bakom Smarta kartan Göteborg och få tips om verksamheter inom delningsekonomi.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är viktigt för nätverket att festivalen inte bara blir information och pekpinnar. Folk ska kunna komma, ha trevligt och samtidigt få med sig idéer och inspiration, säger Tove Lund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill fånga upp fler engagerade</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hållbarhetsnätverket har vuxit under året och fler föreningar har anslutit sig. Senast gick Hovås Hockey Club med.</p><p class="wp-block-paragraph">Efter festivalen vill nätverket fortsätta med föreläsningar och aktiviteter i området. Förhoppningen är att göra det lättare för fler personer och föreningar att hitta ett lokalt sammanhang kring hållbarhetsfrågor.</p><p class="wp-block-paragraph">– Tanken är att fortsätta även till hösten och använda festivalen för att fånga upp fler som vill engagera sig, säger Tove Lund.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Hållbarhetsfestivalen i Billdal</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>När:</strong> Söndag 24 maj klockan 11–14<br><strong>Var:</strong> Billdals park<br><strong>För vem:</strong> Alla är välkomna</p><p class="wp-block-paragraph">Ur programmet:</p><ul class="wp-block-list"><li>Leksaksbyte</li><li>Ponnyridning</li><li>Klimatsmart mat och fika</li><li>Musik</li><li>Dansuppvisning</li><li>Poängpromenad</li><li>Rådgivning om energi och klimat</li><li>Information om samåkning, delningsekonomi och Fritidsbanken</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Arrangörer:</strong> PRO Askim, SPF Seniorerna, Askims hembygdsförening, Rotary, Billdals kyrkas klimatgrupp, Hovås Billdal IF, Billdals ridklubb, ABGS, Askim Badminton Club, Studiefrämjandet, ABF och Göteborgs Stad. </p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/c31589a3-018c-4357-ad20-1bcb41830a10/Affisch_festivalen24maj.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Program för Hållbarhetsfestivalen i Billdal</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

En grön park i solsken med flera personer som har picknick och barn som leker på en lekplats

Hållbarhetsfestival ska inspirera till gemenskap i Billdal

<p class="wp-block-paragraph">– Det här är den första officiella aktiviteten som vi gör inom ramen för UN sustainable lifestyle hub in Gothenburg, med representation från FN på plats i Göteborg.</p><p class="wp-block-paragraph">– I samband med Göteborgsvarvet arrangerar vi en internationell konferens som sätter fokus på hållbara evenemang och kraften att driva hållbarhetsfrågor genom evenemang. Konferensen görs tillsammans med Göteborgsvarvet och Centrum för turism vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och invigs av kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="700" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-150163" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert-300x263.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert-768x672.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert-250x219.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert-520x455.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert-730x639.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Katarina Thorstensson på Göteborg &amp; Co arbetar med hållbarhetskonferensen Gothenburg sustainable events conference som äger rum 21–22 maj. Foto: Marie Ullnert</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"><strong>Vad innebär det att Göteborg är en FN-hubb för hållbarhet?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är den enda aktiva FN-hubben i världen så det är ett fint erkännande av Göteborg. Det innebär givetvis också ett ansvar att förvalta förtroendet. Vi vill dela våra lokala lösningar på globala utmaningar med världen, men också lära och driva utveckling tillsammans med andra. Vi hoppas att fler får upp ögonen för Göteborg, men också att det kan hjälpa oss att accelerera vårt eget hållbarhetsarbete på destinationen och i staden.<br><br><strong>Varför är hållbara evenemang viktigt för Göteborg?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Göteborg är ju historiskt en evenemangsstad. Evenemang engagerar många, både deltagare men också aktörer runt ett evenemang, som hotell, restauranger och leverantörer. Så det är ett riktigt bra verktyg för att driva hållbarhetsfrågor, testa eller visa upp lösningar och inspirera människor som är i en positiv stämning.<br><br><strong>Vad hoppas ni att deltagarna tar med sig från konferensen?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Vi hoppas att man kommer ut lite klokare, full av hopp och initiativkraft. Vi vill att internationella deltagare får med sig inspiration från Göteborg och de världsevenemang vi arrangerar. Som göteborgare hoppas vi att man blir extra stolt över staden och de fantastiska evenemang vi har. Och att man på olika sätt blir inspirerad till en hållbar livsstil.<br><br><strong>Hur kommer göteborgarna märka av att stan har fått den här rollen?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Vi fortsätter det arbetssätt som vi redan är stolta över i Göteborg, att involvera, skapa dialog och utveckla staden tillsammans. Det är ett långsiktigt arbete som stad, näringsliv och andra aktörer driver ihop. När det gäller hållbarhet handlar det om att jobba brett, det är bättre att många människor gör bra saker, än att ett fåtal gör allt perfekt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Göteborgarna kommer förhoppningsvis att märka av vår status som FN-hubb för hållbarhet genom fler nya och hållbara upplevelser inom mat, kultur och resande och genom att fler platser och initiativ i hela destinationen lyfts.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph">Länk: <a href="https://goteborgco.se/hallbar-utveckling/fn-hubb/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">FN-hub Gothenburg</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Flera tusen löpare springer Göteborgsvarvet

FN-representanter till Göteborg för att delta i hållbarhetskonferens

<p class="wp-block-paragraph">Ett av Göteborgs mer omfattande restaureringsarbeten pågår just nu i Kvibergs kaserner. Efter en vattenläcka 2019 upptäcktes omfattande skador orsakade av hussvamp. Sedan dess har arbetet fortsatt steg för steg, med fokus på återbruk och traditionellt hantverk.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="750" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000.jpg" alt="Detaljer på en röd murad tegelfasad" class="wp-image-150142" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tegelfasaden har många dekorativa detaljer. Under restaureringen tas både form, material och hantverkstradition till vara. Foto: Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Teglet är en viktig del av byggnadens identitet och historia. Därför arbetar vi aktivt för att kunna återbruka så mycket som möjligt, både från huset självt och från andra fastigheter, säger Molly Jönsson, projektledare hos Higab.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tegel från 1800-talet återbrukas</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det befintliga teglet från 1800-talet gås igenom sten för sten. Tegel som är helt rengörs och används igen. Skadade stenar ersätts i första hand med återbrukat tegel från andra lager.</p><p class="wp-block-paragraph">På vissa delar av fasaden finns specialformade tegelstenar som behöver ersättas med nya kopior. Eftersom den typen av historiska tegelprofiler inte längre tillverkas i Sverige tillverkas de på ett tegelbruk i norra Tyskland, där hantverkskunskapen fortfarande finns kvar.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-768x1024.jpg" alt="Vid en byggnadsställning undersöker en person i arbetskläder en del av en tegelfasad " class="wp-image-150143" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><figcaption class="wp-element-caption">Murare och andra hantverkare går igenom fasaden bit för bit. Tegel som är helt rengörs och används igen i restaureringen. Foto: Higab</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Flera hundra år gammalt trä</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även inne i byggnaden pågår ett omfattande arbete. Där hussvampen har spridit sig behöver murverk och trästomme undersökas bit för bit. Angripet material tas bort, medan friskt virke sparas där det går.</p><p class="wp-block-paragraph">I delar av huset arbetar timmermän med trä som är flera hundra år gammalt. En av stockarna som har hittats bedöms vara från 1500-talet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="704" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000.jpg" alt="Närbild på en trästock med täta årsringar" class="wp-image-150144" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000-768x541.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000-730x514.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">I byggnaden finns mycket gammalt virke. Friskt trä sparas där det går, medan angripet material tas bort för att stoppa hussvampen. Foto: Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det är speciellt att arbeta med material och hantverkstraditioner som har funnits i flera hundra år. Vår uppgift är att ta vara på det gamla materialet och se till att byggnaden kan leva vidare för kommande generationer, säger Molly Jönsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Arbetet ska vara klart 2027</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Restaureringen genomförs med stöd av experter på äldre byggnader och traditionella byggmetoder. Timmermän, murare, plåtslagare och andra hantverkare arbetar tillsammans för att återställa byggnaden med respekt för dess kulturhistoriska värden.</p><p class="wp-block-paragraph">Den etapp som pågår nu är en del av ett långsiktigt arbete med att bevara Nedre kaserngården. Arbetet beräknas vara färdigt i december 2027.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="708" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000.jpg" alt="Två tegelbitar med välvda underkanter och snedställda överkanter" class="wp-image-150145" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000-768x544.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000-520x368.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000-730x517.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Specialformade tegelstenar behöver ersättas där de gamla inte längre går att använda. Nya kopior tillverkas för att passa byggnadens historiska uttryck. Foto: Higab</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Kvibergs kaserner</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Invigdes 1895</li><li>Vid invigningen var kasernen den största i sitt slag i Sverige</li><li>Byggnaderna har fasader av rött tegel och svarta plåttak</li><li>Området användes som regemente i nästan 100 år</li><li>I dag finns här bland annat idrottsverksamheter, skola, kultur och föreningsliv</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> Higab: <a href="https://www.higab.se/nyhetsarkiv/stor-renovering-av-kvibergs-kaserner-tegel-fran-1800-talet-tas-tillvara/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Om renoveringen av Kvibergs kaserner</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p>

En stor röd tegelbyggnad med torn på taket

Kvibergs kaserner restaureras efter skador av hussvamp

<p class="wp-block-paragraph">– Genom att motverka att markerna växer igen gynnar vi många olika arter – både fåglar, insekter och växter – och stärker den biologiska mångfalden, säger John Ringström, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ny hage vid Haga kile</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Betesdjur är en naturlig metod för att vårda naturen och används på flera platser i Göteborg. Framför allt handlar det om kor och får, som kan beta både hög och låg vegetation och som öppnar upp landskapet.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Bara genom att de går och äter gör de jättestor nytta. Våra betesdjur är några av de absolut viktigaste och bästa naturvårdarna. Utan dem skulle vi ha väldigt svårt att gynna biologisk mångfald på den nivån som vi vill i staden&#8221;</em></strong><br><br>John Ringström</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="470" height="408" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/john-ringstrom-470.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-150133" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/john-ringstrom-470.jpg 470w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/john-ringstrom-470-300x260.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/john-ringstrom-470-250x217.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 470px) 100vw, 470px" /><figcaption class="wp-element-caption">John Ringström är naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">Inför årets säsong har en ny hage anlagts i Haga kile, som är en del av naturreservatet vid Stora Amundön och Billdals skärgård. Haga kile är en av många platser där det historiskt funnits bete, men sedan det upphörde har det växt upp mycket vass.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi vill återskapa de här områdena så att det återigen blir öppna strandängar där bland annat vadare trivs. Strandängar minskar hela tiden och är en hotad naturtyp i Sverige, säger John Ringström.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="627" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000.jpg" alt="Två får tittar in i kameran" class="wp-image-150131" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000-768x482.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000-730x458.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">I Göteborgs Stads naturområden används främst får och kor för bete. Foto: Stadsmiljöförvaltningen</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Boende ville ha bete i Ganlet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även i Ganlet anläggs nya hagar på en plats där det tidigare funnits betande djur. Här har man under flera år slått marken med maskin, vilket varit både svårt och dyrt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det passar mycket bättre att ha betesdjur här. Vi har också fått önskemål från boenden i närheten att återinföra betet. Så här gör vi en naturvårdstjänst samtidigt som vi lyssnar på medborgarna, säger John Ringström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Betesdjur är bästa naturvårdarna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Korna som syns i södra Göteborgs naturområden är av raserna Belted galloway och Highland cattle. Båda raserna är lugna och Highland cattle är väldigt bra på att beta ner just vass.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Bara genom att de går och äter gör de jättestor nytta. Våra betesdjur är några av de absolut viktigaste och bästa naturvårdarna. Utan dem skulle vi ha väldigt svårt att gynna biologisk mångfald på den nivån som vi vill i staden, säger John Ringström.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Betesdjur i Göteborg</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>I Göteborgs Stads naturområden används främst får och kor för bete</li><li>På vissa platser finns det också hästar som hjälper till att hålla markerna öppna.</li><li>Hundar måste alltid hållas kopplade i betesmarker</li><li>Tänk på att hålla avstånd till betesdjuren för att inte skrämma dem</li><li>Se till att grindarna till hagarna är ordentligt stängda<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><span style="text-decoration: underline;"><strong>Här finns betesdjuren</strong>:</span></p><ul class="wp-block-list"><li>Sydvästra Göteborg: Välen, Ganlet, Stora Amundön, Haga kile, öar i Billdals skärgård samtöar utanför Näset.</li><li>Hisingen: Hökälla, Torsviken samt flera naturreservat på stadens mark som förvaltas av Västkuststiftelsen.</li><li>Nordöstra Göteborg: Två ytor vid Björsjöås och vid fritidslantgården Galaxen i Gärdsås.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard/betesdjur-i-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Betesdjur</a></strong></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="738" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000.jpg" alt="En brun långhårig ko med långa horn tittar in i kameran" class="wp-image-150137" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000-300x221.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000-768x567.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000-520x384.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000-730x539.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carin Smederöd</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg ska öka den biologiska mångfalden till 2030</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Den biologiska mångfalden minskar i världen och även i Sverige. När arter och livsmiljöer försvinner påverkas naturens balans och de funktioner vi människor är beroende av, som renare luft och vatten, skugga, pollinering och natur som får oss att må bra.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar för att bevara och stärka naturen, till exempel genom att skydda värdefulla områden och skapa nya livsmiljöer för växter och djur. Målet är att den biologiska mångfalden i Göteborgs stadsmiljö ska öka till år 2030.<br><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/miljo-och-klimat-goteborg/miljo-och-klimatprogrammet/naturen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram: Biologisk mångfald</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En långhårig brun ko med långa horn och en svartvit ko betar i en hage

Betesdjuren flyttar ut i Göteborgs Stads hagar

<p class="wp-block-paragraph">Tänk om du redan innan du lämnar hemmet kan se hur en entré ser ut, var det finns sittplatser eller om det går att undvika trappor. Det är tanken bakom ett nytt EU-projekt där Göteborgs digitala tvilling, Virtuella Göteborg, används för att undersöka hur staden kan bli mer tillgänglig.</p><p class="wp-block-paragraph">Virtuella Göteborg är en digital kopia av Göteborg. I projektet ska den kombineras med AI och annan visuell teknik, så att användare kan utforska miljöer i Göteborg via dator, surfplatta eller mobil.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den digitala tvillingen ger oss helt nya möjligheter att belysa och utforska frågeställningar kring tillgänglighet och universell utformning, vilket är fokusområde för projektet. Det leder till att vi kan planera och bygga en bättre stad som fungerar för alla, oavsett vem man är eller vilka förutsättningar man har, säger Eric Jeansson, projektledare för Göteborgs digitala tvilling.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska minska osäkerheten inför besök</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För många kan ett besök på en ny plats kräva mycket förberedelser. Det kan handla om att veta var rullstolsentrén finns, hur mycket folk det brukar vara, hur ljudnivån är eller om det finns en lugn plats i närheten.</p><p class="wp-block-paragraph">Det första användningsområdet handlar om familjer med barn med funktionsnedsättning. Genom att kunna bekanta sig med en plats i förväg ska det bli lättare att avgöra om ett besök är möjligt.</p><p class="wp-block-paragraph">– För många familjer kräver aktiviteter som att gå på ett stadsevenemang noggrann planering. Att kunna utforska en plats eller miljö digitalt i förväg skulle kunna göra enorm skillnad, säger Jenny Lindström Beijar från organisationen Our normal association, som bidrar med kunskap om inkluderande användarforskning och utformning som fungerar för alla.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Evenemangsområdet först ut</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett av de första områdena som används i arbetet är evenemangsområdet runt Scandinavium och Svenska Mässan. Där ska tekniken testas i verkliga miljöer och utvecklas utifrån användarnas behov.</p><p class="wp-block-paragraph">På sikt är målet att den digitala tvillingen ska kunna användas för att planera besök till fler platser i Göteborg. Den kan också hjälpa Göteborgs Stad att upptäcka hinder tidigare, till exempel i samband med stadsplanering, evenemang och samhällsservice.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Digital tvilling för ökad tillgänglighet</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Projektet leds av Göteborgs Stad och medfinansieras av EU:s program Digital Europe.</li><li>Syftet är att undersöka hur olika digitala tekniker kan göra städer mer tillgängliga och inkluderande</li><li>Första fokusområdet är familjer med barn med funktionsnedsättning<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/goteborgs-digitala-tvilling" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs digitala tvilling</a><br></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Europeiskt samarbete</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Projektet heter European citiverses uniting for inclusiveness och leds av Göteborgs Stad. </li><li>Tolv partner som städer, forskningsinstitut, teknikföretag och olika organisationer deltar i projektet</li><li>Den första prototypen ska visas på Smart city expo world congress i Barcelona i november i år</li><li>Projektet pågår till våren 2027<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://cu-project.eu/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">European citiverses uniting for inclusiveness</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong><br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><br><br></strong></p>

En person håller upp en mobiltelefon med en virtuell person på skärmen

Digital tvilling ska göra det lättare att besöka Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">– Du kan hoppa in i en av de nya utegymsmaskinerna och vara helt otränad – och ändå klara av det. Det stärker självförtroendet och gör att man vill komma tillbaka. Efter hand kan man öka vikten för att bli starkare, säger Ulrika Eldkrona på stadsmiljöförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Det nya konceptet är låg tröskel&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Det nya sättet att tänka kring utegym utgår från folkhälsan.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det handlar om att nå så många som möjligt, även de som inte är vana att träna, säger Ulrika Eldkrona.</p><p class="wp-block-paragraph">Idag finns drygt 60 utegym på olika platser runt om i Göteborg. De är utformade på väldigt olika sätt. Utegym som är lite äldre har ofta stationer som bygger på att den som tränar kan lyfta sin egen kroppsvikt eller tunga stockar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="513" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000.jpg" alt="Gymmaskiner utomhus" class="wp-image-150100" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000-300x154.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000-768x394.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000-520x267.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000-730x374.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Om du inte klarar det, då kan du inte göra de övningarna. Det nya konceptet är låg tröskel, att utrusta utegymmen med redskap och maskiner som fler kan använda, säger Ulrika Eldkrona.</p><h2 class="wp-block-heading">Maskiner som är robusta och enkla att förstå</h2><p class="wp-block-paragraph">När stadsmiljöförvaltningen renoverade utegymmen i Vättlefjäll och på Tanneskärsgatan förra året testades det nya konceptet. Grunden är fem enkla maskiner som tränar de största muskelgrupperna. Eftersom de har ställbara vikter går det att anpassa träningen till individens eget utgångläge.</p><p class="wp-block-paragraph">Maskinerna är robusta, enkla att förstå och lätta att hantera.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det går väldigt lätt att ändra vikten fram och tillbaka med ett enhandsgrepp. Du kan också scanna qr-koden för att se hur maskinen ska användas, säger Ulrika Eldkrona.</p><p class="wp-block-paragraph">Målet är att bygga ut så att 80 procent av göteborgarna kan cykla eller gå max 1,5 kilometer till ett utegym.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det ska vara lätt att börja träna och kul att fortsätta, säger Ulrika Eldkrona.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Några utegym som har maskiner med ställbara vikter:</h3><ul class="wp-block-list"><li>Siriusgatans utegym i Bergsjön</li><li>Tanneskärsgatans utegym i Tynnered</li><li>Torslandavallens utegym på Hisingen</li><li>Vättlefjälls utegym i Angered</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/motion-och-halsa/utomhusmotion/hitta-utegym-och-utetraning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hitta utegym</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/trana-gratis/trana-med-andra/traning-med-instruktor-i-utegym" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Här kan du träna på utegym med instruktör</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Nytt koncept för Göteborgs Stads utegym

<p class="wp-block-paragraph">Hur kan gamla kajmiljöer få nya värden? Hur kan parkering användas som styrmedel för hållbar mobilitet? Och hur kan digitala modeller visa konsekvenserna av stadsutveckling innan beslut fattas?</p><p class="wp-block-paragraph">Det är några av frågorna som ska undersökas i Geografiskt omställningslabb Göteborg Lindholmen. Labbet startade i oktober 2025 och pågår i fem år.</p><p class="wp-block-paragraph">Nyligen presenterades åtta nya projekt som ansluter till labbet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Tanken är att det ska vara mycket verkstad i det här labbet. Projekten är direkt kopplade till stadsbyggnadsförvaltningens och exploateringsförvaltningens behov, säger Magnus Jäderberg, verksamhetsutvecklare på exploateringsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska testa i verklig miljö</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Lindholmen är testmiljö för labbet. Här finns stadsutvecklingsprojekt, innovationsmiljöer, forskning och företag på nära håll.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad deltar inledningsvis genom stadsbyggnadsförvaltningen och exploateringsförvaltningen. Arbetet sker också tillsammans med bland andra Chalmers, Lindholmen science park, Västtrafik och Västra Götalandsregionen.</p><p class="wp-block-paragraph">– I själva projektet är vi två förvaltningar som samarbetar. Men vi jobbar kommunövergripande ihop med fler förvaltningar som kommer att bjudas in allt eftersom, säger Louise Wallmander, utvecklingsledare forskning och innovation på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Målet är att det som testas på Lindholmen ska kunna ge lärdomar som kommer till nytta i hela Göteborg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kajer, mobilitet och digital tvilling</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett av projekten handlar om hur gamla kajmiljöer kan utvecklas. Det kan handla om att skapa nya värden för göteborgarna, samtidigt som platserna bättre klarar skyfall, höjda vattennivåer och stärker den biologiska mångfalden.</p><p class="wp-block-paragraph">Ett annat projekt handlar om en mobilitetshubb, där till exempel personmobilitet, gods och avfallshantering kan samlas.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill använda det här labbet för lärande, säger Louise Wallmander.</p><p class="wp-block-paragraph">Labbet ska också utveckla användningen av Göteborgs Stads digitala tvilling, en 3D-modell av staden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill visualisera stadsutvecklingen innan den görs. Det handlar om att skapa bättre beslutsunderlag, så att vi inte fortsätter i samma spår hela tiden och beslutar som vi alltid har gjort, säger Louise Wallmander.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska påverka Göteborgs Stads arbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig grundtanke är att labbet inte ska vara ett projekt vid sidan av stadens vanliga arbete. De som arbetar i projekten är också medarbetare som dagligen arbetar med stadsbyggnad och exploatering i Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">– Min dröm är att någon om fem år ska säga: ’Vi lärde oss allt detta av innovationsprojekten och då började vi göra så här i stället’, och att projekten i labbet verkligen ska påverka vår planering i staden, säger Louise Wallmander.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Geografiskt omställningslabb Göteborg Lindholmen</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Startade i oktober 2025 och pågår till oktober 2030.</li><li>Åtta innovationsprojekt ansluter under 2026.</li><li>Projekten får totalt cirka 30 miljoner kronor från Formas.</li><li>Den fysiska testmiljön är på Lindholmen.</li><li>Projekten handlar bland annat om hållbar och cirkulär hantering av massor i samband med byggprojekt, klimatanpassning, biologisk mångfald, mobilitet och digitala verktyg.</li><li>Labbet är en del av ShiftSweden och den nationella innovationssatsningen Impact innovation.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.lindholmen.se/sv/nyheter/nya-innovationsprojekt-att-stalla-om-goteborgs-stadsutveckling" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lindholmen science park</a><br><a href="https://arena.shiftsweden.se/labb-och-projekt/geografiskt-omstallningslabb-goteborg-lindholmen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">ShiftSweden arena</a></p></div><h3 class="wp-block-heading"><br></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong><br></p>

Framtidens stadsutveckling ska testas på Lindholmen

<p class="wp-block-paragraph">– Vi har länge velat göra något med vår fasad. Här i området finns mycket graffitikonst, och vi har märkt att de fasaderna inte blir lika nerklottrade som vår har varit. När Lisa Salvall, som också är kundsamordnare på Tage, kom i kontakt med Made in Ringön var det lite av en lyckoträff, eftersom de redan letade efter väggar att måla under För-festen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000.jpg" alt="Tre personer står framför en målning på en plåtfasad.Målningen föreställer en grönblå fisk" class="wp-image-150048" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jennifer Adejumo, Lisa Salvall och Malin Hansson på Göteborgs Stads återbrukstjänst Tage.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad är För-festen?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– I år bestämde sig Ringönätverket som arrangerar den årliga Ringöfesten för att ha en liten fest inför den stora festen senare i sommar. Så det blev För-festen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur gick livemålningen till?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det är unga i olika åldrar som har målat tillsammans med graffitikonstnären Disk. Vi ville tidigt att även ungdomar från olika delar av Göteborg skulle inkluderas, men det är Disk som har tagit fram konceptet med havstema och gjort skissen. Vi på Tage hade egentligen bara några önskemål.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="540" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i.jpg" alt="Ett målat havsdjur på en blå plåtfasad" class="wp-image-150049" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i-768x415.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i-520x281.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i-730x394.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tage-depån har fått en fasadmålning på tema hav. Foto: Jennifer Adejumo</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vilka önskemål var det?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Vi ville ha med de gröna färger som vi använder i vår kommunikation utåt. Men vi ville inte ha för tydlig koppling till verksamheten, eftersom målningen ska kunna vara kvar även om vi flyttar härifrån. Vårt önskemål var bara att det skulle följa vår värdegrund kring hållbarhet och miljö.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför har bara nedre delen av väggen målats?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Först tänkte vi att hela väggen skulle målas, men förstod att de inte skulle hinna med det under helgen. Men tanken är att målningen ska kunna byggas på uppåt någon gång i framtiden.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Göteborgs Stads återbrukstjänst Tage</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Startade 2013 och är en del av Göteborgs Stads satsning på återbruk </li><li>Via en digital marknadsplats kan möbler, inredning och andra produkter byta ägare och återbrukas inom stadens olika förvaltningar och bolag. </li><li>Depån på Ringön öppnade 2022 och fungerar som ett mellanlager vid större omorganisationer. Det mesta transporteras dock direkt mellan olika verksamheter. </li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar</strong>:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/cirkular-vagledning-for-dig-som-jobbar-i-goteborgs-stad/tage" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Tage</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/sa-gor-vi-staden-hallbar/cirkulara-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Cirkulära Göteborg</a><br><a href="https://ringon.nu/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ringön</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="495" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii.jpg" alt="Målade havsdjur på en blå plåtfasad" class="wp-image-150050" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii-300x149.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii-768x380.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii-250x124.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii-520x257.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii-730x361.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Jennifer Adejumo</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p>

Ungdomar skapade stor fasadmålning på Ringön

<p class="wp-block-paragraph">I Slottsskogen finns tio dammar i olika storlekar. De är en viktig del av både parkmiljön och stadens dagvattensystem, där vatten från omgivningarna leds vidare genom dammarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– I de flesta dammar har det inte gjorts något på minst 40 år. Med tiden har löv, grenar och annat organiskt material samlats på botten och det påverkar både vattendjupet och syresättningen, säger Rakel Berglund, planeringsledare i Slottsskogen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="553" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000.jpg" alt="Porträttbild tagen utomhus med natur i bakgrunden" class="wp-image-149993" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000-300x166.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000-768x425.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000-250x138.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000-520x288.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000-730x404.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Rakel Berglund är planeringsledare i Slottsskogen. Foto: Christina Petersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Grusbottnar är bra för groddjur</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Nu pågår ett större arbete för att restaurera dammarna. Genom att rensa bort överflödigt organiskt material skapas en mer syrerik miljö, samtidigt som delar av dammarnas ursprungliga bottnar återskapas.</p><p class="wp-block-paragraph">– Eftersom dammarna är anlagda består delar av botten av grus. Genom att minska mängden organiskt material skapar vi en mer varierad bottenmiljö vilket gynnar fler arter av djur och växter, säger Rakel Berglund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nya växter gynnar pollinatörer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I restaureringsarbetet ingår också att stärka kanterna och plantera växter som ska gynna pollinatörer och bidra till en mer levande miljö runt vattnet. Bland annat planteras strandlysing för att gynna det hotade lysingbiet som finns i Slottsskogen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi kommer också att plantera andra växter som gynnar pollinatörer och som förekommer naturligt i vattenmiljöer, till exempel älggräs och fackelblomster, säger Rakel Berglund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Två dammar ska restaureras i höst</strong></h2><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="597" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000.jpg" alt="En fontän sprutar vatten ute i en damm" class="wp-image-149994" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000-730x436.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stora dammen ska rustas upp i höst. Inför arbetet kan besökare se konsulter som tar prover i dammen och inventerar vilka växter och djur som lever där. Foto: Camilla Sundberg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Hittills har tre av parkens dammar rustats upp: Hästhagsdammen, EM-dammen och Ödledammen. Näst på tur är Stora dammen och Hjorthagsdammen som kommer att restaureras under hösten och vintern.</p><p class="wp-block-paragraph">– Då störs både djurliv och besökare mindre, samtidigt som arbetet kan genomföras utan att vi påverkar groddjurens fortplantningsperiod, säger Rakel Berglund.</p><p class="wp-block-paragraph">För parkens besökare märks arbetet framför allt under perioder då dammarna rensas. Då kan det organiska material som tas upp ligga i stora tuber på gräsmattorna för att avvattnas innan det transporteras bort.</p><p class="wp-block-paragraph">Restaureringen av dammarna är en del av det långsiktiga arbetet med att vårda och utveckla Slottsskogen, stärka naturvärdena och skapa fler attraktiva miljöer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är väldigt roligt att vi kan göra den här satsningen. Förutom att friskare vatten gynnar djurlivet, blir dammarna roligare att vistas vid för våra besökare. Här finns mycket att upptäcka, säger Rakel Berglund.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="880" height="400" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker.jpg" alt="" class="wp-image-149995" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker.jpg 880w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker-300x136.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker-768x349.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker-250x114.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker-520x236.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker-730x332.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 880px) 100vw, 880px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Camilla Sundberg</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg ska öka den biologiska mångfalden till 2030</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Den biologiska mångfalden minskar i världen och även i Sverige.</li><li>När arter och livsmiljöer försvinner påverkas naturens balans och de funktioner vi människor är beroende av, som renare luft och vatten, skugga, pollinering och natur som får oss att må bra.</li><li>Göteborgs Stad arbetar för att bevara och stärka naturen, till exempel genom att skydda värdefulla områden och skapa nya livsmiljöer för växter och djur.</li><li>Målet är att den biologiska mångfalden i Göteborgs stadsmiljö ska öka till år 2030.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Naturvård</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/slottsskogen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Slottsskogen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Stora gröna träd som speglar sig i en vattenyta

Dammarna i Slottsskogen får nytt liv

<p class="wp-block-paragraph">Arbetet med att göra Hjällbo centrum till en trevligare och tryggare plats har pågått i ungefär två år. I samband med torsdagens invigning fick det även som första svenska torg i ett särskilt utsatt område ta emot stiftelsen Tryggare Sveriges trygghetscertifiering.<br><br>– Certifieringen är ett bevis på att Göteborgslokaler gjort medvetna val utifrån aktuell forskning och beprövade erfarenheter, för att så långt som möjligt skapa en säker, trygg och attraktiv plats, säger Peter Strandell, verksamhetschef på Tryggare Sverige.<br><br>Genom dialoger har de som bor och verkar i området fått vara med och påverka torgets utveckling. Bland förbättringarna märks nya planteringar, öppnare entréer och förbättrad belysning. Dessutom har torget fått nya platsunika möbler, en äventyrsvägg och ett färgglatt klosshjärta att klättra på.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.goteborgslokaler.se/?gad_source=1&amp;gad_campaignid=6455823032&amp;gclid=Cj0KCQjwk_bPBhDXARIsACiq8R1wlg5PmOROLAv3F3O13wo1CuSoi5gPLlPRbSu1N8ZvbAD0hR36tkQaAom2EALw_wcB" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgslokaler</a><br><a href="https://tryggaresverige.org/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Stiftelsen Tryggare Sverige</a></p></div>

Blommor och färgglada utemöbler på ett torg

Nya Hjällbo centrum invigt och trygghetscertifierat

<p class="wp-block-paragraph">Renoveringen av Viktoriahuset är nu inne i en intensiv fas. Fram till mitten av maj saneras huset från den hussvamp som fastighetsägaren Higab upptäckte i samband med att huset skulle renoveras.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="571" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149952" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000-768x439.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000-520x297.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000-730x417.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Erfarna timmermän lyfter nya träbjälkar på plats. Foto: Anna-Lena Lundqvist/Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt som svampsaneringen pågår förstärks den befintliga konstruktionen med nya träbjälkar, hela taket får ny plåt och de gamla skorstenarna i tegel har byggts upp igen. Originalfönster monteras tillbaka efter att ha restaurerats på en verkstad och inom kort har alla tegelfasader fogats om.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="571" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000.jpg" alt="Två personer i vit skyddsutrustning borrar i en tegelvägg på vinden i ett gammalt hus" class="wp-image-149953" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000-768x439.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000-520x297.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000-730x417.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Svampsanering pågår i trångt vindsutrymme i Viktoriahuset. Foto: Anna-Lena Lundqvist/Higab</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det som är friskt bevaras</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tanken är att Viktoriahuset ska hålla lång tid framöver. Alla byten och förstärkningar i konstruktionen utförs av erfarna timmermän och arbetet görs i samverkan med en byggnadsantikvarie.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="572" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000.jpg" alt="En person som står i en trätrappa" class="wp-image-149954" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000-300x172.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000-768x439.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000-520x297.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000-730x418.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Louise Martinsson är projektledare på Higab. Foto: Krister Engström/Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det som är skadat tas bort. Det som är friskt bevaras. Och där det behövs förstärker vi. När hyresgästerna flyttar tillbaka igen kommer de att mötas av ett välmående och fint hus, säger Louise Martinsson, projektledare på Higab.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Viktoriahuset</h3><ul class="wp-block-list"><li>Byggdes som folkskola 1875</li><li>Ritades av arkitekten Bror Viktor Adler och blev Olivedals första stenhus</li><li>Skolverksamheten upphörde 1975</li><li>Idag finns bland annat Hagabion och ett antal föreningar i huset</li><li>Ägs och förvaltas av Higab sedan 2021</li></ul></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Saneringen av hussvamp i Viktoriahuset</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Hussvampen hittades främst i de övre delarna av huset</li><li>Sannolikt uppstod skadorna för 30–40 år sedan. Sedan dess har tillväxten stannat av och inte inneburit någon risk.</li><li>Åtgärder måste vidtas eftersom svampen kan vara vilande i många år, men börja växa igen om ny fukt tränger in i huset.</li><li>Saneringen utförs av specialutbildad personal i skyddsutrustning</li><li>Svampdödande medel sprutas in i små hål som har borrats i väggen. När medlet har torkat är det ofarligt för dem som vistas i huset.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br>Källa: Higab</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://www.higab.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Higab</a></p></div>

En person lägger röd plåt på ett hustak

Hagabion snart färdigrenoverad

<p class="wp-block-paragraph">Sedan förra våren har flera olika insatser gjorts på fem öar i Billdals skärgård. Genom att kombinera naturvårdsbränning, röjning och betande djur är förhoppningen att kunna få tillbaka den biologiska mångfald som en gång präglade öarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Då var det väldigt igenväxt, nästan som en tropisk skog fast med enbuskar. Vi har gjort naturvårdsbränningar och röjt för att återskapa betesmark och få en större variation av växter och djur, säger John Ringström, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph">&#8221;<em><strong>Strandpaddan är en av våra mest hotade paddor. Vi har rensat ur hällkaren på öarna så att paddorna har en plats att leva på. Det var en riktad insats just för paddan, men det gynnar också flera andra arter som trivs i de miljöerna</strong></em>&#8221;<br><br> John Ringström</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="470" height="448" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/John-Ringstrom.jpg" alt="" class="wp-image-149933" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/John-Ringstrom.jpg 470w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/John-Ringstrom-300x286.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/John-Ringstrom-250x238.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 470px) 100vw, 470px" /><figcaption class="wp-element-caption">John Ringström, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bränder hjälper nya arter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vissa arter är beroende av att det brinner med jämna mellanrum och därför efterliknar man naturliga störningar med kontrollerade bränder. Bränningen tar bort övervuxet gräs, ljung och enbuskar föra att skapa utrymme för nya arter att etablera sig. För att behålla bränningens positiva effekter betas öarna också av får som håller markerna öppna och hindrar området från att växa igen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Insats för hotad strandpadda</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En annan viktig del av insatserna handlar om att skydda den rödlistade strandpaddan. Den lever i hällkar – små vattenpölar i fördjupningar i bergen – längs Sveriges södra och västra kuster. Hällkaren växer ofta igen när landskapet inte sköts om.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="556" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Strandpadda-Krister-Hall-1000.gif" alt="Närbild på grön padda med bruna prickar på ryggen" class="wp-image-149935"/><figcaption class="wp-element-caption">Den rödlistade strandpaddan finns i bland annat på Västkusten. Foto: Krister Hall</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Strandpaddan är en av våra mest hotade paddor. Vi har rensat ur hällkaren på öarna så att paddorna har en plats att leva på. Det var en riktad insats just för paddan, men det gynnar också flera andra arter som trivs i de miljöerna, säger John Ringström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mer lättillgängliga öar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arbetet på öarna i Billdals skärgård kommer att pågå i flera år framöver. För göteborgarna innebär naturvården inte bara rikare artliv, utan också mer lättillgängliga öar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Naturvård</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Öarna blir mer besöksvänliga nu när det är lättare att ta sig runt. Vi kommer också sätta upp skyltar för att informera om varför det ser ut som det gör och be besökare att vara lite försiktiga vid hällkaren, säger John Ringström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Den biologiska mångfalden ska öka till 2030</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den biologiska mångfalden minskar i världen och även i Sverige. När arter och livsmiljöer försvinner påverkas naturens balans och de funktioner vi människor är beroende av, som renare luft och vatten, skugga, pollinering och natur som får oss att må bra.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar för att bevara och stärka naturen, till exempel genom att skydda värdefulla områden och skapa nya livsmiljöer för växter och djur. Målet är att den biologiska mångfalden i Göteborgs stadsmiljö ska öka till år 2030.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="596" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000.jpg" alt="Brända buskar och grenar på klippor vid havet" class="wp-image-149936" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000-730x435.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Genom naturvårdsbränningar och röjningar återskapas betesmark på flera öar i Billdals skärgård. Öarna får då en större variation av växter och djur. Foto: John Ringström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Insatser på öar i Billdal ska rädda strandpaddan

<p class="wp-block-paragraph">För att veta hur vardagsrasismen kan förebyggas och motarbetas finns en plan mot rasism inom Göteborgs Stad. Men det krävs ändå mer reflektioner för att förstå vad det kan innebära i praktiken.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Socialsekreterare Tillmy Ukbu har börjat hålla workshops för chefer, medarbetare och enheter där det kan bli lättare att förstå hur medarbetare kan uppfatta små, små kommentarer på ett annat sätt än det var tänkt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Håller workshops för chefer inom Göteborgs Stad</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;”Jag ser inte färg, alla är lika för mig” säger en del. Det kan låta vänligt och inkluderande, men det raderar ut de maktstrukturer som finns och riskerar osynliggöra den som har erfarenheter av diskriminering på grund av hudfärg. Vi behöver kunna reflektera kring vithetsnormen och skapa förståelse för hur man kan uppleva den, säger Tillmy Ukbu.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon arbetar som socialsekreterare på förvaltningen för funktionsstöd och håller i workshops för chefer på olika förvaltningar inom Göteborgs Stad som har medarbetare med olika bakgrunder.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter/arbete-mot-rasism/om-arbetet-mot-rasism" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Om arbetet mot rasism</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/6a76c433-1a54-47f5-a027-8a7f1d8756f6/Popul%C3%A4rversion+Plan+mot+rasism+SV+WEBB_folder.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads plan för stärkta insatser mot rasism 2020–2023</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mänskliga rättigheter</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Det finns många exempel på dessa subtila kommentarer som kan vara svårt att märka och därmed svårt att göra något åt. Men enligt forskningen kan vardagsrasism och små subtila kommentarer leda till minoritetsstress. Det handlar om mikroaggressioner som kan leda till stresspåslag.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Höjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ångest&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det sliter på psyket och forskning har visat att det finns en höjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ångest. Det kan göra att folk inte trivs på sitt jobb, att deras prestationer inte får samma trovärdighet som andra. Utmattning kan leda till sjukskrivningar som kostar samhället pengar, säger Tillmy Ukbu.</p><p class="wp-block-paragraph">Av dem som utsatts för diskriminering anger 43 procent att det beror på etnicitet</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har medarbetare som har upplevt rasism på vår förvaltning, berättar Tillmy</p><p class="wp-block-paragraph">Två procent uppger att de utsatts för trakasserier eller någon form av diskriminerande särbehandling av en kollega. Två procent av en chef. Något fler har upplevt sig utsatta av brukare eller anhöriga. Av dessa medarbetare som uppgett att de blivit utsatta för diskriminering anger 43 procent att etnicitet som diskrimineringsgrund. Det visar medarbetarenkäten 2024 vid förvaltningen för funktionsstöd.</p><p class="wp-block-paragraph">Den workshop som Tillmy Ukbu håller i har samlat chefer både från förvaltningen för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Materialet som jag utgår ifrån bygger på vedertagen forskning. Rasismen definieras inte bara som elaka kommentarer utan om hur människor systematiskt tillskrivs vissa egenskaper utifrån föreställningar om deras hudfärg, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Många tror att vardagsrasismen är mest skadlig”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Dels kan rasism handla om tillgång till jobb och bostäder, dels utifrån ojämlik fördelning av resurser, dels utifrån rasistiska handlingar och kommentarer i vardagen mellan människor.</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Många tror att det är vardagsrasismen som är mest skadlig, men det är den institutionella som är mest skadlig, som kan leda till att man nedvärderar sitt ursprung för att passa in, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Rasismen på arbetsplatsen kan visa sig på många olika sätt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det kan handla om allt från blickar, vem man ställer frågan till, hur frågan ställs, att man får saker förklarat för sig utan att man frågat vad det betyder. Att chefen riktar blicken mot vissa mer än andra, eller oftare ställer frågor till de vita personerna, att chefen visar ett högre förtroende för de vita.</p><p class="wp-block-paragraph">För att bli uppmärksam på hur man själv tänker, vad man säger och hur man agerar gentemot andra är det bra med lite självreflektion och kunskap om ämnet. Där kan både workhops, planen mot rasism och den kommande rutinen vara en god hjälp.</p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Tillmy vill få fler att agera mot rasism

<p class="wp-block-paragraph">Invasiva främmande arter sprider sig snabbt och tar över stora ytor. När det händer trängs andra arter undan och får svårt att klara sig i till exempel naturreservat och andra känsliga naturmiljöer.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Då förlorar vi delar av ett ekosystem och det blir en mindre biologisk mångfald. Det blir en art som tar över i stället för att det finns många på samma yta och det kan skada både naturen, människors hälsa och ekonomin, säger Malin Ellegård, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="779" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000.jpg" alt="Porträttbild utomhus med en äng i bakgrunden" class="wp-image-149785" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000-300x234.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000-768x598.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000-250x195.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000-520x405.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000-730x569.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Malin Ellegård är naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett problem som ökar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Problemet med invasiva arter har ökat de senaste åren, dels på grund av mer handel över landsgränser, dels på grund av ett varmare klimat som gör att fler arter trivs även här hos längre upp i norr.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar därför intensivt för att upptäcka och försöka begränsa förekomsten av de invasiva arter som finns på kommunal mark. Under 2026 planerar stadsmiljöförvaltningen att utföra bekämpning och tillsyn på cirka 90 hektar mark till en kostnad av cirka två miljoner kronor.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Invasiva främmande arter</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Främmande arter är arter som med människans hjälp har flyttats till ett land eller en plats där de inte funnits tidigare. En främmande art behöver inte bli invasiv. Men om man lyfter ut en art från sin naturliga miljö får man ofta inte med de andra arter, som skalbaggar eller maskar, som tidigare hållit tillbaka den. Då kan arten bli en invasiv främmande art, som lätt tar över i sin nya miljö och konkurrerar ut andra arter.</p></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det är många som jobbar med det här. Vi har ett stort gäng som är ute och arbetar med att gräva bort och bekämpa växterna. Mycket jobb görs också på strategisk nivå för att inventera och prioritera var bekämpningen ska ske. Vi har även ett nätverk med både bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad som samverkar och utbyter erfarenheter kring arbetet med invasiva arter, säger Malin Ellegård.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="582" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000.jpg" alt="Stora gröna blad och andra gröna växter bland trädstammar" class="wp-image-149783" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000-768x447.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000-520x303.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000-730x425.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gul skunkkalla är en av de invasiva arter som Göteborgs Stad bekämpar under 2026, bland annat i vitsippsdalen i Änggårdsbergens naturreservat. Foto: Malin Ellegård</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på tre arter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I år fokuserar stadsmiljöförvaltningen särskilt på bekämpning av jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla. Det är arter som finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att markägare har en skyldighet att bekämpa dem.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg ska öka den biologiska mångfalden till 2030</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Den biologiska mångfalden minskar i världen och även i Sverige. När arter och livsmiljöer försvinner påverkas naturens balans och de funktioner vi människor är beroende av, som renare luft och vatten, skugga, pollinering och natur som får oss att må bra.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar för att bevara och stärka naturen, till exempel genom att skydda värdefulla områden och skapa nya livsmiljöer för växter och djur. Målet är att den biologiska mångfalden i Göteborgs stadsmiljö ska öka till år 2030.<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Naturvård</a></strong><br><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard/invasiva-arter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Invasiva arter</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Jättelokan finns på väldigt stora ytor i Göteborg, så det är en tuff kamp att försöka få bort den. Men vi har ett gäng som jobbar med att gräva bort den och även med att bekämpa jättebalsamin. Vi har också externa entreprenörer som är ute och gräver bort gul skunkkalla för hand, bland annat i vitsippsdalen i Änggårdsbergens naturreservat, säger Malin Ellegård.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt att kontrollera krukor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En annan invasiv växt som man har börjat bekämpa i år är japansk träddödare, som kommer att bli förbjuden under 2027. Det pågår även en kamp mot den invasiva lövplattmasken som kommer in till Sverige genom importerade växter.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Göteborgs Stad köper in många växter till planteringar och vi har tagit fram rutiner för hur vi ska hantera dem och en handlingsplan för det arbetet. Det är viktigt även för allmänheten att tänka på att kontrollera att det inte finns någon mask i krukan när man köper växter, säger Malin Ellegård.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett långsiktigt arbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bekämpningen av invasiva växter är ett långsiktigt arbete och på de flesta platser måste insatserna upprepas flera år i rad. Men Malin Ellegård tror ändå att det går att vända utvecklingen.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det sker en minskning på de platser där vi bekämpar. Men arbetet måste ske långsiktigt. Ofta har växterna frön som kan leva kvar i marken länge innan de gror, eller rotsystem som kan skjuta skott under flera år. Även om det hårda arbetet ger resultat kan vi inte upphöra med det, då kommer växterna tillbaka, säger Malin Ellegård.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så kan du hjälpa till</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Många invasiva växter sprids via trädgårdar, jordmassor och växtavfall. Om du har en invasiv art på din tomt ansvarar du för att ta bort den och hantera växtavfallet på rätt sätt. Genom att agera tidigt hjälper du till att skydda den biologiska mångfalden i Göteborg.</li><li>Rapportera fynd på kommunal mark via invasivaarter.nu</li><li>Lär dig känna igen arterna och bekämpa dem tidigt om de finns på din tomt. Är du osäker på hur en art som kan vara invasiv ska hanteras låt den stå kvar och läs mer på Naturvårdsverkets webbplats. Där finns även filmer som visar hur du kan hantera växterna.</li><li>Släng växtavfall rätt. Lägg växtdelar i dubbla sopsäckar, förslut väl och lämna på någon av stadens återvinningscentraler.</li><li>Samarbeta med grannar. Invasiva växter bryr sig inte om fastighetsgränser.<br></li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En person i reflexkläder håller i en grön växt

Invasiva arter bekämpas i Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">Prao är en obligatorisk del av grundskolan och ger elever en första kontakt med arbetslivet. Det är en erfarenhet som kan påverka framtida studie- och yrkesval, särskilt för elever som saknar egna nätverk.</p><p class="wp-block-paragraph">Satsningen är en del av Göteborgs Stads arbete för social hållbarhet, där inköp används som ett verktyg för att skapa nytta. Målet är att alla elever i staden ska få samma möjligheter.</p><p class="wp-block-paragraph">– När vi ställer krav på prao i upphandlingar skapar vi konkret värde för elever. Samtidigt stärker vi kopplingen mellan skola och arbetsliv, säger Anna Jansson, specialist inom social hållbarhet på Göteborgs Stads inköps- och upphandlingsförvaltning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Platserna läggs ut på praktikplatsen.se</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kraven innebär att leverantörer som får avtal ska erbjuda prao motsvarande minst fyra veckor under avtalsperioden. Företagen lägger ut platserna på praktikplatsen.se där elever själva söker.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph">&#8221;<strong><em>När vi ställer krav på prao i upphandlingar skapar vi konkret värde för elever. Samtidigt stärker vi kopplingen mellan skola och arbetsliv</em></strong>&#8221;<br><br>Anna Jansson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="636" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-149790" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800-300x239.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800-768x611.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800-250x199.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800-520x413.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800-730x580.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna Jansson, specialist inom social hållbarhet</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">Hittills har två upphandlingar med de nya kraven lett till 13 praoplatser för elever i årskurs 8 och 9.</p><p class="wp-block-paragraph">– För många är det en viktig första erfarenhet som kan påverka hela deras framtida studie- och yrkesval,&nbsp;säger Anna Jansson.</p><p class="wp-block-paragraph">Arbetssättet ger också nya möjligheter för företagen.</p><p class="wp-block-paragraph">– De får chansen att visa upp sin verksamhet, bidra till samhället och tidigt möta framtida kompetens, säger hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så fungerar kravet för leverantörer</strong>&nbsp;</h3><p class="wp-block-paragraph">Leverantören ska:&nbsp;</p><ul class="wp-block-list"><li>Publicera platsannonser&nbsp;på praktikplatsen.se</li><li>Ange perioder och antal platser&nbsp;</li><li>Ta emot elever om platsen bokas&nbsp;</li><li>Vara med och planera</li><li>Skriva intyg efter genomförd prao</li><li>Om ingen elev bokar platsen räknas kravet ändå som uppfyllt, om leverantören har annonserat och följt processen</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/inkop-och-upphandling" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Inköps- och upphandlingsförvaltningen</a><br><a href="https://praktikplatsen.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Praktikplatsen.se</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Göteborgs Stad ställer krav på prao i upphandlingar

<p class="wp-block-paragraph">Gyllene hjulet är ett pris som delas ut av organisationen SES, Sponsrings &amp; Eventsverige, och som uppmärksammar destinationer som arbetar med hållbarhet kopplat till evenemang. Göteborg prisas för ett systematiskt arbete där hållbarhet är en integrerad del av hela processen, från värvning till genomförande och uppföljning.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="647" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000.jpg" alt="Två personer som håller ett diplom och ett pris gjort av glas" class="wp-image-149748" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000-768x497.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000-520x336.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000-730x472.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Filip Eklund, hållbarhetsutvecklare på Göteborg &amp; Co, och Lina Barryd, marknadskommunikatör på Göteborg &amp; Co, tog emot priset på en gala i Stockholm. Foto: Gyllene hjulet</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det här är ett kvitto på ett arbete som pågått länge och som vi gör tillsammans med många aktörer i staden. För oss handlar hållbarhet inte om enskilda initiativ, utan om att förändra hur vi arbetar i grunden, säger Filip Eklund, hållbarhetsutvecklare på Göteborg &amp; Co.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Har utvecklat och testat nya lösningar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under 2025 har Göteborg &amp; Co tillsammans med sina partners utvecklat och testat flera konkreta lösningar för mer hållbara evenemang. Några exempel är framtagandet av verktyget Event &amp; klimat som hjälper arrangörer att mäta och minska sin klimatpåverkan, och flera internationella utbyten och EU-projekt, till exempel Reallocate och MI-RAP.<br> <br>– Vi ser att det går att göra skillnad när man jobbar strukturerat och tillsammans. Vi har flera spännande grejer på gång framöver som handlar om hållbarhet och samverkan. Priset ger verkligen energi att fortsätta på den inslagna vägen och med de strategier vi har, säger Filip Eklund.<br> <br>Göteborg har under flera år haft en stark internationell position inom hållbarhet och placerade sig 2025 på en andraplats i Global destination sustainability index. Under året utsågs staden även till en FN-hubb för hållbarhet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Juryns motivering</h3><p class="wp-block-paragraph">”Årets vinnare har gjort hållbarhet till en självklar del av sitt långsiktiga arbete och visat tydliga resultat under 2025. Genom samverkan, praktiska verktyg och tydlig uppföljning har destinationen gått från ambition till faktisk förflyttning. Med mod, metodik och verklig effekt har man tagit hållbarhet från struktur till verklig förändring. En destination som visar vägen för hela branschen.”<br><strong> </strong><br><strong>Länk</strong>: <a href="https://goteborgco.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg &amp; Co</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

En stor folksamling vid Götaplatsen i Göteborg

Göteborg får pris som Årets hållbara eventdestination

<p class="wp-block-paragraph">Dalheimers hus ligger på Slottsskogsgatan nära Mariaplan och är ett aktivitetshus riktat till alla, men särskilt anpassat för personer med funktionsnedsättning.</p><p class="wp-block-paragraph">Rivningsarbetet på insidan har pågått under vintern och även om utsidan ser ut som den alltid har gjort, så är byggnaden nu i princip ett tomt skal.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="608" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000.jpg" alt="En stor tom lokal med betonggolv och pelare i betong" class="wp-image-149755" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000-768x467.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000-520x316.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000-730x444.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Rivningen har gjorts uppifrån och ner. Så på de översta planen är det rivet och städat. Bara bärande väggar är kvar. Foton: Carl Edholm</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det har i stort sett gått enligt planerna. Betongen i byggnaden visade sig dock vara i dåligt skick – det har medfört större ingrepp i stommen än vad som var tänkt från början, säger Mattias Ivarsson, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000.jpg" alt="Ett långt rum med  betonggolv och många fönster " class="wp-image-149756" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Först rivning, sedan uppbyggnad</h2><p class="wp-block-paragraph">När Vårt Göteborg kommer på besök håller en stor bil på att tanka in betong på plan 3, där man gjuter nya bjälklag. Rivningen pågår fortfarande på de lägsta våningarna, inklusive där den omtyckta bassängen finns.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000.jpg" alt="Tre personer i gula reflexkläder står på ett tak med utsikt mot Älvsborgsbron" class="wp-image-149757" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">errassen med sin formidabla utsikt över Göteborg och hamninloppet ska även den rivas och göras om. Det kommer att bli i nästa steg av byggprojektet. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">I maj börjar nästa etapp i projektet – att bygga upp Dalheimers hus insida på nytt. Då kommer man även ta upp hål för nya hisschakt och trapphus som ska öka tillgängligheten i huset ännu mer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi försöker anpassa byggnaden så långt det är möjligt enligt dagens byggnormer och ökar tillgängligheten i byggnaden. Hos verksamheterna som använder huset finns många och olika behov som vi har som mål att tillmötesgå, säger Mattias Ivarsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länkar: </h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/majorna-linnestaden-Haga/dalheimers-hus--renovering" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Om renoveringen och ombyggnaden av Dalheimers hus</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2015525155554" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Dalheimers hus på Kustgatan 10</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149758" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Parkeringshuset är den del som haft allra störst skador på betongen. Där har man delvis gjutit nytt golv. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ett sjuvåningshus i betong med gröna inslag i fasaden

Häng med innanför väggarna på Dalheimers hus

<p class="wp-block-paragraph">I början av april varje år sätter Kretslopp och vatten igång alla dricksvattenfontäner runtom i Göteborg. Där kan du dricka vatten direkt ur fontänen eller fylla på din vattenflaska helt gratis.</p><p class="wp-block-paragraph">Med fler och längre värmeböljor under sommaren ökar risken för problem för människor och djur, vilket gör att Göteborgs Stad vill öka medvetenheten om dricksvattenstationerna.&nbsp;Redan temperaturer strax över 25 grader kan vara påfrestande, särskilt för barn, äldre och sjuka.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2022102192314438&amp;page=1" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Här hittar du Göteborgs 27 porlande dricksvattenfontäner </a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vattnet rinner alltid</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För att det inte ska bli mikrobiologisk påväxt i rören står de alltid på.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är många som hör av sig till oss och tror att de är trasiga eftersom vattnet alltid rinner, men vattnet rinner av hygieniska skäl, berättar Louise Utter Otterdahl, kommunikatör på Kretslopp och vatten.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="739" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-739x1024.jpg" alt="Två vattenposten i metall i stadsmiljö" class="wp-image-149698" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-739x1024.jpg 739w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-216x300.jpg 216w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-768x1065.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-250x347.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-520x721.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-730x1012.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 739px) 100vw, 739px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fontänerna ser olika ut</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Totalt finns det 27 dricksvattenfontäner på olika platser i Göteborg. De allra flesta finns i centrum där många människor vistas. En del fontäner är helt fristående medan andra är kopplade till en byggnad. Hur de ser ut beror på när de är installerade.</p><p class="wp-block-paragraph">I år är dricksvattenfontänen vid Packhuskajen tillbaka. Den har varit nedmonterad på grund av ombyggnad sedan 2024.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;<strong>Fin service</strong> <strong>till göteborgarna&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Våra dricksvattenfontäner är en fin service till göteborgarna. Dricksvatten är gott och hälsosamt och hjälper oss när det är varmt och soligt ute. Dessutom är vatten från det kommunala dricksvattennätet mycket bättre för miljön än flaskvatten, säger Louise Utter Otterdahl.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Är öppna till oktober</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Dricksvattenfontänerna är öppna fram till slutet av oktober.</p>

En hand håller en vattenflaska vid en vattenpost

Släck törsten i Göteborgs dricksvattenfontäner

<div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läs också:</strong> <a href="https://vartgoteborg.se/p/jamstalldhet-ar-avgorande-for-hallbar-omstallning/">”Jämställdhet är avgörande för hållbar omställning”</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Win win award är baserat i Göteborg och stöds bland annat av Göteborgs Stad. Det är ett av världens äldsta och mest anrika hållbarhetspriser och delas årligen ut till en person eller organisation som driver systemförändring inom hållbar utveckling.</p><p class="wp-block-paragraph">Varje år har ett nytt tema inom ramen för FN:s 15 globala hållbarhetsmål. Årets tema är Jämställda samhällen och lyfter jämställdhet som en förutsättning för demokratisk motståndskraft, hållbar utveckling och varaktig fred.</p><p class="wp-block-paragraph">Årets Win win award, med en prissumma på en miljon kronor, tilldelas fredsbyggaren Dr. Alaa Murabit. Hon har under mer än ett decennium förändrat hur världen förstår sambandet mellan jämställdhet och fred. Hon har också drivit igenom förändring i de rum där besluten fattas.<br><br>– När jag började det här arbetet kunde jag inte ha föreställt mig ett sådant här erkännande. Jag tar emot denna utmärkelse på uppdrag av alla brobyggare vars namn aldrig kommer att stå i ett pressmeddelande, men vars mod gjorde mitt möjligt, säger Dr. Alaa Murabit.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lyfter jämställdhet som väg till fred</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vid 21 års ålder, under Libyens inbördeskrig, grundade Dr. Alaa Murabit organisationen Voice of Libyan women för att stärka kvinnors politiska deltagande i fredsprocessen. Hon har också bidragit till att forma flera FN-resolutioner för kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsprocesser.</p><p class="wp-block-paragraph">Vid utformningen av FN:s 16:e globala mål – Fredliga och inkluderande samhällen – spelade Dr. Alaa Murabit en avgörande roll. Hon har även utvecklat metoder för att mobilisera och bygga samhällsrörelser inom fredsarbete, global hälsa och utvecklingsfinansiering, bland annat genom att skapa olika institutioner och samarbeten.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Win win award</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Win win award är en svensk ideell organisation som sedan år 2000 uppmärksammar personer eller organisationer som driver systemförändring inom hållbar utveckling.</li><li>2018 instiftades Win win youth award som går till en ung förändringsledare mellan 13 och 29 år världen över.</li><li>Det internationella hållbarhetspriset har haft pristagare som Gro Harlem Brundtland, Al Gore och Kofi Annan.</li><li>Utöver priset är Win win award en plattform för kunskapsutbyte som samlar lokala och internationella perspektiv genom föreläsningar, rundabordssamtal och samarbetsprojekt över sektorsgränser.</li><li>Win win award är baserat i Göteborg och stöds av Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och ett antal ledande svenska bolag.<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.winwinaward.org">Win win award</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Alaa Murabits arbete visar att jämställdhet och fred inte är parallella spår utan samma väg. Hon har byggt det argumentet inifrån de samhällen hon verkar i och har fört det hela vägen upp till de högsta nivåerna av internationellt beslutsfattande. Hennes arbete är i tider som dessa mer nödvändigt än någonsin, säger Annie Hohlfält, ordförande för Win win awards jury.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ungt ledarskap för klimaträttvisa</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Win win youth award, med en prissumma på 100&nbsp;000 kronor, tilldelas i år 22-åriga Julieta Martínez från Chile. Hon har gjort det till sin uppgift att överbrygga det gap som finns där kvinnor är de som drabbas hårdast av klimatförändringar, men där de är i fortsatt minoritet i förhandlingsrummen där klimatpolitiken formas.</p><p class="wp-block-paragraph">Vid 15 års ålder grundade hon Tremendas, en global plattform som i dag är verksam i 18 länder och förser kvinnor med verktyg, utbildning och nätverk för att kunna vara ledare inom sju handlingsområden kopplade till FN:s globala hållbarhetsmål, bland annat klimat, jämställdhet, utbildning och hälsa.<br><br>– Utmärkelsen betyder otroligt mycket för mig och den bekräftar något som jag verkligen tror på: Att i sammanhang som Latinamerika handlar jämställdhet inte om välgörenhet eller medlidande, utan om att förändra hur vi förstår makt och vem som får leda. Vi behöver förändra narrativet till ett där flickor och unga kvinnor får berätta sina egna historier och skriva sin egen framtid, säger Julieta Martínez.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ger verktyg för att påverka framtiden</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Julieta Martínez har också utbildat och mobiliserat över 740 unga kvinnor från Latinamerika till att bli aktiva förändringsaktörer genom klimatakademin Climáticas. Hon är även en av medlemmarna i UN women leaders network.<br><br>– Julieta Martínez har gett unga kvinnor och flickor verktygen och gemenskapen för att omvandla frustration och ångest inför klimatkrisen till verklig drivkraft för förändring. Hon gör det självklart att jämställdhet och klimaträttvisa hänger ihop – och att unga kvinnors ledarskap är en absolut förutsättning för en hållbar framtid, säger Johan Holmen, juryordförande för Win win youth award.</p><p class="wp-block-paragraph">Prisutdelningen för både Win win award och Win win youth award sker vid en ceremoni i Göteborg den 16 oktober och är en del av Win wins årliga program för kunskap, dialog och internationellt utbyte.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Jämställdhetsarbete prisas i Win win award

<div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läs också:</strong> <a href="https://vartgoteborg.se/p/jamstalldhetsarbete-prisas-i-win-win-award/">Jämställdhetsarbete prisas i Win win award</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Win win awards instiftades år 2000 och delas varje år ut till en person eller organisation som driver systemförändring inom hållbar utveckling och årets tema är Jämställda samhällen.</p><p class="wp-block-paragraph">Martin Hultman, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, är årets expertrådgivare och har stor kunskap i årets tema. Han är också den som juryn och styrelsen har vänt sig till för frågor och han har varit involverad i framtagandet av kandidaterna och vinnarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har forskat om jämställdhet i 20 år, bland annat kopplat till feministisk klimatpolitik och skillnaden mellan män och kvinnor när det kommer till engagemang, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stark kraft i kollektivet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Att det blev just Dr Alaa Murabit och Julieta Martínez som får årets priser beror på flera olika saker.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Det har inte varit lika mycket fokus på de här frågorna som när man startade Jämställdhets-myndigheten, hade en feministisk utrikespolitik och att feminismen verkligen var i ropet. När det gäller att driva frågor om mångfaldhet i kön, till exempel kring queer-personer, har det också funnits ett motstånd de senaste åren&#8221;</strong></em><br><br>Martin Hultman</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="614" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800.jpg" alt="" class="wp-image-149665" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800-300x230.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800-768x589.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800-250x192.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800-520x399.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800-730x560.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Martin Hultman, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och expertrådgivare för årets Win win awards. Foto: Anna Nielsen</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– De är två personer som driver frågor för lika rättigheter för alla att delta och göra sina röster hörda. Det handlar också om att de har jobbat för att skapa organisationer, vilket har inspirerat andra och har byggt styrkan i att vara ett kollektiv. Vi ser tydligt i forskningen att det krävs en rörelse och att man organiserar sig tillsammans för att driva samhällsförändring, säger Martin Hultman.</p><p class="wp-block-paragraph">Uppdraget som expertrådgivare har också gjort att Martin Hultman har kunnat visa på de möjligheter som finns inom Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen för att komma samman kring de här frågorna.<br>&nbsp;<br>– Jag ser annars att det finns en övervikt mot Stockholm när det gäller akademisk finansiering och samverkansmöjligheter, men Göteborg har en massa fördelar genom att vi är en lite mindre stad. Vi har höga målsättningar om att minska utsläppen och göra staden mer levande. Nu finns det ett momentum att samla de krafter, både från akademin, företag och andra organisationer, som kan bidra till positiva saker för Göteborg, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Svårare att driva jämställdhetsarbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tittar man på jämställdhetsarbetet i Sverige menar Martin Hultman att omställningen mot ett mer jämställt samhälle har saktat ner de senaste åren. Det gäller bland annat inom löneutveckling, personer i styrelser och uttag av föräldrapenning.<br><br>– Det har inte varit lika mycket fokus på de här frågorna som när man startade Jämställdhetsmyndigheten, hade en feministisk utrikespolitik och att feminismen verkligen var i ropet. När det gäller att driva frågor om mångfaldhet i kön, till exempel kring queer-personer, har det också funnits ett motstånd de senaste åren, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt som jämställdhetsarbetet har varit svårare att driva de senaste fem–sex åren, har mäns våld mot kvinnor lyfts och den nya samtyckeslagstiftningen har införts.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Win win award</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Win win award är en svensk ideell organisation som sedan år 2000 uppmärksammar personer eller organisationer som driver systemförändring inom hållbar utveckling.</li><li>2018 instiftades Win win youth award som går till en ung förändringsledare mellan 13 och 29 år världen över.</li><li>Det internationella hållbarhetspriset har haft pristagare som Gro Harlem Brundtland, Al Gore och Kofi Annan.</li><li>Utöver priset är Win win award en plattform för kunskapsutbyte som samlar lokala och internationella perspektiv genom föreläsningar, rundabordssamtal och samarbetsprojekt över sektorsgränser.</li><li>Win win award är baserat i Göteborg och stöds av Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och ett antal ledande svenska bolag.<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.winwinaward.org">Win win award</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Den är oerhört viktig för jämställdhetsarbetet och skiftar maktbalansen i samhället. Dessutom införs liknande lagar nu i fler länder, som Spanien. Det är en pågående förändring i rätt riktning mot jämlikhet, säger Martin Hultman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Motarbetas av flera stater</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När det gäller jämställdhetsarbetet globalt finns en liknande bild. Inom frågor som klimat, energi och miljö har representationen av kvinnor i olika internationella organ – som FN, COP och IPCC – gått i rätt riktning. Jämställdhetsfrågor har också lyfts in i globala förhandlingar.<br><br>– Även det har börjat ifrågasättas nu. Oljestater, som Förenade Arabemiraten och Qatar, tillsammans med Trumpadministrationen och länder som Ungern, Turkiet och Ryssland har de senaste åren format en stark allians för att motarbeta jämställdhets- och klimatarbetet i internationella organisationer, säger Martin Hultman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Jämställd stadsplanering</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Däremot har positiva förändringar skett i flera städer, bland annat i Paris, Barcelona och Oslo, där kvinnliga borgmästare tillsammans med civilsamhället har drivit på en omvandling av städerna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det handlar om en mer omsorgsfull stadsplanering där man tar in skillnaderna som finns mellan mäns och kvinnors vardagsliv. Man har satsat på kollektivtrafik och cykel och främjat närheten mellan jobb och bostad. Det förenklar vardagslivet för kvinnor och är positivt för jämställdheten och klimatet, säger Martin Hultman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad kan uppmärksamheten inom Win win award betyda för att lyfta de här frågorna?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det allra viktigaste är att fortsätta hålla fast vid de vetenskapliga resultat som finns och se till att frågor om jämställdhet och klimatomställning inte separeras. Det är också viktigt att visa på att det här är en trovärdighetsfråga. Som organisation eller företag måste man vara villig att jobba med mångfaldsfrågor även när det inte är den dominerande politiska riktningen. Man behöver ha en långsiktighet i frågorna trots att det kanske kommer stark press från motsatt håll utifrån, säger Martin Hultman.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Svartvit bild på personer som håller en banderoll under en demonstration

”Jämställdhet är avgörande för hållbar omställning”

<p class="wp-block-paragraph">Sedan invigningen 1934 har Sjömanshustrun stått ute i väder, vind och luftföroreningar vilket satt sina spår.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi fick bort mycket smuts som byggts upp genom åren. När den ljusgröna ärgade ytan tvättas bort blir skulpturen tillfälligt mörkare. Med tiden kommer bronsen att ärga igen och återfå det utseende vi är vana vid, säger Håkan Lundell.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="614" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii.jpg" alt="Två personer i en kranbil tvättar en grön skulptur med högtryckstvätt" class="wp-image-149585" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii-768x472.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii-520x319.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii-730x448.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Genom att ta bort smuts och beläggningar minskar risken för skador på materialet och förlänger livet på Kvinna vid havet som bronsskulpturen officiellt heter.<br><br>Sjömanshustrun är ett av Göteborgs mest kända landmärken och även en symbol för stadens maritima historia. Skulpturen skapades av Ivar Johansson som ett minnesmärke över de 690 sjömän som omkom under första världskriget. &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Rengöringen av Sjömanshustrun ingår i Higabs långsiktiga arbete med att underhålla och vårda Göteborgs kulturhistoriska byggnader och miljöer.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="557" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000.jpg" alt="Två personer i en kranbil tvättar en skulptur med högtryckstvätt, högt uppe i ett torn med Göta älv i bakgrunden" class="wp-image-149586" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-768x428.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-520x290.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-730x407.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Higab</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Sjömanshustrun och Sjömanstornet</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Den fem meter höga bronsskulpturen heter egentligen Kvinna vid havet och skapades av Ivar Johnsson</p><p class="wp-block-paragraph">Skulpturen restes 1934 för att hedra de 690 svenska sjömän som omkom till havs under första världskriget</p><p class="wp-block-paragraph">Tornet är murat av gult tegel och står på en granitsockel där namnen på 690 sjömän, varav 15 kvinnor, är ingraverat tillsammans med namnen på 98 förlista fartyg</p><p class="wp-block-paragraph">Sjömanstornet invigdes 1933 tillsammans med Sjöfartsmuseet och ritades av Karl M Bengtson</p><p class="wp-block-paragraph">Bygget var omdiskuterat. Under första världskriget hade sjömännen bland annat lovats arbetslöshetsförsäkring och åtta timmars arbetsdag. I stället byggdes ett minnesmärke vilket av många uppfattades som ett hån.</p><p class="wp-block-paragraph">Skulpturen kom på plats först 1934, efter en byggnadsarbetarstrejk som försenade monteringen.</p><p class="wp-block-paragraph">Sedan 1991 ägs och förvaltas Sjömanstornet av det kommunala fastighetsbolaget Higab.<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.sjofartsmuseetakvariet.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sjöfartsmuseet Akvariet</a><br><a href="https://www.higab.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Higab</a></p></div>

En staty tvättas med högtryckstvätt, bakgrunden Göta älvs vatten

Sjömanshustrun har fått sin första dusch efter 92 år

<p class="wp-block-paragraph">För fjärde året i rad har göteborgarna fått svara på frågor om sin upplevda trygghet i staden, i en undersökning som görs av Göteborgs universitet på uppdrag av Göteborgs Stad. Andelen som känner sig trygga har ökat till 65 procent, jämfört med 61 procent förra året och 55 procent 2022, då undersökningen gjorde för första gången.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag är positivt överraskad att ökningen är så stadig, trygghet tar tid att bygga upp. Detta visa Göteborgs Stad, civilsamhället och polisen gör ett bra jobb. Jag tänker inte minst Framtidskoncernens insatser i utsatta områden, och vårt samarbete med polisen, som heter Trygg i Göteborg, säger Kaj Larsson, planeringsledare på avdelningen brottsförebyggande och trygghet på stadsledningskontoret.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygghet i Göteborg 2025</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Undersökningen gjordes för fjärde året i rad och genomfördes den 15 september till 30 december2025. Den utgörs av enkäter skickade med post till ett slumpmässigt urval i åldrarna 16–90 boende i Göteborgs kommun. Undersökningen skickades ut till 8 975 göteborgare och av dem svarade 53 procent.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Ladda ner rapporten här: </strong><a href="https://www.gu.se/sites/default/files/2026-04/Trygghet%20i%20G%C3%B6teborg%202025.pdf" target="_blank" rel="noreferrer noopener">SOM-institutet: Trygghet i Göteborg 2026</a></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.gu.se/som-institutet/resultat-och-publikationer/rapporter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: SOM-institutets rapporter</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tryggheten varierar mellan olika områden</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hur trygga människor känner sig varierar betydligt mellan olika grupper och geografiska områden. Liksom tidigare år känner sig kvinnor mindre trygga än män.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;43 procent av kvinnorna anger att de har nycklar eller annat tillhygge i handen när de går hem om kvällarna. För män är motsvarande siffra 16 procent, säger Kaj Larsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Var man bor påverkar också tryggheten. 86 procent av de som äger sin egen bostad känner sig trygga i sitt bostadsområde, med siffran är lägre, 74 procent, för dem som hyr sin bostad. Av dem som bor i utsatt område känner sig 53 procent trygga i sitt bostadsområde. Detta är dock en ökning med tre procentenheter sedan 2023.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi ser fortfarande föräldrar som inte vågar gå på föräldramöten på kvällen. Även om alla siffror visar en förbättring, finns mycket arbete kvar att göra, säger Kaj Larsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hbtqi-personer mer brottsutsatta</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Undersökningen innehåller för första gången också frågor om invånarnas utsatthet för brott. Mellan 12 och 20 procent av göteborgarna uppger att de utsatts för brott, antingen de senaste tolv månaderna eller under sitt liv. Även här skiljer sig siffrorna åt beroende på bostadsområde och kön. I det här fallet är män mer utsatta än kvinnor.</p><p class="wp-block-paragraph">Svaren som sticker ut mest är att göteborgare med hbtqi-identitet rapporterar en brottsutsatthet i sitt bostadsområde, men en anmärkningsvärt mycket högre brottsutsatthet på andra platser i staden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är ett viktigt fynd. Sedan är det svårt att tolka en siffra som står för sig själv såhär. Brott innefattar ju inte bara våld, utan också kränkningar och annat. Det krävs mer fördjupade samtal med den här gruppen för att förstå vad det handlar om, säger Kaj Larsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rapporten har lett till åtgärder</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad började göra den återkommande trygghetsundersökningen 2022, där samma frågor ställdes till alla, för att få en samlad bild av hela staden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Trygghetsrapporten ger utrymme för Göteborgs politiker att fånga upp viktiga frågor. Den ger också förvaltningar och bolag möjlighet att agera inom sina områden. Även göteborgare som vill göra sina röster hörda får ett statistiskt underlag att hänvisa till, säger Kaj Larsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Tidigare års rapporter har till exempel gett upphov till Göteborgs Stads satsning med trygghetsvärdar ombord på kollektivtrafiken fyra kvällar i veckan. Det arbetet inleddes förra sommaren.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är ännu för tidigt att se i statistiken hur det slagit ut, men kanske kommer vi se något i nästa undersökning, säger Kaj Larsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygg stad för alla</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. </p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Göteborgarna känner sig allt mer trygga i sin stad

<p class="wp-block-paragraph">436 996 personer i Sverige har skulder hos Kronofogden och 97 433 av dem har funnits i registret i minst 20 år. Mellan 2019 och 2024 ökade det totala skuldbeloppet med 67 procent – från 83 till 138 miljarder.</p><p class="wp-block-paragraph"> Göteborg registrerade budget- och skuldrådgivningen 2 053 ärenden under 2025. Man ser att efterfrågan på hjälp fortsätter att öka och räknar med att det kommer att komma in cirka 25 procent fler ärenden i år. För att höra av sig till budget- och skuldrådgivningen behöver man inte ha några stora problem, utan det räcker att man känner oro för sin ekonomi.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Ekonomi påverkar nästan alla delar av livet och kan leda till stress och oro och ibland även påverka hälsa, arbete och relationer. När man förstår och har en plan för sin ekonomi blir det lättare att känna hopp inför framtiden. &#8221;</strong></em><br><br>Edin Osmancevic, budget- och skuldrådgivare </p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="742" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800.jpg" alt="" class="wp-image-149561" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800-300x278.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800-768x712.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800-250x232.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800-520x482.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800-730x677.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Edin Osmancevic. Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Tyvärr upplever många att det känns svårt eller jobbigt att ta kontakt och det är vanligt att känna skam och oro. Men de är inte ensamma. Vi möter många som är i liknande situationer och vårt uppdrag är att hjälpa – inte att döma, säger Edin Osmancevic, budget- och skuldrådgivare på demokrati och medborgarservice.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tidig kontakt underlättar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kontaktar man budget- och skuldrådgivningen handlar det första samtalet ofta om att få en bild av situationen och se vilka möjligheter som finns. Sedan bestämmer personen själv vad man vill gå vidare med och i vilken takt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vår rekommendation är att inte vänta för länge. Om vi kan ge råd och bidra till struktur tidigt kan vi hjälpa personer att ta kontroll innan problemen blir större, säger Edin Osmancevic.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Vill du kontakta budget- och skuldrådgivningen?</h3><ul class="wp-block-list"><li>Telefon: 031-368 08 00. Måndag, onsdag och torsdag klockan 9–11.</li><li>Mejl: <a href="mailto:budget@demokratimedborgarservice.goteborg.se">budget@demokratimedborgarservice.goteborg.se</a></li><li>Efter att ett ärende blivit registrerat placeras det i kö och ett möte för rådgivning bokas. Det kan ske fysiskt, digitalt eller via telefon, beroende på personens behov.</li><li>För närvarande är väntetiden sju veckor.</li><li>Rådgivarna har tystnadsplikt.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/ekonomi-och-ekonomiskt-bistand/privatekonomisk-radgivning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Budget- och skuldrådgivning</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Rådgivaren och personen som sökt hjälp arbetar sedan tillsammans. Det kan handla om att göra en budget för hur pengarna ska räcka varje månad, se över hur utgifter kan prioriteras och hur onödiga kostnader kan minskas. Om det finns skulder kan rådgivaren hjälpa till att gå igenom dem, kontakta fordringsägare och förklara vilka alternativ som finns.<br><br>– Det kan handla om avbetalningsplaner eller i vissa fall skuldsanering. Vi ger också konkret stöd i skuldsanering, till exempel genom att hjälpa till med ansökan, samla in uppgifter och förklara hur processen går till, säger Edin Osmancevic.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stöd för en hållbar ekonomi</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del i rådgivarnas arbete är också att ge kunskap och verktyg så att personen själv kan ta kontroll över sin ekonomi på lång sikt. Det handlar inte bara om att lösa ett akut problem, utan om att skapa hållbara vanor framåt.<br><br>– Ekonomi påverkar nästan alla delar av livet och kan leda till stress och oro och ibland även påverka hälsa, arbete och relationer. När man förstår och har en plan för sin ekonomi blir det lättare att känna hopp inför framtiden. Att vi kan vara ett stöd, skapa trygghet och bidra till att personer får tillbaka kontrollen över sina liv känns väldigt värdefullt, säger Edin Osmancevic.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

På ett bord ligger brev från Kronofogden bredvid en kaffemugg

Så får du hjälp med ekonomi och skulder

<p class="wp-block-paragraph">– Det är ett av Städa Sveriges många projekt och starten på städsäsongen. Städa Sverige städar med drygt 30&nbsp;000 ungdomar över hela landet varje år. &nbsp;I helgen inledde vi säsongen på västkusten. Det är idrottsföreningar som städar olika områden och de får säckar och handskar av oss. De får även gå en digital miljöutbildning. Sedan städar de i tre–fyra timmar och som tack för sitt deltagande får föreningarna 7&nbsp;000 kronor. Pengarna brukar de använda till bland annat lagkläder, cuper, läger och subventionering av avgifter.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="628" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000.jpg" alt="Porträttbild utomhus" class="wp-image-149525" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000-768x482.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000-520x327.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000-730x458.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mårten Heslyk, projektledare på Städa Sverige. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur många deltog i premiären?</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">– Från Strömstad till Ängelholm var det omkring 1&nbsp;400 ungdomar mellan 11 och 17 år från ett 80-tal föreningar som städade. I Göteborg var fyra föreningar med i år: Cheerleadingföreningen GC troops, Göteborgs konståkningsklubb Syncho, Näsets SK och Masthuggets BK. Totalt deltog 80 städare och 17 ledare. Det är stadsmiljöförvaltningen som hjälper oss med vilka områden som ska städas och de samlar också in säckarna efteråt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur mycket skräp fick göteborgarna ihop?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det blev 40 säckar med brännbart, tio säckar icke-brännbart och fyra säckar med miljöfarligt avfall. Det var allt från förpackningar, snus, cigaretter och pantburkar till rep, metallstänger, frigolit och textil.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad får ni höra från de som är med?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det blir en ögonöppnare för ungdomarna hur mycket skräp det finns. De berättar att de får en bättre förståelse för varför nedskräpning är dåligt och hur deras beteende påverkar miljön. De uppskattar också samarbetet, att få ta ansvar och de känner sig stolta över att bidra. Det stärker både individen och gruppen och är väldigt uppskattat både av föreningarna och kommunerna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför är det här ett viktigt arbete?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Vi behöver få med oss ungdomarna på nedskräpningsproblematiken, så att vi alla kan hjälpas åt. Det leder till ett positivt beteende där man inte skräpar ner. Det blir också något som stärker gruppen och man kanske städar med andra från laget som man inte umgås med annars.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad händer framöver?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Nu städas det regelbundet på olika platser i landet fram till september. Då avslutar vi med Städa Sverige-dagen där ungdomar från Göteborg är med och städar igen. &nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Städa Sverige</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Städa Sverige är idrottens miljöorganisation, med ideella idrottsförbund som medlemmar.</li><li>Städa Sverige har som syfte att bidra till ungdomsidrottens finansiering genom att organisera och erbjuda städprojekt i utomhusmiljöer i Sveriges kommuner.</li><li>Deltagarna får en digital miljöutbildning inför arbetet och en ersättning för utfört arbete.</li><li>Verksamheten finansieras genom stöd av näringsliv, kommuner och andra organisationer.<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.stadasverige.se/stada-kust/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Städa kust</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Ungdomar i gula reflexvästar går längs en stenig strand och plockar skräp

Kuststädning ger ungdomar förståelse för miljön

<p class="wp-block-paragraph">Fastigheten på Älvsborgsgatan 11 ingår i Göteborgs Stads bevarandeprogram. Restaureringen måste ske varsamt och därför tar stadsfastighetsförvaltningen hjälp av en byggnadsantikvarie. Projektet kommer att pågå till våren 2027. De nuvarande hyresgästerna har erbjudits nya boenden under renoveringen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="597" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000.jpg" alt="Bildmontage av ett kök i behov av renovering samt en visualiseringsbild på ett nyrenoverat kök." class="wp-image-149471" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000-730x436.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>En känsla av 1930-talet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det blir en helrenovering av det utvändiga klimatskyddet, takrenovering, nya fönster och ny träpanel. I den invändiga delen kommer det bli nya kök, duschrum/wc, nya mattor och målning, de befintliga innerdörrarna renoveras och diskbänkar återmonteras. Vi eftersträvar att få till en känsla av 30-talet i lägenheterna &#8211; med kulörer och invändiga ytskikt, berättar Mats Holmström, senior projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="737" height="411" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737.jpg" alt="Illustration av landshövdingshuset på Älvsborgsgatan 11." class="wp-image-149476" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737.jpg 737w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737-520x290.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737-730x407.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 737px) 100vw, 737px" /></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tre nya vindslägenheter&nbsp;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det finns idag tolv, nu tomställda, lägenheter i huset, men en ansökan om bygglov med ritningar på tre nya vindslägenheter har lämnats in till stadsbyggnadsförvaltningen. Det finns även två föreningslokaler på bottenvåningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="600" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000.jpg" alt="En stökig vindsvåning." class="wp-image-149472" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000-768x461.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000-520x312.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000-730x438.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mera 1930-tal</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Utvändigt kommer fönster att bytas ut till det ursprungliga utförandet från 30-talet. Det gäller även fasaden som kommer få den ursprungliga kulören. Halva fastigheten, som idag är beklädd med plåt, kommer att demonteras och ersättas med träpanel. De befintliga fönstren i trapphusen kommer renoveras och återställas till sitt originalutförande.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="735" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-735x1024.jpg" alt="Ett trapphus med stora fönster." class="wp-image-149473" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-735x1024.jpg 735w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-215x300.jpg 215w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-768x1069.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-250x348.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-520x724.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-730x1017.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 735px) 100vw, 735px" /></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kuriosa</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Fastigheten har en gång ägts av Göteborg Spårvägar &#8211; innan det blev ett eget bolag. På bakgården fanns en ingång till en biljettförsäljningslokal och i huset bodde även anställda på Göteborgs spårvägar. De anställda hade nära till jobbet eftersom vagnhallarna ligger endast några 100 meter ifrån huset – man kunde ta en genväg via bakgården.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="588" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000.jpg" alt="Den röda fasaden på landshövdingshuset på Älvsborgsgatan 11. " class="wp-image-149474" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000-768x452.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000-520x306.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000-730x429.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Rött landshövdingshus på Älvsborgsgatan 11 i Majorna

Landshövdingehus i Majorna återfår sitt ursprungliga utseende

<p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad Stad står för själva odlingsplattformen, medan invånarna sköter odlingen genom en odlarförening.</p><p class="wp-block-paragraph">– Göteborgs Stad har en lång tradition med att erbjuda odlingslotter till göteborgare. Satsningen handlar om att det finns ett stigande intresse för marina kolonilotter och om att stödja hållbara och innovativa alternativ för vad vi kan äta i framtiden. Dessutom har vi ett markinnehav vid kusten som ger möjlighet att utöka med fler odlingar framöver, säger Martin Bae Pedersen, utvecklingsledare för stadsnära odling i Göteborgs Stad.</p><h2 class="wp-block-heading">S<strong>tadsnära odling – även i vatten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Satsningen bygger på ett samarbete mellan Göteborgs stad och Göteborgs universitet. Redan 2022 byggdes Flytevi – en prototyp av en marin kolonilott i Frihamnen där bland annat skolklasser kan lära sig mer om odling i havet.</p><p class="wp-block-paragraph">– I Frihamnen är förhållandena för odling långt ifrån optimala. Nu vill vi testa en marin kolonilott i Uttervik på Styrsö där förutsättningarna för odling är betydligt bättre, säger Maria Bodin, projektsamordnare på Centrum för hav och samhälle, Göteborgs universitet.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Förening ska driva odlingen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Att odla i havet skiljer sig från odling på land. Här behövs varken bevattning eller gödsling eftersom näringen finns naturligt i vattnet. Samtidigt kräver det nya arbetssätt. Den marina kolonilotten på Styrsö är en vidareutveckling av stadens arbete med odling på land i former av tillsammansodlingar och kolonilotter.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har redan arbetssätt för hur vi jobbar med odlarföreningar på land, förhoppningen är att vi ska kunna använda oss av detta även i vatten. I vatten behövs det alltså en mindre insats från oss då tången och musslorna får näring direkt av sin närmiljö. Framåt ser vi att Göteborgs stadsnära odling också inkluderar det man kan odla i havet, säger Martin Bae Pedersen.</p><p class="wp-block-paragraph">Odlingen på Styrsö planeras som en föreningsdriven tillsammansodling där deltagare får möjlighet att både odla och lära sig mer om marina resurser. Tillstånden för odlingen är klara och målet är att verksamheten ska starta under året. Nästa steg är att bilda en odlarförening.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Informationsmöte 22 april</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Onsdag 22 april bjuder Göteborgs Stad och Göteborgs universitet in till ett informationsmöte på Café Båtebacken på Styrsö. Där presenteras planerna och deltagare kan anmäla sitt intresse för att vara med i föreningen.<br><br><strong>Länk:</strong> Läs mer om den marina kolonilotten på Styrsö och anmäl dig till informationsmötet: <a href="https://www.goteborg.se/marinkolonilottstyrso" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Marin kolonilott Styrsö</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p><h3 class="wp-block-heading"><strong>Marin kolonilott</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Kan bidra till hållbar livsmedelsproduktion och ökad kunskap om havets resurser</li><li>En marin kolonilott är en odlingsplats i havet där exempelvis musslor och tång odlas</li><li>Odlingen sker på rep eller andra strukturer under vattenytan</li><li>Näringen finns naturligt i vattnet – ingen bevattning eller gödsling behövs</li><li>Drivs ofta gemensamt genom en förening</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Bygga, bo och leva hållbart

|

|