Vägledningscentrum satsar på forskning om elevers framtidsval

Studie- och yrkesvägledarens jobb är att hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att göra välgrundade val, till exempel inför gymnasiet. Men trots att det finns tydliga mål i skollagen saknas vetenskapliga metoder för att mäta denna förmåga – både i Sverige och i resten av världen.

I dag mäts vägledningen oftast i siffror och aktiviteter. Man räknar till exempel antal vägledningslektioner, antal elever per vägledare och antal studiebesök eftersom det saknas verktyg för att kartlägga elevernas personliga utveckling när det gäller vilken förmåga de har att välja.

Vad innebär det att ha så kallad valkompetens?

– Det handlar om att kunna göra genomtänkta val. Förmågan består av fyra delar: att förstå sig själv, att känna till sina alternativ, att se hur man själv passar ihop med alternativen och att lära sig att fatta och genomföra beslut, förklarar Anna Jolsby, enhetschef på Vägledningscentrum.

Varför är denna förmåga så viktig?

– Forskning visar att unga som kan utforska sina alternativ och fatta egna beslut får högre studiemotivation. Skolarbetet känns helt enkelt mer begripligt och meningsfullt, säger Charlotta Björk, verksamhetschef på Vägledningscentrum.

Ny doktorand ska forska på området

Vägledningscentrum startar nu en doktorandtjänst i samarbete med Göteborgs universitet. Målet är att få mer kunskap om hur elevers förmåga att välja ser ut i praktiken för olika grupper. Med hjälp av nya metoder hoppas man kunna ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

– Det blir en praktisk forskning där våra egna vägledare ska testa och utvärdera olika metoder, berättar Anna Jolsby, som vid årsskiftet börjar som doktorand och utvecklingsledare.

– Vi gör det här för att utveckla vårt arbete och se den faktiska effekten av det vi gör. Intresset är stort från både branschen och universiteten, vilket är jätteroligt, säger Charlotta Björk.

Behoven ser olika ut på olika skolor

Alla elever behöver inte samma hjälp. Vissa behöver mer vägledning, och behoven ser olika ut på olika skolor.

– Om vi kan bedöma elevernas behov kan vi också göra vägledningen mer träffsäker och effektiv. Det ger dessutom rektorerna bättre förutsättningar att organisera arbetet på sina skolor, avslutar Charlotta Björk.