Kretslopp och vatten bidrog med flera stora behållare med nödvatten. Den största rymmer 10 kubikmeter. Foto: Diana Körner Hansson
Utanför entrén till Katrinelundsgymnasiet möts besökarna av två stora behållare med dricksvatten och broschyrer med tips om hemberedskap. Den som vill får smaka på krisvatten som har förvarats mörkt och svalt i en PET-flaska i två år.
– Det allra bästa är att ha vatten hemma, eftersom det kan ta en stund innan nödvattentankarna kommer på plats. Man behöver tre liter per person och dygn. I stället för att köpa många dunkar kan man fylla rena PET-flaskor, säger Johan Flanke, kommunikatör på Kretslopp och vatten.

En aktivitet i Beredskapsveckan
Visningen på Katrinelundsgymnasiet är en av många aktiviteter under Beredskapsveckan. Det är första gången Göteborgs Stad öppnar en trygghetspunkt för allmänheten.
– Jag hoppas att det ska få fler göteborgare att förstå vad en trygghetspunkt är och känna trygghet i att staden har en plats dit man kan komma om man inte klarar sig själv, säger Diana Körner Hansson, planeringsledare för civil beredskap och samordnare av Beredskapsveckan.
16 trygghetspunkter runt om i staden
Göteborgs Stad håller just nu på att färdigställa 16 trygghetspunkter runt om i staden. De kan öppna vid allvarliga händelser, kriser, höjd beredskap och krig, exempelvis vid långvariga elavbrott, förorenat vatten eller omfattande störningar i telenätet.

– Förutom att visa trygghetspunkten för allmänheten är det här ett sätt för stadens förvaltningar att testa samarbetet, prata ihop sig och lära av varandra. Vi vill också fånga upp besökarnas synpunkter och lära oss mer om olika gruppers behov, säger Diana Körner Hansson.
Trygghetspunkter
- Är en del av stadens arbete med befolkningsskydd.
- De ska vara ett komplement när den egna förmågan inte räcker till eller när staden behöver ge samlat stöd till invånarna.
- Vilken service som erbjuds på trygghetspunkterna beror på händelsen och vilka behov som finns.
- Det kan handla om information, vatten, mat, värme, första hjälpen och i särskilda fall övernattning.
- Trygghetspunkterna är inte alltid öppna. När en trygghetspunkt aktiveras informerar staden om det på olika sätt.
Länkar:
Göteborgs Stad: Trygghetspunkter
Beredskapsveckan i Göteborg
Förvaltningar bidrar med olika stöd
Inne i skolan visar olika verksamheter vilket stöd som kan finnas här om trygghetspunkten öppnas. Socialförvaltningen berättar om krisstöd och Stadsfastighetsförvaltningen visar hur platsen kan få reservkraft. På innergården delar skolans personal ut nystekta krisburgare.
På borden framför Clas Andersson från Göteborgs Stads Leasing ligger radioapparater, laddsladdar, första förband, en kastrull och pannlampor. På sikt ska alla trygghetspunkter ha en likadan låda med utrustning.

– Om en trygghetspunkt aktiveras är vår uppgift att köra ut de inventarier som kan behövas i ett första skede. Vi har köpt in en låda till att börja med så att de som arbetar med trygghetspunkterna kan testa innehållet och tycka till. Sedan justerar vi det som behövs, säger han.
Besökare fick ny kunskap om vatten
En av besökarna är Madelene Sundvall. Hon går därifrån med en vattenbehållare, ett klistermärke för krisvatten och ny kunskap om hur vatten ska förvaras.
– Jag har redan en krislåda hemma. Men i dag har jag lärt mig att man inte behöver byta ut vattnet lika ofta som jag trodde och att det är bra att fylla flaskan hela vägen upp. Det är också en stor trygghet att veta att det finns platser man kan komma till när de egna resurserna tar slut, säger hon.

Här kan trygghetspunkterna öppnas
Centrum:
- Katrinelundsgymnasiet
- Hvitfeldtska gymnasiet
- Härlandatjärnskolan
- Sannaskolan
Hisingen:
- Torslandaskolan 7–9
- Svartedalsskolan
- Kärraskolan
- Lundbyskolan/Blackevägens mötescenter
Nordost:
- Angeredsgymnasiet/Blå Stället
- Gamlestadsskolan
- Gärdsåsskolan
- Lärjeskolan
Sydväst:
- Skytteskolan
- Frejaskolan
- Hovåsskolan
- Styrsöskolan
Länkar:
Göteborgs Stad: Trygghetspunkter
Beredskapsveckan i Göteborg